Finlands ekonomi har redan i ett års tid vuxit ovanligt snabbt, men produktionen ligger fortfarande
betydligt under den nivå som rådde före recessionen, och detta gap växer inte igen före 2012. Sysselsättningen har förbättrats endast sakta och arbetslösheten har inte längre minskat under det senaste halvåret. "Det finns risk för att den senaste tidens höga produktionssiffror döljer det faktum att det ekonomiska läget i vårt land alltjämt är svagare än före recessionen”, konstaterade chefdirektör Erkki Liikanen vid presskonferensen om det senaste numret av tidskriften Euro & talous.
Produktionen började återhämta sig kraftigt för ett år sedan då Finlands export ökade snabbt och den inhemska efterfrågan tog fart tack vare den privata konsumtionen och bostadsinvesteringar. Under första halvåret 2011 har den ekonomiska tillväxten däremot visat tecken på avmattning både i Finland och globalt.
Enligt Finlands Banks nya makroekonomiska prognos kommer BNP-tillväxten i Finland att ligga på närmare 4 procent i år. Det höga tillväxttalet kan tillskrivas den stora överhängseffekten från den exceptionellt kraftiga produktionsökningen i fjol. BNP-tillväxten kommer att avta till ca 2½ procent under 2012–2013. Sysselsättningen har endast sakta förbättrats efter recessionen. Antalet sysselsatta väntas fortfarande 2013 vara betydligt mindre än före recessionen.
Ökningstakten i konsumentpriserna har accelererat betydligt i Finland sedan slutet av 2010. Energi- och livsmedelspriserna har stigit kraftigt och också priserna på tjänster har ökat snabbare under början av året. Till den stigande inflationen har utöver prisuppgången på råvaror också höjningarna av indirekta skatter bidragit. I år blir inflationen ca 3 ½ procent, men väntas dock avta och ligga kring 2 procent under 2012–2013. ”Om den tillfälliga inflationsökningen driver upp en löne- och prisökningsspiral, skulle detta försvaga exportutvecklingen, produktionstillväxten och sysselsättningen i Finland”, framhöll chefdirektör Liikanen.
Tack vare den ekonomiska tillväxten och redan genomförda skattehöjningar minskar det offentliga underskottet i Finland i år, men de offentliga finanserna kommer att visa underskott över hela prognosperioden. I statens och kommunernas finanser har ett djupt strukturellt underskott uppstått. Utan nya finanspolitiska åtgärder kommer det sammanlagda underskottet i statens och kommunernas finanser att fortfarande 2013 utgöra nästan 4 procent. Statsskulden växer ytterligare under prognosperioden och uppgår till 100 miljarder euro, dvs. 48 procent av BNP, i slutet av 2013.
De offentliga finanserna står inför väldiga utmaningar. Effekterna av den åldrande befolkningen kommer att återspeglas i den ekonomiska utvecklingen redan under de närmaste åren. Samtidigt har de offentliga finanserna försämrats kraftigt till följd av recessionen och dess följdverkningar. ”Om inte åtgärder snabbt vidtas för att stabilisera de offentliga finanserna och genom strukturreformer öka deras hållbarhet på lång sikt, tar man en stor risk och lägger över ansvaret på kommande generationer”, underströk chefdirektör Liikanen.
