ECB-ordförandens inledningsanförande

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens här i Berlin. Jag vill varmt tacka centralbankschef Weidmann för hans inbjudan och gästfrihet. Jag vill också särskilt tacka de anställda vid Deutsche Bundesbank för de utmärkta arrangemangen under vårt möte. Jag ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde, där Eurogruppens ordförande, premiärminister Jean-Claude Juncker, och kommissionär Olli Rehn också var närvarande.

 

Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet att styrräntorna ska vara oförändrade. Inflationen är fortsatt hög och ny information har bekräftat vår bedömning att inflationen väntas ligga kvar på över 2 procent under månaderna framöver men avta efter det. Samtidigt är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen fortsatt måttlig. Fortsatta spänningar på finansmarknaderna och ogynnsamma effekter på finansieringsvillkoren väntas leda till en avmattning i ekonomin i euroområdet under andra halvåret. Konjunkturutsikterna präglas alltjämt av särskilt stor osäkerhet och allt starkare nedåtrisker. Samtidigt är de korta räntorna låga. Det är alltjämt ytterst viktig att penningpolitiken upprätthåller prisstabilitet på medellång sikt och därigenom säkerställer att inflationsförväntningarna i euroområdet är fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En sådan förankring av inflationsförväntningarna är en förutsättning för att penningpolitiken ska kunna främja ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i euroområdet. All ny information och utvecklingen under perioden framöver måste analyseras mycket ingående.

 

ECB-rådet har beslutat genomföra två långfristiga refinansieringstransaktioner, en i oktober med en löptid på ungefär 12 månader och en i december med en löptid på ungefär 13 månader. Transaktionerna genomförs i form av fastränteanbud med full tilldelning. Räntan på bägge transaktionerna är den genomsnittliga räntan på den huvudsakliga refinansieringstransaktionen och gäller hela löptiden för respektive långfristig refinansieringstransaktion. Räntan betalas vid förfall. Dessa transaktioner genomförs utöver de regelbundna och särskilda refinansieringstransaktionerna och påverkar inte dem.

 

ECB-rådet beslutade också att fortsätta att genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner i form av fastränteanbud med full tilldelning så länge det behövs, och åtminstone tills den sjätte uppfyllandeperioden 2012 löper ut den 10 juli 2012. Detta förfarande kommer också att användas för Eurosystemets särskilda refinansieringstransaktioner med en löptid på en uppfyllandeperiod, som kommer att genomföras så länge det behövs, och åtminstone tills den sjätte uppfyllandeperioden löper ut (dvs. kring slutet av andra kvartalet) 2012. Den fasta räntan på de särskilda refinansieringstransaktionerna är densamma som den aktuella räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.

 

ECB-rådet har vidare beslutat att genomföra de långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader som tilldelas den 25 januari, 29 februari, 28 mars, 25 april, 30 maj och 27 juni 2012 som fastränteanbud med full tilldelning. Räntorna på dessa transaktioner är den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och de gäller hela löptiden för respektive refinansieringstransaktion.

 

Vidare har ECB-rådet beslutat att lansera ett nytt program för köp av säkerställda obligationer (CBPP2). Programmet kommer att vara utformat på följande sätt:
•  Köpen kommer att gälla ett belopp på 40 miljarder euro.
•  Köpen kommer att kunna göras på primär- och sekundärmarknaderna och de kommer att genomföras som direkta köp.
•  Köpen kommer att inledas i november 2011 och väntas bli slutförda före slutet av oktober 2012.

 

De närmare detaljerna om utformningen av CBPP2 kommer att tillkännages efter ECB-rådets sammanträde den 3 november 2011.

 

Likviditetstillförseln och tilldelningsmetoderna för refinansieringstransaktionerna kommer alltjämt att sörja för att bankerna i euroområdet inte utsätts för likviditetsbegränsningar. Alla extraordinära åtgärder som vidtagits under perioden med akuta spänningar på finansmarknaderna är till sin uppläggning av tillfällig natur.

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Efter en nedgång till 0,2 procent på kvartalsbasis under andra kvartalet 2011 väntas nu en mycket måttlig BNP-tillväxt i fasta priser i euroområdet under andra hälften av året. Särskilt förefaller flera faktorer att dämpa den underliggande tillväxttakten i euroområdet, bland annat den avtagande ökningstakten i den globala efterfrågan, konsumenternas och industrins försvagade förtroende och ogynnsamma effekter på finansieringsvillkoren till följd av de aktuella spänningarna på statsskuldmarknaden i flera euroländer. Samtidigt räknar vi alltjämt med att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet kommer att gynnas både av den fortsatt positiva tillväxten i tillväxtekonomierna och av de låga korta räntorna och de olika åtgärderna till stöd för finanssektorns funktionsförmåga.

 

Enligt ECB-rådets bedömning är riskerna i de ekonomiska utsikterna för euroområdet fortsatt nedåtriktade i en omgivning där osäkerheten är särskilt stor. Nedåtriskerna gäller i synnerhet de aktuella spänningarna inom vissa delar av finansmarknaden i euroområdet och globalt och deras potentiella ytterligare spridning till realekonomin i euroområdet. De hänger också samman med fortsatt höga energipriser, protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad korrigering av globala obalanser.

 

Vad gäller prisutvecklingen var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet enligt Eurostats snabbstatistik 3,0 procent i september 2011 mot 2,5 procent i augusti. Inflationstakten har varit hög sedan slutet av 2010, med högre energipriser och andra råvarupriser som de huvudsakliga drivkrafterna. Det är sannolikt att inflationstakten kommer att ligga kvar på väl över 2 procent under de kommande månaderna men avta efter det. Mönstret speglar förväntningarna om en relativt stabil löneutveckling i en omvärld med måttlig ekonomisk tillväxt.

 

ECB-rådet anser alltjämt att hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt i stort sett är balanserade. De viktigaste uppåtriskerna gäller eventuella höjningar av indirekta skatter och administrativt fastställda priser på grund av konsolideringsbehovet i de offentliga finanserna under de närmaste åren. De huvudsakliga nedåtriskerna hänför sig till effekten av en svagare tillväxt än väntat i euroområdet och globalt.

 

Den monetära analysen visar att den årliga M3-tillväxten var 2,8 procent i augusti 2011, mot 2,1 procent i juli. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn justerad för försäljning av lån och värdepapperisering var 2,8 procent i augusti, jämfört med 2,6 procent i juli. Flera faktorer, som eventuellt kan hänföras till ökade spänningar i vissa delar av finansmarknaden, kan ha medverkat till en ökning av komponenterna i M3. Ett stort inflöde i dagslån och aktier/andelar i penningmarknadsfonder och ett betydligt inflöde i repor tycks ha varit särskilda drivkrafter i den monetära utvecklingen i augusti. Inflödet i repor speglade huvudsakligen utlåningen mot säkerhet på interbankmarknaden, som i allt högre grad avvecklades via centrala motparter inom den penninginnehavande sektorn. Sammantaget påverkades M3-tillväxten särskilt av ökningen i den årliga tillväxttakten i MI från 1,0 procent i juli till 1,7 procent i augusti och ökningen i den årliga tillväxttakten i omsättbara instrument.

 

På motpostsidan var den årliga tillväxttakten i utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll i augusti, bägge justerade för försäljning av lån och värdepapperisering, oförändrad jämfört med juli, dvs. 2,2 procent respektive 2,7 procent. I det relevanta medellånga perspektivet har ökningen i den breda penningmängden och utlåningen i stort sett stabiliserats under de senaste månaderna. Sammantaget är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen sålunda fortsatt måttlig.

 

Situationen inom banksektorn kräver särskild uppmärksamhet med tanke på samverkan mellan statsrisker och bankernas finansieringsbehov. Såsom vid tidigare tillfällen uppmanar ECB-rådet bankerna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att stärka sina balansräkningar, använda sig av intäktsfinansiering, säkerställa måttliga belöningar och vända sig till marknaden för att ytterligare stärka sin kapitalbas. Vid behov bör de till fullo utnyttja statliga stödåtgärder, som bör tas i fullt bruk, inklusive möjligheten att den europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten (EFSF) i framtiden lånar till staterna för att rekapitalisera bankerna.

 

Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet således att styrräntorna ska vara oförändrade. Inflationen är fortsatt hög och ny information har bekräftat vår bedömning att inflationen väntas ligga kvar på över 2 procent under månaderna framöver men avta efter det. En avstämning mot den monetära analysen bekräftar att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är fortsatt måttlig. Fortsatta spänningar på finansmarknaderna och ogynnsamma effekter på finansieringsvillkoren väntas leda till en avmattning i ekonomin i euroområdet under andra halvåret. Konjunkturutsikterna präglas alltjämt av särskilt stor osäkerhet och allt starkare nedåtrisker. Samtidigt är de korta räntorna låga. Det är alltjämt ytterst viktig att penningpolitiken upprätthåller prisstabilitet på medellång sikt och därigenom säkerställer att inflationsförväntningarna i euroområdet är fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En sådan förankring av inflationsförväntningarna är en förutsättning för att penningpolitiken ska kunna främja ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i euroområdet. All ny information och utvecklingen under perioden framöver måste analyseras mycket ingående.

 

Vad gäller finanspolitiken innebär den stora osäkerheten på finansmarknaden att alla regeringar snabbt måste vidta åtgärder för att stärka allmänhetens förtroende för hållbarheten i de offentliga finanserna. Alla regeringar i euroområdet måste visa fast beslutsamhet att fullt ut stå bakom sina egna individuella utfästelser, vilket är avgörande för att säkerställa finansiell stabilitet i hela euroområdet. Länder som omfattas av gemensamma EU-IMF anpassningsprogram och länder som är särskilt sårbara för förhållandena på finansmarknaden måste entydigt genomföra alla aviserade budgetkonsolideringsåtgärder och stärka de inhemska finanserna. De måste också vara redo att vidta sådana ytterligare åtgärder som kan bli nödvändiga allt eftersom situationen utvecklas.

 

Budgetkonsolidering och strukturreformer måste gå hand i hand för att stärka förtroendet, tillväxtutsikterna och sysselsättningen. ECB-rådet uppmanar därför alla regeringar i euroländerna att beslutsamt och snabbt genomföra omfattande strukturreformer. Det hjälper länderna att förbättra sin konkurrenskraft, öka flexibiliteten i sina ekonomier och höja sin långsiktiga tillväxtpotential. En nyckelroll i det hänseendet spelar arbetsmarknadsreformer som fokuserar på att slopa stelheter och vidta åtgärder för större löneflexibilitet. Framför allt bör klausuler om automatisk löneindexering avskaffas och avtal på företagsnivå stärkas. I dessa krävande tider är det i det stora hela nödvändigt med återhållsamhet i fråga om både vinstmarginaler och löner. Dessa åtgärder bör åtföljas av konkurrensfrämjande strukturreformer på produktmarknaderna, särskilt inom tjänstesektorn, inklusive avreglering av slutna yrken, och – där det är lämpligt – av privatisering av de tjänster som för närvarande tillhandahålls av den offentliga sektorn. Detta skulle bana väg för en produktivitetsökning och stödja konkurrensen. Samtidigt uppmanar ECB-rådet alla regeringarna i euroområdet att fullt ut och i alla avseenden genomföra de beslut som fattades den 21 juli 2011.

 

Låt mig avsluta med några personliga kommentarer. Det här är min sista presskonferens efter ett möte i ECB-rådet. Jag minns min första presskonferens för åtta år sedan som om det var i går. Jag vill tala om för er att det har varit ett stort nöje att föra denna regelbundna dialog med pressen, med er alla. Under årens lopp har vi alla tillsammans, var och en utifrån sina egna uppgifter, analyserat det europeiska och globala läget. Lugnt har det aldrig varit, men de senaste drygt fyra åren har präglats av turbulens, stormar och oväntade orkaner. I krävande tider är regelbunden, öppen och omedelbar kommunikation viktigare än någonsin. De nationella, europeiska och globala kommunikationskanaler som ni ansvarar för är absolut nödvändiga för en välfungerande marknad, för en korrekt förståelse av ekonomer och ekonomiska aktörer och för förmedling av information till folket i Europa, våra medmänniskor som vi i egenskap av självständig institution är redovisningsskyldiga till. För åtta år sedan ansågs det fortfarande djärvt att hålla en presskonferens direkt efter ECB-rådets möte. I dag är det gängse praxis runtom i världen. Det vill viceordföranden och jag också tacka er för.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.