Uppgifter i statistik

Arbetslösheten kan mätas på flera olika sätt. De viktigaste nyckeltalen om arbetslösheten i Finland är hämtade ur Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och det kundregister som förs av arbetsförmedlingen vid arbets- och näringsministeriet (ANM).

För att klassificeras som arbetslös enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning ska man vara aktivt arbetssökande och ha beredskap att ta emot arbete. För arbets- och näringsministeriets statistik räcker det med en giltig arbetsansökan hos arbetskraftsbyrån.

Dolt arbetslösa är de som inte aktivt har sökt arbete under de fyra senaste veckorna men i övrigt står till arbetsmarknadens förfogande. De dolt arbetslösa betraktas som passiva arbetssökande och räknas inte till arbetskraften.

Det finns inga exakta uppgifter om arbetslöshetens omfattning i Finland i början av 1900-talet, eftersom arbetslöshet ännu inte förekom i statistiken. Statistiken från Statistikcentralen visar att de första förändringarna i ökningen av arbetslösheten inträffade först på 1930-talet under den stora depressionen. Finland hade en låg arbetslöshet fram till mitten av 1970-talet.

Diagrammet visar en tydlig förändring i utlåningen till hushåll och företag i slutet av 2007.

Diagrammet visar den finska statsskuldens andel av BNP på 1900-talet.

Kuvion valinnalla on mahdollista vaikuttaa siihen, minkälaisen tulkinnan haluat antaa tilastoista. Sillä, valitsetko tilaston esittämiseen pylväs- tai viivakuvion tai esimerkiksi piirakkakuvion, saattaa olla vaikutusta kuviosta tehtäviin johtopäätöksiin. Erilaisiin tulkintoihin voi myös pyrkiä vaikuttamaan esimerkiksi muokkaamalla aika-asteikkoa, esittämällä tilaston joko prosentteina tai lukumäärinä sekä vaihtelemalla mitta-asteikon alkamiskohtaa.

Kuvioita suunniteltaessa on tärkeää pohtia tarkasti, miten tilastotieto esitetään kuviossa siten, että tulkinta on mahdollisimman lähellä totuutta. Tässä seuraavassa tehtävässä näytetään esimerkkejä käyttäen, miten eri tavoin sama tilasto voidaan esittää kuvioiden avulla ja minkälaisia uutisotsikoita erilaisista esitystavoista voi nousta.

Tehtävässä on neljä kuvaparia, joissa täysin samasta tiedosta on tuotettu aina kaksi erilaista tilastokuviota. Esitystavan valinnalla on pyritty korostamaan tiettyjä asioita. Tarkastele kuvapareja ja pohdi, millä keinoin kunkin kuvion viestiä on haluttu manipuloida. Valitse otsikoista se, joka parhaiten kuvaa kunkin kuvion pääviestiä.