Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 20 juli 2017
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi räknar vidare med att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra nettotillgångsköp kommer att pågå. När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder bekräftar vi att nettoköpen av tillgångar är avsedda att fortsätta i den nuvarande takten på 60 miljarder euro per månad fram till slutet av december 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet. Dessa nettoköp görs parallellt med återinvesteringar av kapitalbeloppen från de värdepapper som förfaller inom ramen för programmet för köp av tillgångar.
Våra penningpolitiska åtgärder har fortsatt att säkerställa de mycket gynnsamma finansieringsförhållanden som erfordras för en kontinuerlig utveckling mot en varaktig konvergens av inflationen mot nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Den inkommande informationen bekräftar en fortsatt förstärkning av den ekonomiska expansionen i euroområdet, vilken har utvidgats över sektorer och regioner. Riskerna för tillväxtutsikterna är i stort sett balanserade.
Den pågående ekonomiska expansionen övertygar oss visserligen om att inflationen gradvis kommer att ligga i nivå med vårt inflationsmål men den måste fortfarande omsättas i en starkare inflationsutveckling. Den totala inflationen dämpas av de svaga energipriserna. Måtten på underliggande inflation ligger dessutom överlag på dämpade nivåer. Det behövs därför fortfarande en kraftigt ackommoderande penningpolitik för att det gradvis ska byggas upp ett underliggande inflationstryck och för att stödja den övergripande inflationsutvecklingen på medellång sikt. Skulle utsikterna bli mindre gynnsamma eller om de finansiella förutsättningarna visar sig oförenliga med den fortsatta utvecklingen mot en varaktig justering av inflationsbanan är vi redo att utöka våra program för köp av tillgångar både vad gäller storlek och varaktighet.
Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Real BNP i euroområdet ökade med 0,6 procent på kvartalsbasis första kvartalet 2017, jämfört med 0,5 procent under det sista kvartalet 2016. Inkommande uppgifter, främst enkätresultat, fortsätter att peka på en stadig, brett baserad tillväxt under den kommande perioden. Genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder stöder inhemsk efterfrågan och har underlättat skuldreduceringsprocessen. Återhämtningen i investeringar fortsätter att främjas av mycket gynnsamma finansieringsvillkor och förbättringar i företagens lönsamhet. Privat konsumtion får stöd av en ökad sysselsättning, vilken också gynnas av tidigare arbetsmarknadsreformer, och av hushållens ökade förmögenhet. Den globala återhämtningen torde dessutom ge allt mer stöd till handel och euroområdets export. De ekonomiska tillväxtutsikterna är dock fortsatt dämpade beroende på det långsamma genomförandet av strukturreformer, särskilt på produktmarknader, och på att balansräkningar i ett flertal sektorer fortfarande behöver justeras, trots kontinuerliga förbättringar.
Riskerna i samband med euroområdets tillväxtutsikter är i stort sett balanserade. Å ena sidan ökar den nuvarande positiva konjunkturutvecklingen möjligheterna till ett starkare ekonomiskt uppsving än väntat. Å andra sidan finns det fortfarande nedåtrisker, främst med anknytning till globala faktorer.
Den årliga HIKP-inflationen i euroområdet var 1,3 procent i juni, jämfört med 1,4 procent i maj, främst beroende på lägre energiprisinflation. Baserat på aktuella terminspriser på olja väntas inflationen ligga kvar på ungefär nuvarande nivåer under de kommande månaderna. Samtidigt är måtten på underliggande inflation fortfarande låga och har ännu inte visat några övertygande tecken på en återhämtning eftersom det inhemska kostnadstrycket, inklusive löneökningar, fortfarande är dämpat. Den underliggande inflationen i euroområdet väntas endast öka gradvis på medellång sikt med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den fortsatta ekonomiska expansionen och den motsvarande gradvisa absorptionen av överkapacitet.
Vad gäller den monetära analysen fortsätter det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt med en årlig tillväxttakt på 5,0 procent i maj 2017, jämfört med 4,9 procent i april. Den årliga tillväxten i M3 fick liksom de tidigare månaderna huvudsakligen draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 hade en årlig tillväxttakt på 9,3 procent i maj 2017, samma som i april.
Den återhämtning i tillväxten för utlåning till den privata sektorn som observerats sedan början av 2014 fortsätter. Den årliga tillväxttakten i lån till icke-finansiella företag var fortsatt stabil på 2,4 procent i maj 2017, medan den årliga tillväxttakten i utlåning till hushåll ökade till 2,6 procent, jämfört med 2,4 procent i april. Enkätundersökningen om bankernas utlåning i euroområdet för andra kvartalet 2017 anger att kreditkraven för lån till företag och bostadslån till hushåll har lättat ytterligare och att utlåningstillväxten fortsätter att få stöd av en ökande efterfrågan. Genomslaget av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 fortsätter att ge betydligt förbättrade lånevillkor för företag och hushåll och stöder kreditflödena i hela euroområdet.
En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av en fortsatt kraftigt ackommoderande penningpolitik för att säkerställa att inflationen varaktigt återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.
För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock beslutsamma insatser inom andra politikområden för att stärka tillväxtpotentialen på lång sikt och minska sårbarheterna. Strukturreformer behöver genomföras avsevärt snabbare för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka produktivitetstillväxten. När det gäller finanspolitiken skulle alla länder gynnas av att intensifiera sina strävanden mot en mer tillväxtfrämjande utformning av finanspolitiken. För att stärka motståndskraften i ekonomin i euroområdet är det viktigt att stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet vid makroekonomiska obalanser genomförs fullt ut och på ett transparent och konsekvent sätt över tid i samtliga länder.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Inledningsanförande i ECB:s webbplats:
https://www.ecb.europa.eu/press/pressconf/2017/html/ecb.is170720.sv.html
Europeiska centralbanken
Internet: www.ecb.europa.eu
Texten får återges om källan anges.