​Den ekonomiska tillväxten i Finland kommer att vara betydligt långsammare än i euroområdet. Utvecklingen på Finlands exportmarknader ser ut att bli svagare än tidigare förutspåtts och någon större draghjälp av utrikeshandeln är inte att räkna med under de närmaste åren. Tillväxten under prognosperioden vilar på den inhemska efterfrågan. Tillväxten uppgår till 0,7 % under 2016 och 1,0 % under 2017.

Uppgången i världshandeln under 2015 blir klart långsammare än vad som beräknades i somras. Den ekonomiska tillväxten i Kina har avtagit och den ryska ekonomin fortsätter att krympa under prognosperioden. Samtidigt är tillväxten på de för Finland viktiga europeiska och amerikanska marknaderna relativt god. Den penningpolitiska stimulansen har ökats, vilket stöder prisstabiliteten och tillväxten i euroområdet.

Ökade investeringar i euroområdet stimulerar 2016 den finländska exporten, men denna kommer dock inte att nå samma tillväxttakt som exportmarknaderna. Det finns inte samma förutsättningar för en snabb återhämtning av exporten som under tidigare tillväxtperioder i vår ekonomiska historia, såsom en snabb tillväxt i världshandeln eller nya särskilt konkurrenskraftiga exportprodukter.

Även i Finland har vissa tecken synts på en återhämtning av investeringarna, som väntas börja öka sakta under 2016–2017 i takt med en successiv förbättring av den utländska efterfrågan och nya redan startade projekt.

Den privata konsumtionen ökar måttligt under prognosperioden, men även en svag ökning bidrar till att upprätthålla den privata efterfrågan. Hushållens inkomster har utvecklats förhållandevis stabilt under recessionsåren, då inkomstöverföringarna fått större betydelse som inkomstkälla särskilt på grund av det ökade antalet pensionärer.

Konsumentprisökningen är alltjämt exceptionellt svag på grund av det fortsatt låga pristrycket både utomlands och i Finland. Den genomsnittliga inflationen för 2015 blir -0,1 % och stiger under 2016 till 0,3 % och under 2017 till 1 %.

De nominella lönerna ökar måttligt under prognosperioden i enlighet med den gällande arbetsmarknadsuppgörelsen och den låga inflationen stöder realinkomstökningen. Trots den återhållsamma löneutvecklingen förefaller enhetsarbetskostnaderna att fortsätta att stiga snabbare i Finland än i det övriga euroområdet, för produktivitetsökningen är ännu mycket långsam. Arbetsmarknadsläget förbättras endast långsamt på grund av den svaga ekonomiska tillväxten och den stigande strukturella arbetslösheten.

De offentliga finanserna i Finland har visat fortsatta underskott redan under sex års tid. Den offentliga skulden överstiger 68 % av BNP och kommer 2017 att vara mer än dubbelt så stor som 2008.

Sedan 2009 har hushållen och de offentliga finanserna samtidigt uppvisat underskott. Företagens finansiella överskott har länge upprätthållit den externa balansen i ekonomin. Företagens låga investeringar har i sin tur upprätthållit det finansiella överskottet i företagssektorn. Produktionspotentialen i ekonomin fortsätter att krympa, och den finländska ekonomin bygger för närvarande på en stadigt växande skuldsättning.

Upplysningar: prognoschef Juha Kilponen, telefon 010 831 28 47.