Problemen i Finlands ekonomi har visat sig vara långsiktiga. Återhämtningen tar småningom fart, men Finland kommer 2016 att vara en av de långsammast växande ekonomierna i euroområdet. Särskilt exporten och exportföretagens investeringar har minskat sedan 2008. "Utsikterna för den finländska ekonomin tyngs av strukturomvandlingen inom industrin, den försvagade kostnadskonkurrenskraften och den krympande befolkningen i arbetsför ålder. Utvecklingen måste vändas, och det kräver målmedvetet arbete", sade Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen i dag på presskonferensen i samband med utgivningen av nätpublikationen Euro & talous.
Priset på arbete har i Finland stigit snabbare än genomsnittet i våra handelspartnerländer och utvecklingen av företagens lönebetalningsförmåga har varit svagare särskilt efter 2007. I exportbranscherna har industrins lönsamhet försämrats. "I Finland behövs lösningar som kan bidra till en betydande förbättring av kostnadskonkurrenskraften. Det kan stärka förtroendet och förbättra de ekonomiska utsikterna då exporten och investeringarna ökar", framhöll chefdirektör Liikanen.
Läget i Finlands offentliga finanser är fortsatt svagt. Underskottet i den offentliga sektorn har fördjupats till mer än 3 % av bruttonationalprodukten och den offentliga sektorns skuld har vuxit till över 60 %. Utan nya beslut fortsätter den snabba ökningen av skuldsättningen. "När en långsiktig stark ekonomisk tillväxt är att vänta, är en växande offentlig skuldsättning ett mindre problem. Så är dock inte fallet. Det blir de unga som får axla bördan av den ytterligare skuldsättningen samtidigt som de måste svara för finansieringen av hälso- och socialvårdstjänsterna och den del av pensionerna som inte har fonderats", konstaterade chefdirektör Erkki Liikanen.
Strukturreformer krävs för att förbättra tillväxtmöjligheterna och säkerställa hållbarheten i de offentliga finanserna. "Pensionsreformen minskar hållbarhetsgapet och är en viktig bedrift. Snabba framsteg behövs också avseende andra reformer. Det är viktigt att social- och hälsovårdsreformen slutförs, så att produktiviteten förbättras inom den offentliga servicen", betonade chefdirektör Liikanen.
I Finland har den låga räntenivån varit ett utmärkt stöd för ekonomin genom de lägre låneräntorna för hushåll och företag. "Ju bättre vi lyckas genomföra korrigerande åtgärder och säkerställa bankernas stabilitet, desto mer kan penningpolitiken framöver stödja tillväxten i Finland", framhöll chefdirektör Liikanen.
De penningpolitiska åtgärderna har fått avgörande positiva effekter för finansieringsvillkoren och realekonomin i euroområdet. Inflationen i euroområdet har dock legat nära noll redan under drygt ett år och inflationsutsikterna är ännu mycket svaga. I december 2015 beslutade ECB-rådet genomföra ytterligare lättnader i penningpolitiken. Inlåningsräntan sänktes till –0,3 %. Eurosystemets köpprogram förlängdes till mars 2017 och vid behov fortsätter köpen även därefter. "ECB-rådet söker genom sina beslut säkerställa en varaktig justering av inflationsbanan i överensstämmelse med målet att inflationstakten ska ligga under, men nära, 2 % och se till att inflationsförväntningarna hålls fast förankrade på medellång sikt", sade chefdirektör Liikanen. Eurosystemet kommer också vid förfall att återinvestera kapitalbeloppen på de värdepapper som förvärvats inom köpprogrammet.
Talouden suunnan kääntäminen vaatii määrätietoisuutta (på finska)
Euro & talous -publikationens webbplats (på finska)
Presentation (pdf, på finska)