Strukturella förändringar i hushållsskulden – kompletterande makrotillsynsverktyg behövs

Pressmeddelanden nr 9 torsdag 9.5.2019, kl. 11.00

Den finländska hushållsskulden består till största delen av bostadslån, men konsumtionskrediterna och framför allt bostadsbolagslånen har ökat snabbt. Den årliga ökningstakten i bankernas utestående bostadsbolagslån har legat över 10 % under nästan hela 2010-talet. Hushållens kraftiga skuldsättning gör hela samhällsekonomin sämre rustad för allvarliga ekonomiska störningar.

”De tillbudsstående verktygen är inte tillräckliga för att myndigheterna ska kunna bekämpa de risker som förändringarna i utlåning och skuldsättning medför för samhällsekonomin”, bedömer vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen på presskonferensen vid utgivningen av webbpublikationen Euro & talous. De nu tillgängliga makrotillsynsverktygen kan endast tillgripas för att påverka kreditinstitutets bostadsutlåning och kapitaltäckningskrav.

”Den finländska verktygslådan för makrotillsyn måste kompletteras med nya mer heltäckande verktyg, såsom en maximal skuldkvot, som begränsar den totala hushållsskulden i procent av hushållens disponibla inkomster, dvs. ett skuldtak”, konstaterar Nykänen. Såväl hushållens bostadslån och bolagslåneandelar som konsumtionskrediter ska räknas med för att bestämma skuldtaket. Verktyget skulle stärka hushållssektorns lånebetalnings- och konsumtionsförmåga och öka ekonomins förutsättningar att återhämta sig från kriser.

Skuldtaket skulle kompletteras av löptidsbegränsningar för bostadslån och bostadsbolagslån, vilket bidrar till en sund kreditgivningspraxis. En begränsning av det maximala beloppet av bostadsbolagslån som kan användas för att finansiera ett bostadsköp skulle för sin del stävja hushållens skuldsättning via bolagslåneandelar.

Det totala värdet av fastighetsaffärer på den kommersiella fastighetsmarknaden i Finland har stigit och de internationella investerarna har ökat sin närvaro på marknaden. I takt med urbaniseringen och digitaliseringen har samtidigt efterfrågan på framför allt mer avsides belägna affärs- och kontorslokaler minskat. De internationella investerarnas ökade betydelse kan förstärka fluktuationerna på den kommersiella fastighetsmarknaden, då dessa investerare snabbt kan både öka och minska sina investeringar på marknaden i randområdena allt efter förändringarna i den förväntade avkastningen. 

Till följd av Nordeas byte av säte ökade den finländska banksektorns storlek, koncentration och nordiska kopplingar ytterligare. Ett banksystem med strukturella sårbarheter måste under alla förhållanden ha en stark kapitaltäckning och likviditet.

”Den finansiella arkitekturen i euroområdet måste stärkas ytterligare. Att mer målmedvetet främja initiativen om en kapitalmarknadsunion och fullborda bankunionen med en gemensam insättningsgaranti skulle bidra till att sprida riskerna och stödja den ekonomiska tillväxten i euroområdet”, säger Nykänen.

Närmare upplysningar lämnas av direktionens vice ordförande Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07, och byråchef Paavo Miettinen, telefon 09 183 23 30.