Hoten mot den finansiella stabiliteten i Finland ligger huvudsakligen utanför vårt lands gränser. Marknadens förtroende för vissa euroländers förmåga att klara sina skulder är svagt. Förtroendet för de stora euroländernas skuldbetalningsförmåga har däremot bevarats, vilket minskar risken för en spridning av krisen.
De svaga europeiska bankerna har små kapitalbuffertar och i regel stora statsrisker. Dessutom är det dyrt eller rentav omöjligt för dem att finansiera sig på kapitalmarknaden. I de skuldkrisdrabbade euroländerna försvårar statsrisken också upplåningen för solida banker.
Ovissheten om kvaliteten på de europeiska bankernas balansräkningar och rädslan för en eventuell större spridning av problemen inom finanssystemet kunde som värst försvåra marknadsupplåningen även för banker som för närvarande betraktas som säkra, såsom finländska banker.
EU-bankernas balansräkningar bör stärkas så att bankerna kan stödja den ekonomiska återhämtningen. "Utgående från resultaten av de pågående europeiska stresstesterna bör målmedvetna åtgärder tillgripas för att stärka kapitalet i svaga men livskraftiga banker och detta primärt via lösningar inom den privata sektorn. Banker som inte är livskraftiga bör omstruktureras eller verksamheten avvecklas på ett kontrollerat sätt", sade direktionens vice ordförande Pentti Hakkarainen när han presenterade rapporten om den finansiella stabiliteten under presskonferensen vid utgivningen av tidskriften Euro & talous.
Betalnings- och avvecklingssystemen på den inhemska finansmarknaden är redan i hög grad integrerade med den europeiska infrastrukturen. Genom integrationen eftersträvas bland annat en effektivare betalningsförmedling. Övergången till s.k. europeiska SEPA-gireringar har framskridit i rask takt, men omläggningen har lett till beklagligt många betalningsförseningar. "Tjänsteleverantörerna bör i framtiden sörja för högre systemsäkerhet i servicen till finländarna", betonade Hakkarainen.