Till Eurosystemets styrsystem för genomförande av penningpolitiken hör marknadsoperationerna, de stående faciliteterna och kassakravssystemet. Efter finanskrisen har Eurosystemet dessutom använt extraordinära medel, såsom direkta köp av värdepapper och vägledning om de penningpolitiska åtgärderna.
Marknadsoperationer
Marknadsoperationerna har en viktig betydelse för styrningen av marknadsräntorna, likviditetshanteringen och vägledningen om den penningpolitiska hållningen. Eurosystemet har tillgång till fem olika instrument: reverserade transaktioner, direkta transaktioner, emission av ECB:s skuldförbindelser, penningpolitiska valutaswappar och inlåning med fast löptid. De vanligaste instrumenten är reverserade transaktioner som genomförs vid likvidiserande refinansieringstransaktioner mot säkerheter.
Eurosystemets öppna marknadstransaktioner kan indelas i fyra kategorier:
- huvudsakliga refinansieringstransaktioner
- långfristiga refinansieringstransaktioner
- finjusterande transaktioner
- strukturella transaktioner.
De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är regelbundna likvidiserande refinansieringstransaktioner med en löptid och frekvens på en vecka som genomförs av de nationella centralbankerna. Före finanskrisen var de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Eurosystemets viktigaste penningpolitiska instrument, men efter krisen har deras betydelse förändrats bland annat i takt med lanseringen av nya extraordinära åtgärder.
Genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna erbjuder Eurosystemet motparterna finansiering med längre löptider än vad som tillämpas i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader äger rum varje månad.
Också oregelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner kan genomföras vid behov. Till exempel under 2011–2012 genomfördes långfristiga transaktioner med en löptid på 36 månader och under 2014 - 2021 har genomförder riktade långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på hela 48 månader till varierande villkor.
Ett särdrag i de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna är de inbyggda incitamenten för banker att utöka sin utlåning till den reala ekonomin (TLTRO-transaktionerna på ECB:s webbplats).
Finjusterande transaktioner genomförs vid behov för att kontrollera likviditetsläget på marknaden och styra räntorna, inte minst för att hantera effekterna av oväntade likviditetsfluktuationer på räntorna. De särskilda finjusterande transaktionerna anpassas till det aktuella handelssättet och de särskilda målen för transaktionen.
Strukturella transaktioner kan utföras när helst det är nödvändigt att påverka Eurosystemets strukturella likviditetsposition gentemot den finansiella sektorn. De strukturella transaktionerna kan ta sig uttryck i reverserade transaktioner eller uppsamling av inlåning med fast löptid vid anbudsförfaranden, eller bilaterala arrangemang för direkta köp eller försäljningar av värdepapper.
Tidsschemat för de planerade refinansieringstransaktionerna anges i förväg i Eurosystemets kalender för anbudsförfaranden. Resultaten av refinansieringstransaktionerna publiceras på ECB:s webbplats.
Stående faciliteter
Eurosystemet erbjuder sina motparter tillträde till stående faciliteter, som består av två instrument: utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten.
Motparterna kan använda utlåningsfaciliteten för att erhålla likviditet av Eurosystemet över natten mot säkerheter och inlåningsfaciliteten för att göra insättningar hos centralbanken över natten. Tillsammansa bildar utlånings- och inlåningsräntan en räntekorridor som kan användas för att styra räntorna på ett övergripande sätt och signalera den penningpolitiska hållningen.
På grund av den rikliga överskottslikviditeten har räntan på Eurosystemets inlåningsfacilitet blivit det primära styrverktyget för de korta marknadsräntorna efter finanskrisen.
Kassakrav
Alla banker i euroområdet är kassakravspliktiga. Kassakravet fastställer den del av institutens inlånade medel som de ska hålla i landets nationella centralbank. Den strukturella efterfrågan på centralbanksmedel kan regleras genom justeringar av kassakravet: ju större kassakravet är, desto större är motparternas behov av centralbanksfinansiering för att uppfylla kassakravet.
Bankerna uppfyller kassakravet genom att i genomsnitt hålla tillräckliga reservmedel på sitt centralbankskonto under uppfyllandeperioden för kassakravet. Genom detta utjämningssystem stabiliseras de kortaste penningmarknadsräntorna. En ny uppfyllandeperiod (maintenance period) tar vid alltid på avvecklingsdagen (settlement date) för den första huvudsakliga refinansieringstransaktionen efter ECB-rådets penningpolitiska sammanträde. Sedan september 2023 betalas ingen ränta på kassakravsmedlen. Efter finanskrisen har betydelsen av kassakravet för genomförande av penningpolitiken minskat då bankernas inlåning i centralbanken har ökat till följd av olika refinansieringstransaktioner och tillgångsköpsprogram.
Köpprogram för värdepapper
I den penningpolitiska verktygslådan ingår också köpprogramför värdepapper, som efter finanskrisen vid sidan av räntestyrning tillgripits för att uppnå prisstabilitetsmålet.
De pågående köpprogrammen är programmet för köp av offentliga värdepapper (public sector purchase programme, PSPP), tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (third covered bond purchase programme, CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (asset-backed securities purchase programme, ABSPP) och programmet för köp av företagsobligationer (corporate sector purchase programme, CSPP). Dessa bildar tillsammans programmet för tillgångsköp(asset purchase programme, APP). Mer information om programmet finns bland annat på ECB:s webbplats.
Dessutom aviserade ECB-rådet den 18 mars 2020 ett nytt köpprogram med anledning av pandemin (pandemic emergency purchase programme, PEPP). Köpen inom ramen för programmet inleddes den 26 mars 2020. Mer information om programmet finns bland annat på ECB:s webbplats.
Andra köpprogram för värdepapper är programmet för direkta monetära transaktioner (outright monetary transactions, OMT), som aviserats men inom vilket inga värdepappersköp genomförts, och de redan avslutade programmet för värdepappersmarknaden (securities markets programme, SMP) och första och andra köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP1 och CBPP2).
Uppgifter om Finlands Banks värdepappersköp inom ramen för dessa program publiceras i Finlands Banks balansräkning. På ECB:s webbplats finns mer information om de redan avslutade köpprogrammen och volymuppgifter och andra uppgifter om hela Eurosystemets värdepappersköp inom programmen.