Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main 22.4.2021
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av ECB-rådets sammanträde.
Även om återhämtningen i global efterfrågan och de omfattande finanspolitiska stimulansåtgärderna främjar aktiviteten både globalt och i euroområdet, dämpas de ekonomiska utsikterna på kort sikt fortfarande av osäkerhet kring pandemin och vaccinationsprogrammen. Fortsatt höga smittotal för coronaviruset (covid-19) och därmed förlängda och skärpta begränsningsåtgärder fortsätter att tynga den ekonomiska aktiviteten på kort sikt. De fortsatta vaccinationerna och den förmodade gradvisa uppmjukningen av begränsningsåtgärderna väntas framöver understödja en stark återhämtning i den ekonomiska aktiviteten under 2021. Inflationen har stigit de senaste månaderna p.g.a. ett antal idiosynkratiska och tillfälliga faktorer samt en ökning i energiprisinflationen. Samtidigt förblir det underliggande pristrycket dämpat i ett läge med ett omfattande underutnyttjande av kapacitet och en alltjämt svag efterfrågan.
Det är fortfarande mycket viktigt att bevara gynnsamma finansieringsvillkor under pandemiperioden i syfte att minska osäkerheten och stärka förtroendet och därmed understödja ekonomisk aktivitet och säkerställa prisstabilitet på medellång sikt. Finansieringsvillkoren i euroområdet har den senaste tiden varit i stort sett stabila efter en höjning av marknadsräntorna tidigare i år. Risker kvarstår dock vad gäller finansieringsvillkoren i stort. Mot denna bakgrund beslutade ECB-rådet att än en gång bekräfta sin mycket ackommoderande penningpolitik.
Vi kommer att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i den underliggande inflationsdynamiken.
Vi kommer att fortsätta våra nettoköp inom ramen för PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin), som sammanlagt omfattar 1 850 miljarder euro, fram till åtminstone slutet av mars 2022 och, i varje fall som helst, till dess att vi bedömer att coronakrisfasen är över. Eftersom inkommande uppgifter har bekräftat den gemensamma bedömning av finansieringsvillkoren och inflationsutsikterna som gjordes vid det penningpolitiska sammanträdet i mars, förväntar sig ECB-rådet att köp inom ramen för PEPP-programmet under detta kvartal kommer att fortsätta genomföras i en betydligt högre takt än under årets första månader.
Våra köp kommer att anpassas till marknadsförhållandena med syfte att hindra en sådan åtstramning av finansieringsvillkoren som är oförenlig med att motverka pandemins dämpande effekter på den beräknade inflationsbanan. Flexibilitet av köp över tid och mellan tillgångsklasser och jurisdiktioner kommer dessutom även fortsättningsvis att stödja en smidig transmission av penningpolitiken. Om gynnsamma finansieringsvillkor kan upprätthållas med ett flöde av tillgångsköp som inte förbrukar hela beloppet under tidsfristen för nettoköp inom PEPP, behöver hela beloppet inte användas. Likaledes kan beloppet omkalibreras om så krävs för att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor i syfte att motverka att pandemichocken påverkar inflationsutvecklingen negativt.
Vi kommer fortsätta att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2023. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på den lämpliga penningpolitiska inriktningen.
Nettoköpen inom ramen för vårt program för köp av tillgångar (APP) kommer att fortsätta i en månatlig takt på 20 miljarder euro. Vi fortsätter att räkna med att de månatliga nettoköpen inom APP kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan vi börjar höja styrräntorna.
Vi avser även fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.
Avslutningsvis kommer vi dessutom även fortsättningsvis att tillföra en god tillgång till likviditet genom våra refinansieringstransaktioner. I synnerhet har det i samband med den senaste transaktionen i den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) noterats en hög utnyttjandegrad av medel. Finansieringen genom TLTRO III spelar en viktig roll i att stödja bankers utlåning till företag och hushåll.
Dessa åtgärder bidrar till att bevara gynnsamma finansieringsvillkor för alla sektorer i ekonomin och därigenom främja ekonomisk aktivitet och värna om prisstabiliteten på medellång sikt. Vi kommer även att fortsätta följa växelkursutvecklingens eventuella påverkan på inflationen på medellång sikt. Vi är redo att på lämpligt vis justera alla våra instrument för att säkerställa att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med vårt åtagande för symmetri.
Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Real BNP i euroområdet sjönk med 0,7 procent under det fjärde kvartalet 2020 och låg 4,9 procent under sin nivå före pandemin ett år tidigare. Inkommande ekonomiska data, enkäter och högfrekventa indikatorer tyder på att den ekonomiska aktiviteten återigen kan ha minskat under årets första kvartal, men pekar mot att den ökar igen under det andra kvartalet.
Företagsenkäter visar att återhämtningen i tillverkningsindustrin fortsätter, med stöd från en stabil global efterfrågan. Samtidigt dämpas tjänstesektorn fortfarande av begränsningar för social aktivitet och rörlighet, även om det förekommer vissa tecken på utplaning. Hushåll och företag får fortsatt stöd genom finanspolitiska åtgärder, men konsumenterna är fortsatt försiktiga med tanke på pandemin och hur den påverkar sysselsättning och inkomster. Trots svagare balansräkningar och högre osäkerhet om de ekonomiska utsikterna visar företagsinvesteringarna på motståndskraft.
De fortsatta vaccinationerna väntas leda till gradvisa lättnader i begränsningsåtgärderna och bör på så sätt bana väg för en stark återhämtning i den ekonomiska aktiviteten under 2021. På medellång sikt torde återhämtningen i euroområdets ekonomi drivas på av en återhämtning i inhemsk och global efterfrågan, med stöd från gynnsamma finansieringsvillkor och finanspolitiska stimulansåtgärder.
Även om riskerna som omger euroområdets tillväxtutsikter överlag ligger kvar på nedåtsidan, är riskerna på medellång sikt mer balanserade. Å ena sidan är både de förbättrade utsikterna för global efterfrågan – med stöd från omfattande finanspolitiska stimulansåtgärder – och vaccinationsutvecklingen uppmuntrande. Å andra sidan förblir den pågående pandemin, inbegripet spridningen av virusmutationer, och dess konsekvenser för de ekonomiska och finansiella förhållandena källor till nedåtrisk.
Den årliga inflationen i euroområdet ökade till 1,3 procent i mars 2021, från 0,9 procent i februari. Detta berodde på en stark uppgång i energiprisinflationen, som återspeglade både en omfattande uppåtriktad baseffekt och en ökning på månadsbasis. Ökningen mer än uppvägde nedgångar i inflationen för livsmedelspriser och i HIKP-inflationen exklusive livsmedel och energi. Den totala inflationen kommer sannolikt att öka ytterligare under de kommande månaderna, men en viss volatilitet väntas under året mot bakgrund av förändringar i idiosynkratiska och tillfälliga faktorer. Dessa faktorer kommer sannolikt att försvinna från den årliga inflationstakten tidigt nästa år. Det underliggande pristrycket väntas öka något i år p.g.a. kortsiktiga utbudsbegränsningar och återhämtningen i inhemsk efterfrågan. Det förblir dock överlag dämpat, delvis mot bakgrund av det låga lönetrycket i ett läge av underutnyttjande av kapacitet, och från apprecieringen av euron. När pandemins effekter klingar av kommer avvecklingen av den stora mängden överkapacitet, med stöd av ackommoderande finans- och penningpolitik, att bidra till en gradvis ökning i inflationen på medellång sikt. Enkätbaserade mått och marknadsbaserade indikatorer för långfristiga inflationsförväntningar ligger kvar på dämpade nivåer, men de marknadsbaserade indikatorerna fortsätter gradvis att stiga.
Vad gäller den monetära analysen låg den årliga M3-ökningen på 12,3 procent i februari 2021, efter 12,5 procent i januari. Den kraftiga penningmängdstillväxten var fortsatt påverkad av Eurosystemets köp av tillgångar, som är den huvudsakliga källan för penningmängdsskapande. Det smala penningmängdsmåttet M1 har fortsatt att vara den främst bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet, vilket är i linje med innehavarsektorns alltjämt uttalade preferens för likviditet samt de låga alternativkostnaderna för innehav av den mest likvida formen av pengar.
Totalt sett är utlåningen till den privata sektorn i stort sett oförändrad. Det månadsvisa låneflödet till icke-finansiella företag ökade något i februari jämfört med föregående månad. Detta återspeglades också i den något högre årliga ökningstakten på 7,1 procent, efter 6,9 procent i januari. De månadsvisa låneflödena till hushåll fortsatte att ligga på en stabil nivå: den årliga ökningstakten för lån till hushåll var oförändrat 3,0 procent i februari. Euroområdets senaste enkätundersökning om bankutlåning, som avser första kvartalet 2021, visar på en mindre skärpning av kreditkraven för lån till företag, efter den mer omfattande skärpning som genomfördes under de båda föregående kvartalen. Skärpningen berodde återigen främst på bankernas ökade riskuppfattning, även om deras påverkan var mindre uttalad än under tidigare enkätomgångar. De banker som deltog i enkäten rapporterade även om ännu en nedgång i efterfrågan på lån till företag, vilket främst beror på att efterfrågan på finansiering till fasta investeringar fortsätter att minska. Vad gäller hushållsutlåningen visade enkäten att efterfrågan på bostadslån minskat, samtidigt som kreditvillkoren för dessa lån lättats något på grund av konkurrens mellan långivarna.
Våra policyåtgärder, tillsammans med de åtgärder som har vidtagits av nationella regeringar och andra europeiska institutioner, är fortsatt avgörande för att stödja villkoren för bankutlåning och tillgången till finansiering, framför allt för dem som drabbats hårdast av pandemin.
Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en tillförlitlig konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.
Vad beträffar finanspolitiken är det alltjämt avgörande med en ambitiös och samordnad finanspolitisk inriktning, då återhämtningen riskerar att fördröjas och de långsiktiga skadeverkningarna att förstärkas om det finanspolitiska stödet tas bort alltför tidigt. Den nationella finanspolitiken bör därför fortsätta att tillhandahålla ett avgörande och snabbt stöd till de företag och hushåll som är mest drabbade av den pågående pandemin och de åtföljande begränsningsåtgärderna. Samtidigt bör de finanspolitiska åtgärder som har vidtagits med anledning av pandemin i görligaste mån vara fortsatt tillfälliga och riktade, för att på ett effektivt sätt komma tillrätta med sårbarheter och stödja en snabb återhämtning i euroområdets ekonomi. De tre skyddsnät som Europeiska rådet har godkänt för arbetstagare, företag och regeringar utgör ett viktigt finansieringsstöd.
ECB-rådet upprepar vikten av Nästa Generations EU (NGEU) och hur angeläget det är att denna plan omgående kommer igång. Medlemsstaterna uppmanas att säkerställa att beslutet om egna medel snabbt ratificeras, att skyndsamt slutföra sina återhämtnings- och resiliensplaner samt att använda medlen till produktiva offentliga utgifter i kombination med en produktivitetshöjande strukturpolitik. Detta skulle möjliggöra för NGEU att bidra till en snabbare, starkare och mer enhetlig återhämtning, starkare ekonomisk motståndskraft och tillväxtpotential i medlemsstaternas ekonomier och följaktligen till att penningpolitiken blir mer effektiv i euroområdet. Sådan strukturpolitik är särskilt viktig för att förbättra ekonomiska strukturer och institutioner samt för att påskynda den gröna och digitala övergången.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.