ECB-ordförandens inledningsanförande

Presskonferens
 

2.10.2013

(Inofficiell översättning)

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Christian Noyer för hans gästfrihet och hans personal för de utmärkta arrangemangen. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Olli Rehn också var närvarande.

 

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Nya uppgifter och analyser har ytterligare underbyggt vår tidigare bedömning. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. I överensstämmelse med detta är penningmängds- och särskilt kreditutvecklingen fortsatt dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Samtidigt var den reala BNP-tillväxten under andra kvartalet positiv efter en nedgång i produktionen under sex kvartal i följd, och förtroendeindikatorerna fram till september bekräftar förväntningarna om en successiv återhämtning i ekonomin från låga nivåer. Vår penningpolitik är alltjämt inriktad på att vara så ackommoderande som utsikterna för prisstabiliteten tillåter och på att främja stabila förhållanden på penningmarknaden. Den stöder därmed en successiv återhämtning av den ekonomiska aktiviteten. Vår penningpolitiska inriktning kommer att vara fortsatt ackommoderande så länge det behövs i linje med den indikation om styrräntornas framtida inriktning som gavs i juli. ECB-rådet bekräftar att det räknar med att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Detta baseras alltjämt på oförändrat dämpade inflationsutsikter på medellång sikt mot bakgrund av den utbredda svagheten i ekonomin och den dämpade monetära utvecklingen. Under den närmaste tiden kommer vi att följa alla nya uppgifter om den ekonomiska och monetära utvecklingen och bedöma eventuella effekter på utsikterna för prisstabilitet på medellång sikt. På penningmarknaden kommer vi särskilt att bevaka förändringar som kan få konsekvenser för den penningpolitiska inriktningen och är beredda att överväga att använda alla tillbudsstående verktyg.

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Efter en nedgång i produktionen under sex kvartal i följd var den reala BNP-tillväxten i euroområdet på kvartalsbasis 0,3 procent under andra kvartalet 2013, delvis underbyggd av tillfälliga faktorer som beror på ovanligt dåliga väderförhållanden i vissa euroländer tidigare i år. Utvecklingen av uppgifterna om industriproduktionen tyder på en något svagare tillväxt i början av tredje kvartalet, medan de enkätbaserade förtroendeindikatorerna fram till september ytterligare stigit från låga nivåer och överlag bekräftar våra tidigare förväntningar om en successiv återhämtning i ekonomin. På sikt väntas en långsam återhämtning av produktionen, framför allt på grund av en gradvis ökad inhemsk efterfrågan understödd av den ackommoderande penningpolitiska inriktningen. Dessutom väntas den ekonomiska aktiviteten i euroområdet dra nytta av en successiv uppgång i den externa exportefterfrågan. Vidare väntas den allmänna förbättringen på finansmarknaden sedan förra sommaren successivt få genomslag i realekonomin, vilket också gäller framstegen i konsolideringen av de offentliga finanserna. Dessutom har realinkomsterna under den senaste tiden gynnats av generellt lägre inflation. Men arbetslösheten i euroområdet är fortsatt hög och de anpassningar av balansräkningarna som krävs inom den offentliga och privata sektorn kommer att fortsätta att tynga ekonomin.

 

De risker som omger utsikterna för ekonomin i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Utvecklingen på de globala penning- och finansmarknaderna och åtföljande osäkerheter kan potentiellt få negativa följder för ekonomin. Andra nedåtrisker omfattar högre råvarupriser i samband med nya geopolitiska spänningar, en svagare global efterfrågan än väntat och långsam eller otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna.

 

Enligt Eurostats snabbstatistik sjönk den årliga HIKP-inflationen i euroområdet i stort sätt enligt förväntningarna till 1,1 procent i september 2013 från 1,3 procent i augusti. Baserat på aktuella terminspriser på energi väntas den årliga inflationen ligga kvar på en lika låg nivå under de närmaste månaderna. I det relevanta medellånga perspektivet väntas det underliggande pristrycket vara fortsatt dämpat, vilket speglar den utbredda svagheten i den samlade efterfrågan och den långsamma återhämtningen. Inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt fortsätter att vara fast förankrade i linje med prisstabilitet.

 

Riskerna i utsikterna för prisutvecklingen väntas alltjämt vara i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtriskerna hänger särskilt samman med högre råvarupriser liksom även med kraftigare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter än väntat, medan nedåtriskerna kommer från en svagare ekonomisk aktivitet än väntat.

 

I den monetära analysen tyder uppgifterna för augusti på en fortsatt dämpad ökningstakt för det underliggande breda penningmängdsmåttet (M3) och särskilt för kreditgivningen. Den i stort sett oförändrade årliga M3-tillväxten var 2,3 procent i augusti jämfört med 2,2 procent i juli. Den årliga M1-tillväxten var fortsatt stark men sjönk till 6,8 procent i augusti från 7,1 procent i juli. Nettokapitalinflödet till euroområdet fortsatte att vara den främsta bidragande faktorn till den årliga M3-tillväxten, medan den årliga förändringstakten i utlåningen till den privata sektorn var fortsatt låg. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,4 procent i augusti, dvs. i stort sett oförändrad sedan årsskiftet. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var –2,9 procent i augusti jämfört med –2,8 procent i juli. Den svaga utvecklingen av utlåningen till icke-finansiella företag fortsätter främst att spegla konjunkturläget med en viss fördröjning, kreditrisker och pågående balansräkningsanpassningar inom den finansiella och icke-finansiella sektorn.

 

Sedan sommaren 2012 har stora framsteg gjorts för att förbättra bankernas finansieringssituation och framför allt stärka den inhemska inlåningen i en rad krisdrabbade länder. För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det nödvändigt att fragmenteringen av kreditmarknaderna i euroområdet minskar ytterligare och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. Ytterligare beslutsamma åtgärder för att upprätta en bankunion kommer att bidra till att uppnå detta mål.

 

Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.

 

Vad gäller finanspolitiken bör euroländerna hålla fast vid sina ansträngningar att minska underskotten och få de höga statsskuldkvoterna att vända nedåt. De utkast till budgetplaner som länderna nu för första gången lämnar in enligt de gemensamma budgetbestämmelserna (”two-pack”) måste innehålla tillräckligt långtgående åtgärder för att budgetmålen för 2014 ska kunna uppnås. Regeringarna måste också beslutsamt öka sina ansträngningar att genomföra nödvändiga strukturreformer på produkt- och arbetsmarknaden. Reformerna behövs inte endast för att hjälpa länderna att återupprätta sin konkurrenskraft och återställa balansen inom euroområdet utan också för att göra ekonomierna flexiblare och mer dynamiska, vilket ger hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.