Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 27 april 2017
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förutsätter att de kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra tillgångsköp kommer att pågå. När det gäller de extraordinära penningpolitiska åtgärderna bekräftar vi att våra nettotillgångsköp är avsedda att fortsätta i den nya månatliga takten på 60 miljarder euro fram till slutet av december 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet. Dessa nettoköp kommer att göras parallellt med återinvesteringar av kapitalbeloppen från de värdepapper som förfaller inom ramen för programmet för köp av tillgångar.
Våra penningpolitiska åtgärder har säkerställt de mycket gynnsamma finansieringsvillkor som behövs för en varaktig konvergens av inflationen mot nivåer som på medellång sikt ligger under, men nära, 2 procent. Den information som inkommit sedan vårt möte i början av mars bekräftar att konjunkturåterhämtningen i euroområdets ekonomi blir allt stabilare och att nedåtriskerna minskat ytterligare. Samtidigt fortsätter det underliggande inflationstrycket att vara dämpat och har fortfarande att visa en övertygande uppåtgående trend. Volatiliteten i inflationen understryker behovet av att se igenom den HIKP-utveckling som är av övergående slag och inte påverkar utsikterna för prisstabilitet på medellång sikt.
Det krävs fortfarande en mycket betydande grad av penningpolitisk stimulans för att det underliggande inflationstrycket ska byggas upp och bidra till den totala inflationen på medellång sikt. Om utsikterna under tiden skulle försämras eller om de finansiella förutsättningarna visar sig oförenliga med en vidare utveckling mot en varaktig justering av inflationsbanan är vi redo att utöka programmet för köp av tillgångar både vad gäller storlek och varaktighet.
Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. BNP i euroområdet ökade med 0,5 procent på kvartalsbasis under det fjärde kvartalet 2016 efter en ökningstakt på 0,4 procent kvartalet innan. Inkommande uppgifter, i synnerhet enkätresultat, stärker vår övertygelse om att den pågående ekonomiska tillväxten fortsätter att förankras och breddas. Våra penningpolitiska åtgärder stödjer inhemsk efterfrågan och underlättar den pågående skuldreduceringsprocessen. Återhämtningen i investeringar fortsätter att gynnas av mycket förmånliga finansieringsvillkor och förbättrad lönsamhet för företag. Ökningen i sysselsättning, som även gynnas av tidigare arbetsmarknadsreformer, stöder real disponibel inkomst och privat konsumtion. Tecknen på en starkare global återhämtning och ökande global handel tyder dessutom på att utländsk efterfrågan allt mer torde bidra till den övergripande styrkan i euroområdets ekonomiska expansion. Den ekonomiska tillväxten fortsätter dock att dämpas av långsamt genomförda strukturreformer, särskilt på varumarknader, och av kvarvarande behov av balansräkningsjusteringar i ett flertal sektorer. Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter rör sig mot en mer balanserad sammanställning men ligger dock fortsatt kvar på nedåtsidan, vilket främst beror på omvärldsklimatet.
Inflationen har återhämtat sig från de mycket låga nivåerna 2016, till stor del beroende på högre energiprisökningar. Efter att ha nått 2,0 procent i februari 2017 var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 1,5 procent i mars. Detta återspeglade främst lägre priser på energi och oförädlade livsmedel men även en minskad tjänsteprisinflation. Baserat på aktuella terminspriser på olja, kommer inflationen sannolikt att öka i april och därefter att ligga på i stort sett nuvarande nivåer till årets slut. Outnyttjade resurser tynger dock fortfarande inhemsk löne- och prisbildning och mått på underliggande inflation väntas därför vara fortsatt låga och endast öka gradvis på medellång sikt, med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den förväntade fortsatta ekonomiska återhämtningen och en gradvis minskning av överkapacitet.
Vad gäller den monetära analysen fortsätter det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt med en årlig tillväxttakt på 4,7 procent i februari 2017, jämfört med 4,8 procent i januari. Som under tidigare månader fick den årliga tillväxten i M3 huvudsakligen draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 ökade med en årlig tillväxttakt på 8,4 procent i februari 2017, vilket är oförändrat jämfört med föregående månad.
Återhämtningen i utlåningen till den privata sektorn som observerats sedan början av 2014 fortsätter. Den årliga ökningstakten i utlåning till icke-finansiella företag minskade till 2,0 procent i februari 2017, från 2,3 procent föregående månad, medan den årliga ökningstakten i utlåning till hushåll fortsatte vara i stort sett stabil med 2,3 procent i februari. Samtidigt indikerar enkätundersökningen om bankernas utlåning i euroområde för det första kvartalet 2017 att nettoefterfrågan på lån har ökat och lånevillkoren har lättat ytterligare bland alla lånekategorier. Genomslaget av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 fortsätter att på ett betydande sätt stödja lånevillkoren för företag och hushåll och kreditflöden i hela euroområdet.
En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av en mycket väsentlig grad av penningpolitisk ackommodering för att säkerställa att inflationen utan opåkallad fördröjning återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.
För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder måste andra politikområden bidra på ett mycket mer kraftfullt sätt för att stärka den ekonomiska tillväxten. Strukturreformer måste genomföras avsevärt snabbare för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka produktiviteten och den potentiella produktionstillväxten. När det gäller finanspolitiken bör alla länder intensifiera insatserna för en mer tillväxtvänlig sammanställning av de offentliga finanserna. Det är fortfarande mycket viktigt att stabilitets- och tillväxtpakten och förfarandet vid makroekonomiska obalanser genomförs fullständigt och enhetligt i alla länder, för att stärka motståndskraften i euroområdets ekonomi.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Inledningsanförande i ECB:s webbplats:
http://www.ecb.europa.eu/press/pressconf/2017/html/ecb.is170427.sv.html
Europeiska centralbanken
Internet: http://www.ecb.europa.eu
Texten får återges om källan anges.