ECB-ordförandens inledningsanförande

Ärade åhörare, jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Olli Rehn också var närvarande.

 

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Nya uppgifter och analyser har bekräftat vår tidigare bedömning och förra månadens penningpolitiska beslut. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. I överensstämmelse med detta är penningmängds- och låneutvecklingen fortsatt dämpad. Samtidigt är inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent. En sådan konstellation tyder på att vi kan ha en utdragen period av låg inflation framför oss, som senare successivt övergår i en stigande inflationstakt på under, men nära, 2 procent. Vår penningpolitiska inriktning kommer att vara fortsatt ackommoderande så länge det behövs och kommer således att stödja den gradvisa ekonomiska återhämtningen i euroområdet. I detta sammanhang bekräftade ECB-rådet sin indikation om styrräntornas framtida inriktning, dvs. att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Denna uppfattning bygger på oförändrat dämpade inflationsutsikter på medellång sikt mot bakgrund av den utbredda svagheten i ekonomin och den dämpade monetära utvecklingen. Vad gäller utvecklingen på penningmarknaden och dess eventuella inverkan på den penningpolitiska inriktningen kommer vi noga att följa utvecklingen och är beredda att överväga alla tillbudsstående instrument.

 

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Efter en ökning med 0,3 procent under andra kvartalet 2013 ökade BNP i euroområdet med 0,1 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet. Utvecklingen av enkätbaserade förtroendeindikatorer fram till november tyder på en positiv tillväxttakt även under sista kvartalet. Utsikterna för 2014 och 2015 tyder på en långsam återhämtning i produktionen, framför allt på grund av en något ökad inhemsk efterfrågan understödd av den ackommoderande penningpolitiska inriktningen. Dessutom väntas den ekonomiska aktiviteten i euroområdet dra nytta av en successiv uppgång i exportefterfrågan. Den allmänna förbättringen på finansmarknaden sedan förra året, liksom även framstegen i konsolideringen av de offentliga finanserna, verkar få genomslag i realekonomin. Vidare har realinkomsterna under den senaste tiden gynnats av lägre inflation i fråga om energipriserna. Samtidigt är arbetslösheten i euroområdet fortsatt hög och de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn kommer även framöver att tynga ekonomin.

 

Denna bedömning speglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2013, vilka förutser en årlig minskning av reala BNP med 0,4 procent 2013 och en ökning med 1,1 procent 2014 och 1,5 procent 2015. Jämfört med ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i september 2013 är prognosen för den årliga reala BNP-tillväxten 2013 oförändrad medan den har justerats upp med 0,1 procentenhet för 2014.

 

De risker som omger de ekonomiska utsikterna i euroområdet bedöms som nedåtriktade. Utvecklingen på de globala penning- och finansmarknaderna och åtföljande osäkerheter kan potentiellt få negativa följder för ekonomin. Andra nedåtrisker omfattar högre råvarupriser, svagare inhemsk efterfrågan och exporttillväxt än väntat samt långsam eller otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna.

 

Enligt Eurostats snabbstatistik steg den årliga HIKP-inflationen i euroområdet till 0,9 procent i november 2013 från 0,7 procent i oktober. Ökningen var i stort sett väntad och speglade framför allt en uppåtriktad baseffekt på energipriserna och högre tjänsteprisinflation. Baserat på aktuella terminspriser på energi väntas inflationen på årsbasis ligga kvar på nuvarande nivåer under de närmaste månaderna. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. Samtidigt är inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent.

 

Denna bedömning överensstämmer i stort sett med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2013, enligt vilka den årliga HIKP-inflationen beräknas vara 1,4 procent 2013, 1,1 procent 2014 och 1,3 procent 2015. Jämfört med ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i september 2013 har den beräknade inflationstakten justerats ned med 0,1 procentenhet för 2013 och med 0,2 procentenheter för 2014.

 

Riskerna i utsikterna för prisutvecklingen bedöms vara i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtriskerna hänför sig till högre råvarupriser och kraftigare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter än väntat, och nedåtriskerna kommer från en svagare ekonomisk aktivitet än väntat.

 

Jag vill också berätta att ECB-rådet har beslutat att offentliggöra mer detaljer om de makroekonomiska framtidsbedömningarna från och med december 2013. Ni kommer att få detta material efter presskonferensen.

 

I den monetära analysen bekräftar uppgifterna för oktober bedömningen att ökningstakten i det underliggande breda penningmängdsmåttet (M3) och låneutvecklingen har varit dämpad. Den årliga M3-tillväxten saktade av till 1,4 procent i oktober från 2,0 procent i september. Detta berodde emellertid delvis på en baseffekt. Den årliga M1-tillväxten var fortsatt stark och låg på 6,6 procent, vilket speglar en preferens för likvida tillgångar, även om den var lägre än toppnivån på 8,7 procent i april. Nettokapitalinflödet till euroområdet fortsatte att vara den viktigaste faktorn bakom M3-tillväxten, medan den årliga förändringstakten i utlåningen till den privata sektorn var fortsatt svag. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,3 procent i oktober och därmed i stort sett oförändrad sedan början av året. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var −2,9 procent i oktober jämfört med −2,8 procent i september och −2,9 procent i augusti. Sammantaget fortsätter den svaga låneutvecklingen till icke-finansiella företag att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn.

 

Sedan sommaren 2012 har stora framsteg gjorts för att förbättra bankernas finansieringssituation. För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det nödvändigt att fragmenteringen av kreditmarknaderna i euroområdet minskar ytterligare och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. ECB:s ingående bedömning innan banken intar sin tillsynsroll inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen kommer ytterligare att stödja denna förtroendebyggande process. Det kommer att förbättra kvaliteten på ny information om bankernas tillstånd och resultera i att nödvändiga korrigerande åtgärder identifieras och vidtas. Ytterligare beslutsamma åtgärder för att upprätta en bankunion kommer att bidra till att återställa förtroendet för det finansiella systemet.

 

Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på att vi kan ha en utdragen period av låg inflation framför oss, som senare successivt övergår i en stigande inflationstakt som ligger under, men nära, 2 procent. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.

 

Vad gäller finanspolitiken välkomnar ECB-rådet den granskning som Europeiska kommissionen gjort avseende utkasten till budgetplaner för 2014, som i oktober lämnades in för första gången enligt de gemensamma budgetbestämmelserna (de s.k. two pack-förordningarna). Denna nya granskning måste bli effektiv i alla avseenden. För att få de höga offentliga skuldkvoterna att vända nedåt bör euroländerna hålla fast vid sina ansträngningar att minska underskotten och fortsätta den finanspolitiska anpassningen på medellång sikt. Framför allt måste konsolideringsåtgärderna vara tillväxtfrämjande och ha ett medelfristigt perspektiv i syfte att både förbättra den offentliga servicen och minimera snedvridande beskattningseffekter. Samtidigt finns det behov av att ytterligare driva på reformerna på produkt- och arbetsmarknaderna för att förbättra konkurrenskraften, öka tillväxtutsikterna, skapa arbetstillfällen och göra ekonomierna mer anpassningsbara.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.