Ekonomin i Finland befinner sig i recession. Den ekonomiska utvecklingen är fortsatt svag ännu nästa år och ekonomin börjar återhämta sig först i slutet av 2024. ”Finlands externa omvärld är svår och konjunkturutsikterna har försämrats ytterligare under hösten. Samtidigt har inflationen i Finland emellertid avtagit och hushållens köpkraft stärkts”, konstaterar prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank.
Finlands Bank har publicerat sin prognos för 2023–2026. Bruttonationalprodukten krymper med 0,5 % under 2023 och med 0,2 % under 2024. Efter det stiger BNP-tillväxten tillbaka nära den genomsnittliga tillväxten på lång sikt. För 2025 förutspås en ekonomisk tillväxt på 1,5 % och för 2026 är tillväxtprognosen 1,3 %.
Den ekonomiska tillväxten är för närvarande svag på bred front. De högre räntorna uppmuntrar hushållen att spara i stället för att konsumera. Ökningen i hushållens konsumtion bromsas också upp av de högre priserna och räntorna samt osäkerheten om framtiden. Den ekonomiska återhämtningen begränsas också av att investeringarna minskat betydligt. Särskilt investeringarna i bostadsbyggande är låga. På grund av det svaga konjunkturläget stiger arbetslösheten tillfälligt.
Tiden med hög inflation verkar vara förbi i Finland. Inflationen kommer att vara måttlig under prognosåren 2024–2026. Energipriserna har sjunkit från de höga nivåerna i fjol och de förväntas fortsätta att sjunka. I och med den skärpta penningpolitiken och lågkonjunkturen är pristrycket lågt framför allt nästa år.
När inflationen bromsar in snabbt, stärks hushållens köpkraft. ”Den starkare köpkraften stimulerar hushållens konsumtion och ekonomin börjar långsamt återhämta sig. Konsumtionsökningen backas också upp av stigande löner och en fortsatt hyfsad sysselsättning”, berättar Obstbaum. Dessutom räknar finansmarknaden med att räntorna sjunker under prognosåren och tillväxten på exportmarknaden återhämtar sig successivt, vilket stärker den ekonomiska tillväxten från och med slutet av 2024.
Underskottet i de offentliga finanserna blir djupare trots försöken att konsolidera ekonomin och skuldsättningen fortsätter under åren framöver. År 2026 överskrider den offentliga skuldkvoten redan 80 %. De offentliga finanserna belastas under de närmaste åren av en betydligt svagare utveckling av skatteintäkterna än tidigare, lättnader i socialförsäkringsavgifterna och en kraftig ökning av de utbetalda sociala förmånerna, den offentliga efterfrågan och ränteutgifterna. Enligt Finlands Banks uppdaterade uppskattning är hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna på lång sikt 4,5 % av BNP.
- Presentation 19 december 2023, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)