Den ekonomiska tillväxten i Finland blir svag under åren framöver. Totalproduktionen förutspås öka med 1,5 procent 2012 och 1,2 procent 2013. År 2014 beräknas den ekonomiska tillväxten ligga på 1,6 procent. "Prognosen bygger på antagandet att världsekonomin och den internationella handeln tar fart under senare halvåret. Osäkerheten om omvärldsutvecklingen utanför Finland är dock stor på grund av skuldkrisen. Nedåtriskerna för konjunkturutvecklingen är således avsevärda", betonade chefdirektör Erkki Liikanen på presskonferensen om tidskriften Euro & talous.
Den ekonomiska tillväxten har byggt på hemmamarknaden under de senaste åren. Hushållens snabba konsumtionsökning under den senaste tiden förutspås sakta av betydligt under åren framöver, då köpkraften utvecklas svagare och sysselsättningen inte ökar. Den stora osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen hämmar investeringsökningen. Efter att ha krympt 2011 väntas exporten sakta ta fart igen. Finlands export med fokus på investeringsvaror kommer dock inte att komma upp i samma tillväxttakt som världshandeln under de närmaste åren.
Enligt prognosen förbättras balansen i de offentliga finanserna med 1 procentenhet i förhållande till BNP fram till 2014. Uppgången i statens skuldkvot avstannar 2014, men den offentliga skuldkvoten totalt fortsätter att öka på grund av det svagare ekonomiska läget i kommunerna.
Inflationen beräknas ligga på 2,9 procent 2012. Höjningar av indirekta skatter driver upp konsumentpriserna i år och nästa år. Inflationen väntas successivt bromsa in.
Finlands bytesbalans har försvagats under de senaste åren och vände till ett underskott 2011. Underskottet förklaras av en vikande konkurrenskraft, exportsvårigheter och uppgången i oljepriset. Den växande skuldsättningen i hushållen och den offentliga sektorn har också bidragit till försämringen av bytesbalansen. Bytesbalansunderskottet förutspås ligga kvar kring den nuvarande nivån under åren framöver.
Underskottet i bytesbalansen medför ökade risker med tanke på den externa finansieringen till ekonomin och speglar samtidigt den obalanserade inhemska utvecklingen. En ekonomisk tillväxt som bygger på hushållens och den offentliga sektorns skuldsättning är inte hållbar, då det med tanke på en åldrande befolkning skulle vara motiverat att spara för framtiden.
"En obalanserad utveckling kan undvikas med en ekonomisk politik som är ägnad att minska det offentliga underskottet och underskotten i hushållen samtidigt som den ökar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt", framhöll chefdirektör Liikanen. Fortsatt konsolidering av de offentliga finanserna och kontroll över hushållens skuldsättning utgör ett led i denna politik. Det är också viktigt att stärka kostnadskonkurrenskraften för finländsk produktion och öka utbudet av arbetskraft framför allt genom att förlänga arbetslivet.
Nummer 3/2012 av Euro & talous, Talouden näkymät