Presskonferens
4.4.2012
 
ECB-ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
 
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.
 
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Den information som blivit tillgänglig sedan början av mars bekräftar i stort sett vår tidigare bedömning. Inflationen väntas ligga kvar över 2 procent under 2012 och uppåtriskerna kvarstå. Vi räknar med en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet under den penningpolitiskt relevanta perioden. På liknande sätt är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen alltjämt dämpad. Enkätindikatorerna för ekonomisk tillväxt har i stort sett stabiliserats på låga nivåer under årets första månader och en svag återhämtning i den ekonomiska aktiviteten väntas under årets lopp. Konjunkturutsikterna präglas alltjämt av nedåtrisker.
 
Inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång sikt måste förbli fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Under de senaste månaderna har vi genomfört både regelbundna och extraordinära penningpolitiska åtgärder. I kombination har åtgärderna bidragit till att stabilisera det finansiella läget och förbättra den penningpolitiska transmissionen. Vi måste noga bevaka utvecklingen framöver. Det är också viktigt att komma i håg att alla våra extraordinära penningpolitiska åtgärder är av tillfällig natur och att vi har tillgång till alla nödvändiga verktyg för att beslutsamt och i tid motverka uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång sikt.
 
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet minskade med 0,3 procent under fjärde kvartalet 2011. Enkätindikatorerna bekräftar att den ekonomiska aktiviteten har stabiliserats på en låg nivå i början av 2012. Vi räknar alltjämt med att ekonomin i euroområdet kommer att återhämta sig successivt under innevarande år. Utsikterna för den ekonomiska aktiviteten torde stödjas av utländsk efterfrågan, de mycket låga korta räntorna i euroområdet och alla åtgärder som vidtagits för att främja en välfungerande ekonomi i euroområdet. De kvarvarande spänningarna på statsobligationsmarknaden i euroområdet och deras effekt på kreditvillkoren i förening med anpassningen av balansräkningarna i de finansiella och icke-finansiella sektorerna och hög arbetslöshet i vissa delar av euroområdet väntas emellertid fortsättningsvis hämma den underliggande tillväxttakten.
 
Nedåtriskerna för de ekonomiska utsikterna kvarstår. De hänför sig framför allt till en ny intensifiering av spänningarna på obligationsmarknaden i euroområdet och deras eventuella spridning till realekonomin. Nedåtriskerna förknippas också med ytterligare höjningar av råvarupriserna.
 
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 2,6 procent i mars 2012, jämfört med 2,7 procent under de tre föregående månaderna. Inflationen kommer sannolikt att ligga kvar över 2 procent under 2012, främst på grund av de senaste ökningarna av energipriserna och nyligen aviserade höjningar av indirekta skatter. På basis av de nuvarande terminspriserna på råvaror väntas den årliga inflationstakten åter sjunka under 2 procent i början av 2013. I detta läge kommer vi särskilt att uppmärksamma alla tecken på genomslag från högre energipriser till löner, vinster och allmän prissättning. I ett längre perspektiv torde det underliggande pristrycket dock förbli begränsat i ett läge med måttlig tillväxt i euroområdet och väl förankrade långsiktiga inflationsförväntningar.
 
Riskerna avseende den väntade HIKP-inflationen under de närmaste åren anses fortfarande vara i stort sett balanserade. På kort sikt finns uppåtrisker som främst hänför sig till högre oljepriser och större höjningar av indirekta skatter än väntat. Nedåtrisker på grund av en svagare utveckling av den ekonomiska aktiviteten än väntat kvarstår fortfarande.
 
Den monetära analysen pekar på att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen har varit fortsatt dämpad. Den årliga M3-tillväxten var 2,8 procent i februari 2012, jämfört med 2,5 procent i januari. Både i januari och februari märktes en uppgång i bankernas inlåning. Den årliga ökningen i utlåningen till den privata sektorn har varit fortsatt dämpad och ökningstakten, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, sjönk i februari till 1,1 procent på årsbasis från 1,5 procent i januari.
 
De årliga ökningstakterna i utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll, justerade för försäljning av lån och värdepapperisering, låg på 0,6 respektive 1,8 procent i februari. MFI-utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll förblev i stort sett oförändrad jämfört med föregående månad.
 
Penningmängds- och utlåningsstatistiken fram till februari bekräftar att finansieringsvillkoren stabiliserats i stor utsträckning och därmed att en abrupt och okontrollerad anpassning av kreditinstitutens balansräkningar kunnat undvikas, vilket var avsikten med våra åtgärder. Bankernas upplåningsvillkor har allmänt taget förbättrats, emissionsaktiviteten har ökat och vissa segment av upplåningsmarknaden har återupplivats. Efterfrågan på kredit är alltjämt svag mot bakgrund av en fortsatt dämpad ekonomisk aktivitet och den pågående anpassningen av balansräkningarna i de icke-finansiella sektorerna. Eurosystemets extraordinära stödåtgärder kommer att få full effekt först efter en tid och gynnsamt påverka ökningen av utlåningen när efterfrågan återhämtar sig. Här bör det noteras att den andra långfristiga refinansieringstransaktionen med en löptid på tre år avvecklades så sent som den 1 mars 2012.
 
Efter stabiliseringen av det finansiella läget är det viktigt för bankerna att ytterligare stärka sin uthållighet även genom intäktsfinansiering. Sunda balansräkningar i bankerna kommer att spela en nyckelroll när det gäller att underlätta både en lämplig kreditförsörjning för ekonomin och normaliseringen av upplåningskanalerna.
 
Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
 
För att bidra till förtroende, hållbar tillväxt och sysselsättning uppmanar ECB-rådet regeringarna att återställa sunda offentliga finanser och genomföra kraftiga strukturella reformer. De måste fullt ut hålla fast vid sina utfästelser enligt stabilitets- och tillväxtpakten och kraftfullt ta itu med brister i konkurrenskraften. De nationella beslutsfattarna måste uppfylla alla sina skyldigheter för att säkerställa hållbara finanser, stärka produkt- och arbetsmarknadernas anpassningsförmåga, öka produktiviteten och konkurrenskraften och säkerställa den finansiella stabiliteten. Framför allt länder som har tappat i kostnadskonkurrenskraft måste sörja för tillräckliga löneanpassningar och ökad produktivitet.
 
Jag vill avslutningsvis påminna om att fokus för den gemensamma penningpolitiken självfallet ligger på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt i hela euroområdet. Det är de nationella beslutsfattarnas sak att främja en sådan inhemsk utveckling som stärker den nationella ekonomins konkurrenskraft. För en välfungerande ekonomi i euroområdet krävs både en försiktig finanspolitik och en konkurrenskraftig och flexibel produkt- och arbetsmarknad.
 
Vi är nu beredda att svara på era frågor.