Finlands bytesbalans och de internationella investeringsflödena år 2011

Underskott i Finlands bytesbalans 2011 för första gången sedan 1993

Bytesbalansen visade ett underskott på 1,3 miljarder euro 2011, jämfört med ett överskott på 2,8 miljarder euro 2010. Underskottet i handelsbalansen, i den form den beräknas i betalningsbalansen, var över 1,1 miljarder euro och överskottet i tjänstebalansen på 0,9 miljarder euro räckte inte till för att ge ett totalt överskott i bytesbalansen. Inkomsterna i bytesbalansen ökade med knappt 4 procent och utgifterna med 8 procent från 2010, då ökningen i inkomsterna och utgifterna per år var 13 och 15 procent.

Bytesbalansen i förhållande till BNP var nästan 1 procent på minus 2011, jämfört med 1,4 procent på plus 2010. Bytesbalansen uppvisade ett underskott på årsnivå senast 1993. Visserligen har det däremellan varje år förekommit ett antal månader med underskott, då finländska företag har betalt utdelningar till utlandet i april–maj. Situationen vände mot det sämre redan 2009, men handelsbalansen, i den form den beräknas i betalningsbalansen,¹ uppvisade ett underskott först 2011.

Finlands handelsbalans uppvisade ett underskott praktiskt taget alla månader 2011, men det största underskottet redovisades för årets sista kvartal. Betalningsbalansen uppvisade ett underskott senast 1989. Underskottet berodde på att ökningen i exporten avmattades: varuexporten ökade med 8 procent från året innan, då ökningen var 16 procent. Importen ökade med 16 procent, mot knappt 19 procent 2010. Ökningen i importen berodde huvudsakligen på de stigande råoljepriserna. Finlands viktigaste export- och importländer² var fortfarande Sverige, Tyskland och Ryssland. Dessa länders andel av varuexporten enligt betalningsbalansen var nästan en tredjedel och av importen nästan hälften 2011. Andelarna för de viktigaste länderna har varit stort sett oförändrade de senaste åren.

Bytesbalansen 2011 förblev negativ, trots att överskottet i tjänstebalansen fyrfaldigades från 2010 och uppgick till 0,9 miljarder euro. Tjänstebalansen, som uppvisat ett underskott sedan början av 1980-talet, uppvisade ett överskott för första gången 2004 och sedan permanent från och med 2007. Ökningen i överskottet 2011 följer av att importen av tjänster minskade mer (9 %) än tjänsteexporten (6 %). Tjänsters andel av inkomsterna och utgifterna i bytesbalansen har minskat från rekordåret 2009 då de stod för en fjärdedel av både inkomsterna och utgifterna. År 2011 var motsvarande andel en femtedel.

Överskottet i tjänstebalansen hänförde sig till IT-tjänster och till royalties och licenser där överskottet fördubblades. Den största posten inom tjänsteinkomster och -utgifter var övriga företagstjänster, som stod för 29 procent av den totala exporten och 39 procent av den totala importen av tjänster. Bland tjänster ökade underskottet i transporter 2011, till följd av att den till varuimporten förknippade transportimporten ökade och exporten minskade jämfört med 2010. Andra tjänster som uppvisade ett underskott var turism, kommunikations- och försäkringstjänster, övriga företagstjänster och kulturtjänster.

Finlands största exportländer för tjänster 2011 var Ryssland, Sverige, USA och Tyskland som sammanlagt stod för över 30 procent av den totala tjänsteexporten. Bland dem ökade USA och Ryssland sina andelar. Inkomsterna från turism från Ryssland till Finland ökade med över 50 procent från 2010. Tjänsteutgifterna gick främst till Tyskland, Sverige, USA och Storbritannien som sammanlagt stod för 42 procent. Dessa länder har hållit en tätposition redan i flera år. I likhet med 2010 hänförde sig de största utgifterna för resevaluta till Estland, Spanien och Sverige.

¹ I betalningsbalansstatistiken skiljer sig uppgifterna om varuhandeln från Tullstyrelsens utrikeshandelsstatistik. Från cif-värdet för varuimporten i Tullstyrelsens statistik avräknas transport- och försäkringskostnader som i enlighet med betalningsbalansen redovisas som servicekostnader. Till både importen och exporten läggs till s.k. varor som producerats i hamnarna, såsom bränsle.

² I den landfördelade varuhandeln i betalningsbalansstatistiken redovisas exporten efter destinationsland, importen inom EU efter avsändarland och importen från länder utanför EU efter ursprungsland.

Fortsatt starkt inflöde av portföljinvesteringar men betydligt svagare utflöde

Finländska obligationer såldes till utlandet till ett nettobelopp av cirka 20 miljarder euro. Lån emitterade av finska staten och av finländska monetära finansinstitut såldes för knappt 10 miljarder euro vardera.

Portföljinvesteringar gav Finland ett nettoinflöde på nästan 10 miljarder euro 2011. Därmed vände nettoinvesteringsflödet jämfört med 2010 då kapitalutflödet uppgick till nästan 8 miljarder euro. Den främsta orsaken var att de finländska portföljinvesteringarna i utländska värdepapper var endast något över 4 miljarder euro, vilket var 16 miljarder euro mindre än året innan.

Utländska portföljinvesteringar i Finland riktades nästan uteslutande på räntebärande värdepapper, som gav en nettoförsäljning till utlandet på cirka 14 miljarder euro. Långfristiga obligationer såldes för 20 miljarder euro, fördelat i stort sett jämt mellan obligationer emitterade av finska staten och av finländska monetära finansinstitut, och de hade en nettoförsäljning på nästan 10 miljarder euro vardera. Å andra sidan återköptes och amorterades kortfristiga penningmarknadsinstrument för 6 miljarder euro, av vilket statsskuldförbindelserna utgjorde nästan 4 miljarder euro. Aktier i finländska företag togs hem till Finland för 1,6 miljarder euro. Däremot såldes andelar i investeringsfonder (inkl. penningmarknadsfonder) registrerade i Finland till utlandet för 1,1 miljarder euro. Vid slutet av 2011 var marknadsvärdet av investeringstillgångarna i utländska portföljinvesteringar i Finland 218 miljarder euro. Merparten av instrumenten hade placerats i finländska obligationer till ett marknadsvärde av 138 miljarder euro, eller drygt 63 procent av investeringstillgångarnas värde. Av detta belopp utgjordes cirka 54 procent av obligationer emitterade av finska staten.

Huvudparten av finländska investerares värdepappersförvärv i utlandet utgjordes av långfristiga räntebärande värdepapper som köptes till ett nettobelopp av 8,3 miljarder euro totalt. Av det utgjorde den finländska banksektorns nettoinvesteringar 6,5 miljarder euro och arbetspensionsanstalternas och de övriga socialskyddsfondernas nettoinvesteringar 1,7 miljarder euro. Å andra sidan minskade investeringarna i kortfristiga räntebärande värdepapper med 1,7 miljarder euro, främst som ett resultat av finska statens operationer. Innehavet av utländska aktier minskade också genom försäljning till utlandet för totalt 3,7 miljarder euro. Speciellt arbetspensionsanstalterna och de övriga socialskyddsfonderna minskade sina aktieplaceringar, med 2 miljarder euro, samt i Finland registrerade investeringsfonder (exkl. penningmarknadsfonder) med 1,5 miljarder euro. I fondandelar i utlandsregistrerade placeringsfonder investerades däremot 1,2 miljarder euro. Vid slutet av 2011 var marknadsvärdet av finländska portföljinvesteringar i utlandet 208 miljarder euro. De största värdepappersinnehaven per investerarsektor finns hos arbetspensionsanstalterna och de övriga socialskyddsfonderna. De äger utländska värdepapper till ett värde av 82 miljarder euro, vilket motsvarar 39 procent av investeringarnas totala värde. De monetära finansinstitutens andel av investeringsstocken var 64 miljarder euro (31 %).

Inga tecken på återhamtning i utlandska direktinvesteringar till Finland

Direktinvesteringarna från utlandet till Finland låg 2008–2011 betydligt efter tidigare års nivå.

Enligt preliminära uppgifter för 2011 uppgick de utländska direktinvesteringarna i Finland till endast 0,04 miljarder euro. Det svaga investeringsflödet kan tillskrivas dels utländska investerares obetydliga kapitaltillskott i finländska företag under året, dels hemtagning av kapital. Jämfört med 2010 minskade inflödet av direktinvesteringar med cirka 5 miljarder euro.

Till investeringsflödena till och från Finland 2010 bidrog i hög grad kapitalflödet genom Finland där ett finländskt direktinvesteringsföretag tar emot kapital från en utländsk direktinvesterare och omedelbart investerar detta kapital vidare i sina egna direktinvesteringsföretag i utlandet. Enligt Finlands Banks uppskattning ökade detta flödena till och från Finland med cirka 3,7 miljarder euro 2010 och med cirka 0,6 miljarder euro 2011.

När statistiken putsas på detta kapitalflöde, kan det konstateras att de utländska direktinvesteringarna i Finland på sistone har legat klart under tidigare års nivå. Enligt detta räknesätt var genomsnittet av de utländska direktinvesteringarna i Finland 2008–2011 i praktiken lika med noll.

Betalningsbalansen i januari 2012

Bytesbalansen uppvisade ett överskott på 0,2 miljarder euro, vilket var 0,2 miljarder euro mindre än ett år tidigare.

• Handelsbalansen, i den form den beräknas i betalningsbalansen, var nära nog i balans, dvs. 0,2 miljarder euro mindre än ett år tidigare.

Nettoinflödet av kapital till Finland var 6,6 miljarder euro.

• Nettoinflödet av kapital i direktinvesteringar till Finland uppgick till 0,5 miljarder euro.
• Portföljinvesteringar gav Finland ett nettoinflöde på 1,2 miljarder euro.
• Nettoinflödet av kapital i övriga investeringar till Finland uppgick till 4,8 miljarder euro.

Vid slutet av januari 2012 överskred fordringarna i utlandet skulderna till utlandet med 24 miljarder euro.

• Utländska fordringar uppgick till 700 miljarder euro.
• Utländska skulder uppgick till 676 miljarder euro.
• Nettoställningen mot utlandet exklusive aktier och andra ägarandelar var -54 miljarder euro.