Finlands ekonomi har repat sig snabbt från den djupa recessionen som orsakades av coronakrisen. ”Tillväxtlokomotiv är framför allt hushållens konsumtion och företagens ökade investeringar. Återhämtningen är emellertid alltjämt ojämn. I synnerhet spridningen av den nya virusvarianten har snabbt skapat osäkerhet i ekonomin”, säger prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank.
Finlands Bank har publicerat sin prognos för åren 2021–2024. Ekonomin i Finland växer med 3,5 % 2021 och med 2,6 % 2022. Globala störningar i leveranskedjorna och tillgången på komponenter samt höga råvarupriser tar den bästa udden av tillväxten och bidrar till en stigande inflation också i Finland. År 2024 mattas tillväxten av till 1,3 %, vilket återspeglar den svaga tillväxtpotentialen på lång sikt till följd av befolkningens åldrande.
Inflationen har tagit fart även i Finland under 2021. Den kraftigt ökade efterfrågan och de flaskhalsar som samtidigt uppstått i leveranskedjorna har höjt priserna såväl ute i världen som i Finland. Också energipriserna har stigit kraftigt och på bred front. ”Konsumenterna har lagt märke till det höga priset på råolja vid bensinpumparna och uppgången i elpriset på grossistmarknaden har delvis överförts till konsumentpriserna. Inflationen mattas emellertid av under 2022, eftersom priset på energi förväntas vända nedåt och flaskhalsarna i utbudet torde lätta”, konstaterar Obstbaum. Inflationsutsikterna är emellertid fortfarande förenade med stor osäkerhet.
Även om konjunkturläget är fortsatt starkt, begränsar de ekonomiska strukturerna tillväxtpotentialen. Den kraftiga förbättringen i sysselsättningen jämnas ut när den snabbaste tillväxten i ekonomin har passerats. ”Ökningen i sysselsättningen bromsas upp av bristen på lämplig arbetskraft, som försvårar tillsättandet av lediga arbetsplatser. Arbetslösheten är alltjämt större än före coronakrisen och för många är det redan fråga om utdragen arbetslöshet. Om matchningsproblemen ökar, leder ett större antal lediga arbetsplatser inte till någon betydande minskning av arbetslösheten”, säger Obstbaum.
Coronakrisen har efterlämnat en allt mer skuldsatt offentlig ekonomi. Återhämtningen i ekonomin bidrar till att avhjälpa underskottet, men de offentliga finanserna uppvisar fortfarande underskott vid prognosperiodens slut. År 2024 är den offentliga skulden i förhållande till BNP klart större än före coronakrisen. Skulden ökar bland annat också till följd av försvarsmaterielanskaffningarna.
Den ekonomiska utvecklingen påverkas av många oförutsägbara faktorer. Framför allt under de närmaste åren kan utvecklingen vara svagare än prognostiserat. De största riskerna hänför sig till det på nytt försämrade pandemiläget. Nya allvarliga virusvarianter kan uppstå också i fortsättningen. Dessutom ökar osäkerheten i ekonomin fortfarande av störningar i utbudet, vilka kan ha stor inverkan på ekonomin.
Å andra sidan kan den ekonomiska utvecklingen också visa sig vara bättre än väntat. När försiktigheten till följd av pandemin lättar, kan hushållen börja använda de besparingar som samlats under pandemin till konsumtion. Också företagens investeringar kan överraska positivt.
- Presentation 17 december 2021, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)