​Den globala ekonomiska återhämtningen har fortsatt. De ekonomiska utsikterna präglas dock av osäkerheter kring eventuella förändringar i den internationella politiken. ”Pratet om protektionism har ökat samtidigt som det finns ett stort behov av internationellt samarbete för att lösa miljö-, flykting- och ekonomifrågorna”, sade chefdirektör Erkki Liikanen i dag på presskonferensen vid utgivningen av publikationen Euro & talous.

Den ekonomiska tillväxten i euroområdet väntas vara fortsatt måttlig men solid. Utsikterna är förenade med nedåtrisker och inflationstrycket är alltjämt dämpat. ECB-rådet beslutade i december 2016 förlänga det utökade köpprogrammet för värdepapper fram till utgången av 2017 och vid behov även efter detta, tills inflationen varaktigt har stigit tillbaka till en nivå i linje med målet. Värdepappersköp kommer att fortsatt genomföras för 80 miljarder euro fram till mars 2017 och därefter för 60 miljarder euro per månad. ”Penningpolitiken kommer också framöver att kraftigt stödja den ekonomiska tillväxten. Det är viktigt för prisstabiliteten och den ekonomiska återhämtningen att finansieringsvillkoren i euroområdet är fortsatt gynnsamma”, konstaterade chefdirektör Erkki Liikanen.

ECB:s penningpolitik har också stött den ekonomiska tillväxten i Finland. Tack vare konjunkturuppgången i euroområdet får de finländska företagen bättre möjligheter att öka sin export till andra euroländer. Till följd av de penningpolitiska åtgärderna har dessutom priset på finansiering sjunkit i Finland och räntorna för hushåll och företag är låga. Detta har stött konsumtionen och investeringarna.

Finlands ekonomi har börjat återhämta sig efter en lång period av svag tillväxt. Tills vidare har tillväxten i hög grad vilat på hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar, men en successiv stabilisering av utvecklingen förutspås. Exporten repar sig sakta i takt med den fortsatta ekonomiska tillväxten i Finlands exportländer och den stigande kostnadskonkurrenskraften i Finland.

Det är viktigt att stärka tillväxtpotentialen i ekonomin genom att fortsätta att genomföra strukturella reformer och sörja för gynnsamma verksamhetsförutsättningar för företagen. I unga företag ökar arbetsproduktiviteten ofta snabbare än i gamla. Men den viktigaste källan till produktivitetstillväxt i hela ekonomin är dock successiv förnyelse av gamla företag. Däremot uppstår en stor del av jobben i snabbväxande och nya företag.

Snabbväxande företag är svåra att identifiera i förväg, och tidigare snabb tillväxt indikerar inte nödvändigtvis att samma utveckling kommer att fortsätta. Det är den ekonomiska politikens uppgift att skapa lika möjligheter för olika slag av företag. ”När ekonomin har förmåga att förnya sig så att produktiviteten ökar och nya jobb skapas, förbättras utsikterna för ekonomisk tillväxt och för de offentliga finanserna. Samtidigt minskar risken för ökad utslagning och perspektivlöshet”, framhöll chefdirektör Liikanen.