Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
Inflationen ser ut att förbli alltför hög under alltför lång tid. Följaktligen beslutade ECB-rådet idag att höja de tre styrräntorna med 50 punkter i linje med sin beslutsamhet att säkerställa att inflationen i rimlig tid återgår till vårt medelfristiga 2-procentsmål. Den ökade osäkerheten förstärker vikten av ett databeroende tillvägagångssätt för våra framtida räntebeslut. Dessa beslut kommer att avgöras av vår bedömning av inkommande ekonomiska och finansiella data för inflationsutvecklingen, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.
Vi följer noga de rådande spänningarna på finansmarknaderna och står redo att agera vid behov för att bevara prisstabilitet och finansstabilitet i euroområdet. Euroområdets banksektor är motståndskraftig, med starka kapital- och likviditetspositioner. Under alla omständigheter innehåller vår penningpolitiska verktygslåda allt för att tillhandahålla likviditetsstöd till euroområdets finanssystem vid behov och bevara den smidiga transmissionen av penningpolitiken.
ECB:s experters nya makroekonomiska prognoser färdigställdes i början av mars innan den senaste tidens spänningar på finansmarknaden uppstod. Dessa spänningar i sig innebär en ytterligare osäkerhet runt grundscenarierna för inflation och tillväxt. Före den senaste utvecklingen hade grundscenariot för den totala inflationen redan reviderats ned, främst beroende på ett lägre bidrag från energipriserna än tidigare väntat. ECB:s experter ser nu inflationen på i genomsnitt 5,3 procent 2023, 2,9 procent 2024 och 2,1 procent 2025. Samtidigt är underliggande pristryck fortfarande starkt. Inflationen, inbegripet energi- och livsmedelspriser, fortsatte upp i februari och ECB:s experter räknar med att den i genomsnitt hamnar på 4,6 procent 2023, vilket är högre än i decemberprognoserna. Därefter bedöms inflationen komma ner till 2,5 procent 2024 och 2,2 procent 2025 när uppåttrycket från tidigare utbudschocker och återöppningen av ekonomin avtar och när stramare penningpolitik mer och mer dämpar efterfrågan.
Grundprognoserna för tillväxt 2023 har reviderats upp till i genomsnitt 1,0 procent som resultat av både nedgången i energipriserna och av ekonomins större motståndskraft mot utmaningarna i omvärlden. ECB:s experter förväntar sig därefter att tillväxten ytterligare stärks till 1,6 procent under både 2024 och 2025 uppbackat av en robust arbetsmarknad, ökad tillförsikt och stärkta realinkomster. Samtidigt är tillväxtuppgången 2024 och 2025 lägre än prognosticerat i december på grund av den penningpolitiska åtstramningen.
Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.
Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.
Ekonomisk aktivitet
Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet stagnerade under det fjärde kvartalet 2022 och undvek således den tidigare väntade konjunkturnedgången. Den privata inhemska efterfrågan gick dock tillbaka kraftigt. Hög inflation, kvardröjande osäkerhet och stramare finansieringsförhållanden hämmade privat konsumtion och investeringar, som sjönk med 0,9 procent respektive 3,6 procent.
Enligt grundscenariot ser ekonomin ut att återhämta sig under de kommande kvartalen. Industriproduktionen bör ta fart när utbudsförhållandena förbättras ytterligare, tillförsikten fortsätter att öka och företagen betar av stora orderstockar. Stigande löner och fallande energipriser kommer delvis att uppväga den förlorade köpkraft som många hushåll upplevt som resultat av högre inflation. Detta kommer i sin tur att ge stöd åt konsumtion.
Vidare är arbetsmarknaden fortsatt starkt, trots att den ekonomiska aktiviteten försvagas. Sysselsättningen ökade med 0,3 procent under det fjärde kvartalet 2022 och arbetslösheten var på en historiskt låg nivå på 6,6 procent i januari 2023.
Statliga åtgärder för att skydda ekonomin från följderna av högre energipriser bör vara tillfälliga och inriktade på att upprätthålla incitamenten att förbruka mindre energi. I och med att energipriserna faller och hoten mot energiutbudet avtar är det viktigt att snabbt och samordnat börja avveckla dessa åtgärder. Åtgärder som inte uppfyller dessa principer kommer sannolikt att driva upp medelfristigt inflationstryck, vilket skulle nödvändiggöra en starkare penningpolitisk respons. Vidare bör, i linje med EU:s ram för ekonomisk styrning och Europeiska kommissionens vägledning från den 8 mars 2023, finanspolitik inriktas på att göra vår ekonomi mer produktiv och gradvis få ner höga offentliga skulder. Politiken bör inriktas på att förstärka euroområdets försörjningskapacitet, särskilt inom energisektorn, och bidra till att minska pristryck på medellång sikt. För att uppnå detta bör regeringarna snabbt implementera sina investerings- och strukturreformplaner inom NGEU-programmet. Reformen av ramverket för EU:s ekonomiska styrning bör slutföras skyndsamt.
Inflation
Inflationen sjönk till 8,5 procent i februari. Detta berodde på en ytterligare kraftig nedgång i energipriserna. Däremot steg livsmedelspriserna vidare till 15,0 procent i och med att tidigare prisökningar på energi och på andra insatsvaror för livsmedelsproduktion fortfarande slår igenom i konsumentpriserna.
Det underliggande pristrycket är dessutom fortsatt starkt. Inflationen exklusive energi och livsmedel ökade till 5,6 procent i februari och andra indikatorer på underliggande inflation är också fortsatt höga. Inflationen för industrivaror exklusive energi steg till 6,8 procent i februari vilket främst återspeglar fördröjda effekter av flaskhalsar på utbudssidan och höga energipriser. Tjänsteinflationen, som steg till 4,8 procent i februari, påverkas också fortfarande av det gradvisa genomslaget av tidigare energiprisuppgångar, uppdämd efterfrågan från återöppningen av ekonomin samt av stigande löner.
Lönetrycket har stärkts på grund av robusta arbetsmarknader och arbetstagarnas strävan att återhämta en del av den köpkraft som gått förlorad till följd av hög inflation. I sektorer med begränsat utbud och där efterfrågan har ökat såg många företag också möjligheter att höja sina vinstmarginaler. Samtidigt ligger de flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar i dagsläget på runt två procent men fortsatt vaksamhet är befogad, särskilt mot bakgrund av den senaste tidens volatilitet i marknadsbaserade inflationsförväntningar.
Riskbedömning
Riskerna för de ekonomiska tillväxtutsikterna ligger på nedåtsidan. Varaktigt hög finansiell marknadsvolatilitet skulle kunna strama åt de bredare kreditförhållandena mer än väntat och dämpa förtroendet. Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och dess folk fortsätter att vara en signifikant nedåtrisk för ekonomin och kan åter komma att driva upp kostnaderna för energi och livsmedel. En ytterligare hämmande effekt för tillväxten i euroområdet kan uppstå om världsekonomin skulle utvecklas svagare än väntat. Företagen kan dock anpassa sig snabbare till utmaningarna i omvärlden och tillsammans med den avtagande energichocken skulle detta kunna ge stöd åt högre tillväxt än nu väntat.
Uppåtriskerna för inflationen inbegriper befintligt pipelinetryck som fortfarande skulle kunna driva upp detaljhandelspriserna mer än väntat under den närmaste tiden. Inhemska faktorer, t.ex. en ihållande ökning i inflationsförväntningarna över vårt mål eller högre löneökningar och vinstmarginaler än beräknat, skulle också kunna driva upp inflationen även på medellång sikt. En starkare återhämtning än väntat i Kina skulle också kunna leda till en skjuts uppåt för råvarupriser och utländsk efterfrågan. Nedåtriskerna för inflationen inbegriper ihållande hög finansiell marknadsvolatilitet som skulle kunna accelerera disinflation. Vidare skulle sjunkande energipriser kunna slå igenom i lägre pristryck från underliggande inflation och löner. Svagare efterfrågan, även som resultat av en snabbare minskning av bankutlåning eller ett starkare penningpolitiskt genomslag än väntat, skulle också kunna bidra till lägre pristryck än hittills väntat framför allt på medellång sikt.
Finansiella och monetära förhållanden
Under veckorna efter vårt förra sammanträde steg marknadsräntorna kraftigt. Men ökningen har vänt kraftigt under de senaste dagarna till följd av de allvarliga spänningarna på finansmarknaderna. Bankutlåningen till företag i euroområdet har blivit dyrare. Utlåningen till företag försvagades ytterligare beroende på låg efterfrågan och stramare villkor för kreditgivning. Även för hushållen har det blivit dyrare att låna, särskilt beroende på högre bolåneräntor. De stigande lånekostnaderna och den därav resulterande nedgången i efterfrågan, i kombination med stramare kreditförhållanden, har lett till ytterligare minskad efterfrågan på lån till hushåll. Till följd av denna svagare låneutveckling ses en kraftig nedgång i penningmängdsökningen, främst driven av de mest likvida komponenterna.
Slutsats
Sammanfattningsvis ser inflationen ut att förbli alltför hög under alltför lång tid. Följaktligen beslutade ECB-rådet idag att höja de tre styrräntorna med 50 punkter i linje med sin beslutsamhet att säkerställa att inflationen i rimlig tid återgår till vårt medelfristiga 2-procentsmål. Den ökade osäkerheten förstärker vikten av ett databeroende tillvägagångssätt för våra framtida räntebeslut. Dessa beslut kommer att avgöras av vår bedömning av inkommande ekonomiska och finansiella data för inflationsutvecklingen, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi följer noga de rådande spänningarna på finansmarknaderna och står redo att agera vid behov för att bevara prisstabilitet och finansstabilitet i euroområdet.
Under alla omständigheter står vi redo att, inom ramen för vårt mandat, vid behov justera alla våra instrument så att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.