Penningpolitiken påverkar ekonomin på många olika sätt. De penningpolitiska transaktionerna påverkar likviditeten inom banksystemet samt marknadsräntorna och växelkurserna. Prisbildningen på finansmarknaden avspeglas i bankernas inlånings- och utlåningsräntor och i de långa marknadsräntorna. Penningpolitiken har dessutom indirekta effekter på tillgångspriserna, penningmängden och utlåningsvolymen, inflationsförväntningarna, inflationen och den makroekonomiska utvecklingen i övrigt.
Penningpolitiken verkställs primärt genom styrning av marknadsräntorna. Marknadsräntorna påverkar priset på finansiering och därmed den makroekonomiska utvecklingen. Eurosystemets viktigaste verktyg för styrning av marknadsräntorna är refinansieringstransaktionerna för tilldelning av lån till bankerna. När inlåningen på bankernas centralbankskonton överstiger bankernas kassakrav, får räntan på inlåningen i centralbanken avgörande betydelse för räntestyrningen.
Andra penningpolitiska verktyg utöver kredittransaktioner och inlåningsfaciliteten är direkta köp av värdepapper. Värdepappersköpens betydelse framhävs framför allt i situationer där funktionen i marknadssegment av central betydelse för den penningpolitiska transmissionen har försvagats eller då det på grund av det låga allmänna ränteläget har blivit väsentligt svårare att införa ytterligare lättnader i de finansiella förhållandena.
Inriktningen av de penningpolitiska åtgärderna grundar sig på bedömningar av riskerna mot prisstabiliteten i euroområdet.