ECB-ordförandens inledningsanförande

Presskonferens 

2.5.2013

Ordförandens inledningsanförande 

(Inofficiell översättning)

 

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Jozef Makúch för hans gästfrihet och hans personal för de utmärkta arrangemangen. Vi ska nu redogöra för dagens sammanträde, där vi fattade ett antal beslut om ECB:s styrräntor, likviditetsförsörjningen och möjliga tillvägagångssätt för att stimulera kreditgivningen. Närvarande vid mötet var också kommissionens vice ordförande Olli Rehn.

 

Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade vi för det första att sänka räntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner med 0,25 procentenheter till 0,50 procent och räntan på utlåningsfaciliteten med 0,50 procentenheter till 1,00 procent. Räntan på inlåningsfaciliteten kommer att ligga kvar på 0,00 procent. Dessa beslut ligger i linje med det låga underliggande pristrycket på medellång sikt. Inflationsförväntningarna för euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. I överensstämmelse med detta är penningmängds- och utlåningsutvecklingen fortsatt dämpad. Samtidigt har det svaga ekonomiska stämningsläget fortsatt in på våren. Räntesänkningen väntas bidra till att skapa förutsättningar för en återhämtning senare under året. Mot denna allmänna bakgrund kommer vår penningpolitiska inriktning att vara fortsatt ackommoderande så länge det behövs. Framöver kommer vi mycket noggrant att följa alla nya uppgifter om den ekonomiska och monetära utvecklingen och bedöma eventuella effekter på utsikterna för prisstabilitet.

 

För det andra följer vi noga utvecklingen på penningmarknaden och dess eventuella inverkan på vår penningpolitiska inriktning och dennas genomslag i ekonomin. Mot denna bakgrund har vi i dag beslutat att fortsätta med de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna i form av fastränteanbud med full tilldelning så länge det behövs och åtminstone tills den sjätte uppfyllandeperioden 2014 löper ut den 8 juli 2014. Detta förfarande kommer även att fortsätta att tillämpas på Eurosystemets särskilda refinansieringstransaktioner med en löptid på en uppfyllandeperiod, vilka kommer att genomföras så länge det behövs och åtminstone fram till slutet av andra kvartalet 2014. Den fasta räntan på de särskilda refinansieringstransaktionerna kommer att vara densamma som den aktuella räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Vi beslutade också genomföra de långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader som tilldelas fram till slutet av andra kvartalet 2014 som fastränteanbud med full tilldelning. Räntorna på dessa 3-månaderstransaktioner är den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under hela löptiden för respektive långfristig refinansieringstransaktion.

 

För det tredje beslutade ECB-rådet att inleda förhandlingar med andra europeiska institutioner om initiativ för att bidra till en välfungerande marknad för värdepapper med bakomliggande tillgångar för vilka säkerheten utgörs av lån till icke-finansiella företag.

 

Under tiden är det viktigt att regeringarna intensifierar genomförandet av strukturreformer på nationell nivå, drar nytta av framstegen inom budgetkonsolideringen och fortsätter med rekapitaliseringen av banker där det behövs. De bör dessutom upprätthålla takten i framstegen mot en sann ekonomisk och monetär union och bland annat snabbt genomföra bankunionen.

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Under fjärde kvartalet 2012 försvagades reala BNP med 0,6 procent efter en nedgång på 0,1 procent under det tredje kvartalet. Produktionen har sålunda sjunkit under fem kvartal i rad. Arbetsmarknadsläget är fortsatt svagt överlag. Den senaste utvecklingen av de kortsiktiga indikatorerna, särskilt enkätdata, tyder på att det svaga ekonomiska stämningsläget har fortsatt in på våren 2013. På sikt torde en återhämtning av den globala efterfrågan gynna exporttillväxten i euroområdet och vår penningpolitiska inriktning stödja den inhemska efterfrågan. Vidare väntas förbättringarna på finansmarknaden sedan förra sommaren få genomslag i realekonomin. Samtidigt kommer de anpassningar av balansräkningarna som krävs i den offentliga och den privata sektorn att fortsätta att påverka den ekonomiska aktiviteten negativt. Sammantaget torde den ekonomiska aktiviteten i euroområdet stabiliseras och successivt återhämta sig under andra halvåret.

 

De risker som omger utsikterna för ekonomin i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. De omfattar en eventuell, rent av svagare inhemsk och global efterfrågan än väntat och långsam eller otillräcklig implementering av strukturreformer i euroområdet. Dessa faktorer kan eventuellt dämpa förtroendet och sålunda fördröja återhämtningen.

 

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 1,2 procent i april 2013 jämfört med 1,7 procent i mars. Denna nedgång i den årliga inflationen speglar betydligt lägre energipriser men beror också på en stor övergående effekt av den årliga förändringstakten i tjänstepriserna på grund av tidpunkten för påsken. Inflationstakten kan bli föremål för en viss volatilitet under hela året. I ett längre perspektiv torde den underliggande prisutvecklingen hålla i sig och inflationsförväntningarna på medellång sikt förbli fast förankrade i linje med prisstabilitet.

 

Med beaktande av dagens beslut är riskerna i utsikterna för prisutvecklingen i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtriskerna gäller kraftigare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter än väntat, och högre råvarupriser, och nedåtriskerna härrör från en svagare ekonomisk aktivitet.

 

I den monetära analysen bekräftar de senaste uppgifterna att den underliggande ökningstakten i penningmängden är fortsatt dämpad. Den årliga ökningstakten i det breda penningmängdsaggregatet sjönk till 2,6 procent i mars från 3,1 procent i februari. Den årliga ökningstakten i den snäva penningmängden M1 steg ytterligare en aning till 7,1 procent i mars, vilket speglar en fortsatt preferens för de mest likvida instrumenten i M3. Inom den inhemska penninginnehavande sektorn fortsatte inlåningen att växa ytterligare i de flesta utsatta länderna i mars.

 

De årliga ökningstakterna i utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll, justerade för försäljning av lån och värdepapperisering, har nu varit i stort sett oförändrade sedan årsskiftet och låg i mars på –1,3 respektive 0,4 procent. Den svaga låneutvecklingen beror i stor utsträckning på det rådande konjunkturläget, ökade kreditrisker och pågående balansräkningsanpassningar i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den senaste banklåneenkäten bekräftade att efterfrågan på lån är svag i euroområdet. Samtidigt som det syns vissa tecken på en stabilisering tyder resultaten av enkäten om små och medelstora företags tillgång till finansiering i euroområdet på fortsatt strama lånevillkor särskilt för dessa företag i flera euroländer. Dessutom vittnar tillgänglig information om en hög riskmedvetenhet i bankerna.

 

För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det viktigt att splittringen av kreditmarknaderna fortsätter att minska ytterligare i euroområdet och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. Framsteg har gjorts sedan förra sommaren för att förbättra bankernas finansiering, stärka den inhemska inlåningen i krisdrabbade länder och minska beroendet av Eurosystemet, vilket framgår av återbetalningar av finansiering från de treåriga långfristiga refinansieringstransaktionerna. Ytterligare beslutsamma åtgärder för att upprätta en bankunion kommer att bidra till att uppnå detta mål. ECB-rådet framhåller särskilt att den framtida gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och en gemensam avvecklingsmekanism (SRM) är viktiga element i utvecklingen mot en återintegrering av banksystemet och de måste därför snabbt genomföras.

 

Sammantaget, och med hänsyn till dagens beslut, tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.

 

Inom finanspolitiken ger euroländernas rapportering av underskotts- och skuldsiffror våren 2013 vid handen att det genomsnittliga statsfinansiella underskottet har sjunkit från 4,2 procent av BNP 2011 till 3,7 procent av BNP 2012. Under samma period har den genomsnittliga statsskulden ökat från 87,3 till 90,6 procent av BNP. För att få skuldkvoterna att vända nedåt bör euroländerna hålla fast vid sina ansträngningar att minska budgetunderskotten och där det behövs fortsätta att på lagstiftningsväg eller på något annat sätt snabbt genomföra strukturreformer som stärker hållbarheten i både de offentliga finanserna och den ekonomiska tillväxten. Sådana strukturreformer ska inriktas på att öka konkurrenskraften och anpassningsförmågan samt bidra till hållbar tillväxt och sysselsättning.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.