Chefdirektör Rehn uttryckte sin oro över den brett baserade avmattningen i den globala tillväxten och dess konsekvenser för euroområdet och Finland. Den globala tillväxtavmattningen speglar särskilt handelskriget mellan USA och Kina och Brexit och osäkerheterna till följd av dem. Enligt ECB:s prognos i september växer ekonomin i euroområdet i år och nästa år endast med drygt en procent. Riskerna i prognosen är nedåtriktade. ECB:s prognos räknar med att inflationen i euroområdet kommer att ligga kvar under prisstabilitetsmålet, dvs. klart under 2 %, under de närmaste åren.
På sitt sammanträde i september bedömde ECB-rådet att en kraftigt ackommoderande penningpolitik ännu behövs under en lång tid för att stödja inflationens återgång mot målet. ”Betydliga penningpolitiska lättnader genomfördes eftersom inflationstakten ständigt har legat under målet och inkommande data vittnar om en svag ekonomisk utveckling i euroområdet. Dessutom har riskerna för en svagare ekonomisk utveckling än väntat inte skingrats och inflationsutsikterna är dämpade en lång tid framöver”, sade chefdirektör Rehn vid den offentliga utfrågningen.
De beslutade penningpolitiska åtgärderna har en stor stimulerande effekt och ska säkerställa fortsatt gynnsamma finansiella förhållanden och ekonomisk tillväxt i euroområdet och ett starkare inhemskt pristryck. Detta stöder en varaktig återgång av inflationen närmare målet på medellång sikt.
Konjunkturutsikterna för Finland har försämrats. Enligt Finlands Banks prognos i juni 2019 väntades den ekonomiska tillväxten ligga kring 1,5 % i år och nästa år. Kortsiktsmodellerna förutspår nu en tillväxt på endast ca 1 % under 2019. Den tidigare snabba ökningen i sysselsättningsgraden har stannat av. ”De vikande tillväxtutsikterna och besluten om de offentliga finanserna skapar ett betydligt djupare underskott i de offentliga finanserna än vad Finlands Bank räknade med i sin prognos i juni och leder till en högre skuldkvot, om inga nya åtgärder vidtas. Mot bakgrund av den åldrande befolkningen måste hållbarheten i de offentliga finanserna på lång sikt stärkas. För att stärka hållbarheten är det avgörande och nödvändigt att den målsatta nivån om en sysselsättningsgrad på minst 75 % uppnås”, konstaterade chefdirektör Rehn.
De finländska hushållens skuldsättning har länge vuxit och därmed gjort samhällsekonomin sämre rustad för störningar. Oron om skuldsättningen gäller framför allt hushåll med en tung skuldbörda. Ökningen i konsumtionskrediter och bostadsbolagslån har medfört en omstrukturering av hushållsskulden i en mer riskfylld riktning. Samtidigt ökar utlåningen från aktörer utanför kreditinstitutssektorn.
”Makrotillsynspolitiken syftar till att minska sårbarheter som hotar den finansiella stabiliteten. Omvälvningen inom det finansiella systemet kräver nya makrotillsynsverktyg. Potentiella nya verktyg är ett skuldkvotstak för hushåll och begränsning av bostadsbolagslånets belopp”, framhöll chefdirektör Rehn.
Chefdirektör Rehns presentation (pdf, på finska)