Underskott i bytesbalansen även under det första kvartalet 2012

Bytesbalansen, som började uppvisa ett underskott 2011, utvecklades i samma riktning även i början av 2012. I mars var den emellertid nära nog i balans. Handelsbalansen1, i den form den beräknas i betalningsbalansen, uppvisade ett underskott på 0,3 miljarder euro under det första kvartalet, medan den ett år tidigare hade uppvisat ett underskott på 0,2 miljarder euro.

Uppgifterna om tjänster och löpande transfereringar för det första kvartalet 2012 är preliminära, men utifrån dem ökade underskottet i bytesbalansen totalt trots att tjänstebalansen uppvisade ett överskott på 0,2 miljarder euro. Faktorinkomsterna resulterade i ett överskott på 0,4 miljarder euro.

1 I betalningsbalansstatistiken skiljer sig uppgifterna om varuhandeln från Tullstyrelsens utrikeshandelsstatistik. Från cif-värdet för varuimporten i Tullstyrelsens statistik avräknas transport- och försäkringskostnader som i enlighet med betalningsbalansen redovisas som servicekostnader. I både importen och exporten läggs till s.k. varor som producerats i hamnarna, såsom bränsle.

Bytesbalans och handelsbalans 

Utländsk räntebärande skuld uppvisade en fortsatt ökning

Nettoställningen mot utlandet2 är en stock variabel som motsvarar den finansiella balansen och som anger olika samhällssektorers skulder i utlandet. Utlandsställningen påverkas av investeringsflöden och omvärderingar, exempelvis aktie- och valutakurser. När utlandsställningen jämförs med bytesbalansen, ska restposten i betalningsbalansen också beaktas.

Under det första kvartalet 2012 var nettoställningen mot utlandet 20 miljarder euro, det vill säga nettotillgångarna var större än skulderna. Nettoställningen vände från negativ till positiv i slutet av 2009 och har därefter ökat i jämn takt.

Posterna i eget kapital i nettoställningen mot utlandet uppgick till 80 miljarder euro i slutet av mars 2012. Nettoställningen i eget kapital ökade och blev större än den så kallade räntebärande nettoställningen 2008. Ökningen beror speciellt på att de icke-finansiella företagens bruttoskuld i form av aktier har minskat, vilket i sin tur har påverkats av att aktiekurserna sjunkit. Största delen av nettotillgångarna innehas av arbetspensionsanstalterna och de övriga socialskyddsfonderna genom sina fondandelar, och vid slutet av mars 2012 uppgick deras nettotillgångar i eget kapital till 55 miljarder euro.

Den räntebärande utländska nettoskulden, som omfattar olika räntebärande instrument, exempelvis lån och värdepapper samt derivaten, har ökat sedan 2008 och är nu större än på 1990-talet. Den räntebärande nettoskulden var 60 miljarder euro vid slutet av mars 2012. Statens nettoskuld har ökat med 31 miljarder euro sedan 2008. Statens nettoskuld i form av obligationslån har också ökat.

2 Nettot beräknas som skillnaden mellan utländska bruttotillgångar och -skulder.

Portföljinvesteringar

 

Finlands betalningsbalans
År 2011,
mn euro
Februari 2012,
mn euro
Mars 2012,
mn euro
12 mån. glidande summa, mn euro
Bytesbalans -1 272 -211 -42 -1 311
    Varor -1 115 -381 102 -1 149
    Tjänster 926 82 68 1 020
    Faktorinkomster 552 238 -63 455
    Löpande transfereringar -1 636 -150 -149 -1 636
Kapitaltransfereringar 178 13 15 175
Finansiell balans 9 504 3 582 2 630 20 599
    Direkt investeringar -3 858 -84 -531 -4 025
    Portföljinvesteringar 9 614 1 466 -4 246 4 829
    Övriga investeringar 3 445 1 900 8 185 18 341
    Valutareserv -320 18 -79 -4
    Finansiella derivat 623 281 -699 1 458
Restpost -8 410 -3 384 -2 603 -19 463
Statistiken blir slutlig inom drygt två år efter statistikårets utgång.

Upplysningar lämnas av Maria Huhtaniska-Montiel, telefon 010 831 2534, och Anne Turkkila, telefon 010 831 2175, e-post fornamn.efternamn(at)bof.fi

Nästa meddelande om betalningsbalansen publiceras 15.6.2012 kl. 10.00.

Prenumerera meddelandet per e-post

;