ECB:s presskonferens 25 januari 2024
Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main den 7 mars 2024
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Sedan vårt senaste sammanträde i januari har inflationen minskat ytterligare. I de senaste prognoserna från ECB:s experter har inflationen reviderats ner, särskilt för 2024, främst som resultat av ett lägre bidrag från energipriser. I prognoserna förutspås att inflationen i genomsnitt kommer att ligga på 2,3 procent 2024, 2,0 procent 2025 och 1,9 procent 2026. Prognoserna för inflation exklusive energi och livsmedel har också reviderats ner till ett genomsnitt på 2,6 procent för 2024, 2,1 procent för 2025 och 2,0 procent för 2026. Även om de flesta mått på underliggande inflation har lättat ytterligare är inhemskt pristryck fortsatt högt, delvis beroende på stark lönetillväxt. Finansieringsförhållandena är restriktiva och våra tidigare räntehöjningar fortsätter att tynga efterfrågan, vilket bidrar till att få ner inflationen. Våra experter har reviderat ner sin tillväxtprognos för 2024 till 0,6 procent med förväntat dämpad ekonomisk aktivitet under den närmaste tiden. Därefter räknas med att ekonomin tar fart och växer i en takt om 1,5 procent under 2025 och 1,6 procent 2026, inledningsvis med stöd av konsumtion och därefter även av investeringar.
Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Baserat på vår aktuella bedömning anser vi att ECB:s styrräntor är på nivåer som, om de upprätthålls under tillräckligt långt tid, kommer att göra ett substantiellt bidrag till detta mål. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att våra styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt.
Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.
Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.
Jag kommer nu mer i detalj att beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.
Ekonomisk aktivitet
Ekonomin är fortsatt svag. Konsumenterna fortsatte att hålla tillbaka på konsumtion, investeringar dämpades och företag exporterade mindre vilket återspeglar sjunkande extern efterfrågan och ett visst tapp i konkurrenskraft. Dock tyder enkäter på en gradvis återhämtning under det här året.. När inflationen går ner och lönerna fortsätter att stiga kommer realinkomsterna att gå upp och stödja tillväxten. Dessutom kommer de dämpande effekterna av tidigare räntehöjningar gradvis att avta och efterfrågan på export från euroområdet torde ta fart.
Arbetslösheten är den lägsta nivån sedan euron infördes. Sysselsättningen ökade med 0,3 procent under det sista kvartalet 2023, vilket återigen översteg den ekonomiska aktiviteten. Som resultat minskade produktion per anställd ytterligare. Under tiden annonserar arbetsgivare ut färre lediga jobb samtidigt som färre företag rapporterar att deras produktion begränsas av brist på arbetskraft.
En fortsatt avveckling av offentliga energirelaterade stödåtgärder bör möjliggöra ett beständigt fortskridande av disinflationsprocessen. Finans- och strukturpolitik bör utformas så att vår ekonomi blir mer produktiv och konkurrenskraftig, ökar utbudskapaciteten och gradvis får ner höga offentliga skuldkvoter. En snabbare implementering av NGEU-programmet (Next Generation EU programme) och mer målmedvetna ansträngningar att avveckla nationella hinder i syfte att fördjupa och bättre integrera bank- och kapitalmarknader kan hjälpa till att öka investeringar i gröna och digitala övergångar och reducera pristryck på medellång sikt. EU:s reviderade ramverk för ekonomisk styrning bör implementeras utan fördröjning.
Inflation
Inflationen tickade ner till 2,8 procent i januari och den gick, enligt Eurostats snabbstatistik, ner ytterligare till 2,6 procent i februari. Livsmedelsinflationen sjönk åter, till 5,6 procent i januari och 4,0 procent i februari, medan energipriserna under dessa båda månader fortsatta att sjunka jämfört med ett år tidigare men i lägre takt än i december. Även varuinflationen sjönk ytterligare till 2,0 procent och 1,6 procent i februari. Efter att ha legat på 4,0 procent under tre månader i rad tickade tjänsteinflationen ner till 3,9 procent i februari.
De flesta mått på underliggande inflation minskade ytterligare i januari allt eftersom effekten av tidigare utbudschocker fortsatte att avta och stramare penningpolitik tyngde efterfrågan. Inhemskt pristryck är dock fortfarande högt, delvis beroende på robust lönetillväxt och fallande arbetsproduktivitet. Samtidigt finns tecken på att löneökningarna är på väg att dämpas. Vidare absorberar vinster en del av de stigande arbetskraftskostnader, vilket minskar inflationseffekterna.
Inflationen väntas fortsätta på denna nedåttrend under de närmaste månaderna. På lite längre sikt väntas den sjunka ytterligare till vårt mål när arbetskraftskostnaderna dämpas och effekterna av tidigare energichocker, flaskhalsar på utbudssidan och återöppningen av ekonomin efter pandemin avtar. Mått på långfristiga inflationsförväntningar är i stort sett fortsatt stabila och de flesta ligger på runt 2 procent.
Riskbedömning
Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger på nedåtsidan. Tillväxten skulle kunna bli lägre om effekterna av penningpolitiken blir starkare än väntat. En svagare världsekonomi eller en ytterligare avmattning i världshandeln skulle också hämma euroområdets tillväxt. Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern är de huvudsakliga källorna till geopolitiska risker. Detta kan leda till att företag och hushåll ser mindre positivt på framtiden och till att global handel störs. Tillväxten kan bli högre om inflationen går ner snabbare än väntat och om stigande realinkomster innebär högre konsumtion än emotsett eller om världsekonomin växer starkare.
Uppåtriskerna för inflationen inbegriper de ökade geopolitiska spänningarna, särskilt i Mellanöstern, vilka skulle kunna driva upp energi- och fraktkostnader på kort sikt och störa den globala handeln. Inflationen skulle också kunna bli högre än emotsett om lönerna ökar mer än väntat eller om vinstmarginalerna skulle visa mer motståndskraft. Inflationen kan däremot överraska på nedåtsidan om penningpolitiken dämpar efterfrågan mer än väntat eller om det ekonomiska klimatet i övriga världen försämras oväntat.
Finansiella och monetära förhållanden
Marknadsräntorna har ökat sedan vårt sammanträde i januari och vår penningpolitik har hållit bredare finansieringsförhållanden mer restriktiva. Utlåningsräntor på företagslån har i stort sett stabiliserats medan räntor på bolån sjönk i december och januari. Utlåningsräntorna är dock fortfarande höga, med 5,2 procent på företagslån och 3,9 procent på bolån.
Bankutlåning till företag blev positiv i december, med en årlig tillväxttakt på 0,5 procent. Men i januari tickade den ner till 0,2 procent beroende på ett negativt flöde under månaden. Tillväxttakten på lån till hushåll fortsatte att försvagas och föll till 0,3 procent på årsbasis i januari. Det breda penningmängdsmåttet, mätt genom M3, växte i en dämpad takt på 0,1 procent.
Slutsats
ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Baserat på vår aktuella bedömning anser vi att ECB:s styrräntor är på nivåer som, om de upprätthålls under tillräckligt långt tid, kommer att göra ett substantiellt bidrag till detta mål. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att våra styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå.
Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat vid behov justera alla våra instrument så att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.