​I Finland uppvisar hushållens och den offentliga sektorns skuldsättning vissa oroväckande drag i en situation där bytesbalansen vänt till ett underskott och den utländska nettoskulden ökar. "Riskerna i det finansiella systemet i Finland måste åtgärdas innan de hinner bli för stora", sade vice ordföranden i Finlands Banks direktion Pentti Hakkarainen på presskonferensen vid utgivningen av finansstabilitetsnumret av tidskriften Euro & talous. 

Största delen av de finländska bolånen är bundna till rörliga räntor, som för närvarande är exceptionellt låga. Högre räntor och ökad arbetslöshet kan utlösa risker som skulle kunna hota hela samhällsekonomins utveckling. Allt fler finländska bolåntagare har en stor skuldbörda i förhållande till sina inkomster och en betydande del av nya bolån för den första bostaden har beviljats till och med helt utan självfinansiering.

"Hushållens skuldsättning bör dämpas genom att incitamenten till skuldsättning tonas ned och medvetenheten om ränterisker och risker med stora skulder och olika låneprodukter höjs", sade Hakkarainen. Bankerna måste noga följa Finansinspektionens rekommendationer om analys av presumtiva bolånekunders betalningsutrymme och restriktivitet i fråga om höga belåningsgrader.

De finländska myndigheterna bör också garanteras kraftigare medel att motverka risker som hotar stabiliteten i hela det finansiella systemet. "Myndigheterna bör få diskretionära medel åtminstone för att dämpa en överdriven total kreditgivning och bolångivning", framhöll Hakkarainen.

Finländska bankers kapitaltäckning är stark överlag. Största delen av bankernas kapitalbas består av kapital av bästa förlusttäckande slag. Förhållandet mellan kreditinstitutens samlade kapitalbas och icke riskviktade tillgångar, soliditeten, har dock försämrats som helhet betraktat. Utvecklingen i kreditinstituten har visserligen varit oenhetlig.

Soliditeten påverkas också av koncernernas beslut om fördelningen av affärsverksamhet på dotterbolag i olika länder. Tillsynsmyndigheterna måste ge akt på expansionen av kreditinstitutens balansräkningar och försämringen av soliditeten. Strukturerna och affärsmodellerna i de banker som är verksamma i Finland varierar, vilket ställer särskilda krav på reglering och tillsyn.

De kortsiktiga hoten mot stabiliteten i det finländska finanssystemet finns fortfarande utanför vårt lands gränser. Hoten mot den finansiella stabiliteten är alltjämt stora i euroområdet. Kopplingen mellan staternas överskuldsättning och instabiliteten i banksystemen har blivit allt starkare i och med skuldkrisen i euroområdet.

"Strukturella korrigeringar av de svaga elementen i det europeiska banksystemet bör vidtas utan dröjsmål", framhöll Hakkarainen. "Stödet till icke livskraftiga banker belastar de offentliga finanserna, upprätthåller banksystemets sårbarhet och förvränger konkurrensen mellan sunda och svaga banker. Svaga bankers verksamhet bör omorganiseras eller avvecklas på ett kontrollerat sätt", konstaterade Hakkarainen.