Presskonferens
4.12.2014
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till den första presskonferensen i våra nya lokaler. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser och i linje med våra framtidsindikationer beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vad gäller våra extraordinära penningpolitiska åtgärder har vi inlett köpen av säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande tillgångar. Dessa köpprogram kommer att vara i kraft under minst två års tid. Nästa vecka kommer vi att genomföra den andra riktade långfristiga refinansieringstransaktionen, som kommer att åtföljas av ytterligare sex refinansieringstransaktioner fram till juni 2016. Tillsammans kommer våra åtgärder att få en betydande inverkan på vår balansräkning så att den kan närma sig det omfång som den hade i början av 2012.
Under månaderna framöver kommer våra åtgärder att bidra till ytterligare och mer vidsträckta lättnader i den penningpolitiska inriktningen, stödja våra indikationer om ECB:s styrräntors framtida inriktning och tydligt lyfta fram de existerande betydliga och växande skillnaderna i den penningpolitiska cykeln mellan större utvecklade ekonomier. De senaste makroekonomiska framtidsbedömningarna för euroområdet tyder emellertid på lägre inflation samt en svagare ökning i reala BNP och en dämpad monetär utveckling.
ECB-rådet kommer i början av nästa år att omvärdera effekten av den penningpolitiska stimulansen, ökningen i balansräkningen och utsikterna för prisutvecklingen. Vi kommer också att bedöma den senaste oljeprisutvecklingens bredare effekter på inflationsutvecklingen i euroområdet på medellång sikt. Om det blir nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att hantera de risker som en alltför utdragen period av låg inflation medför, är ECB-rådet alltjämt enigt i sitt åtagande att tillgripa ytterligare okonventionella instrument inom ramen för sitt mandat. Det skulle innebära ändringar i omfattningen, genomförandetakten och innehållet i våra åtgärder i början av nästa år. På begäran av ECB-rådet har ECB:s experter och de berörda kommittéerna inom Eurosystemet intensifierat de tekniska förberedelserna av ytterligare åtgärder, som kan sättas in i rätt tid om det behövs. Alla våra penningpolitiska åtgärder är inriktade på att underbygga den fasta förankringen av inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt i linje med vårt mål att nå en inflationstakt under, men nära, 2 procent och bidrar till en återgång till en inflationstakt närmare denna nivå.
Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet ökade med 0,2 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet 2014. Detta var i linje med tidigare indikationer om en avmattning i tillväxttakten i euroområdet, med en nedrevidering av utsikterna för real BNP-ökning i euroområdet i de senaste prognoserna som följd. De senaste statistik- och enkätuppgifterna fram till november bekräftar bilden av svag tillväxt under perioden framöver samtidigt som utsikterna för en måttlig ekonomisk återhämtning är oförändrade. Å ena sidan väntas den inhemska efterfrågan få stöd av våra penningpolitiska åtgärder, de allt bättre finansieringsvillkoren, framstegen när det gäller budgetkonsolideringen och strukturreformerna och betydligt lägre energipriser som stöder den reala disponibla inkomsten. Exportefterfrågan väntas dessutom gynnas av den globala återhämtningen. Å andra sidan kommer återhämtningen sannolikt att fortsätta att tyngas av en hög arbetslöshet, ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande och de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn.
Dessa element speglas i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2014, vilka förutser en årlig ökning av reala BNP med 0,8 procent 2014, 1,0 procent 2015 och 1,5 procent 2016. Jämfört med ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i september 2014 har prognoserna för ökningen av reala BNP nedreviderats betydligt. Nedrevideringar har gjorts av prognoserna för både den inhemska efterfrågan och nettoexporten.
De risker som omger de ekonomiska utsikterna för euroområdet ligger på nedåtsidan. Särskilt den svaga tillväxttakten i euroområdet i förening med stora geopolitiska risker kan potentiellt dämpa förtroendet och i synnerhet de privata investeringarna. Dessutom utgör otillräckliga strukturreformer i euroländerna en central nedåtrisk i de ekonomiska utsikterna.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,3 procent i november 2014, mot 0,4 procent i oktober. Jämfört med föregående månad speglar detta huvudsakligen en brantare nedgång i energiprisinflationen och en något lägre årlig ökning av tjänstepriserna. I den nuvarande miljön med mycket låg inflationstakt kommer det att vara viktigt att bedöma den senaste oljeprisutvecklingens mer övergripande effekter på den förväntade inflationsutvecklingen på medellång sikt och att undvika att dessa får genomslag på inflationsförväntningarna och lönebildningen.
Mot bakgrund av den senaste utvecklingen av oljepriserna är det viktigt att komma ihåg att prognoser och framtidsbedömningar bygger på tekniska antaganden, särskilt i fråga om oljepriser och valutakurser. Utgående från den information som var tillgänglig i mitten av november, då Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2014 blev klara, väntades den årliga HIKP-inflationen stiga till 0,5 procent 2014, 0,7 procent 2015 och 1,3 procent 2016. Jämfört med ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i september 2014 har bedömningarna nedreviderats betydligt. Dessa revideringar speglar huvudsakligen lägre oljepriser i euro och effekten av nedreviderade tillväxtutsikter, men beaktar ännu inte nedgången i oljepriserna under veckorna efter stoppdatumet för prognoserna. Under månaderna framöver kan den årliga HIKP-inflationen sjunka ytterligare med tanke på den senaste tidens fortsatta nedgång i oljepriserna.
ECB-rådet kommer att fortsätta att noggrant följa riskerna i prisutsikterna på medellång sikt. I detta läge kommer vi särskilt att fokusera på de eventuella återverkningarna av den dämpade tillväxten, den geopolitiska utvecklingen, valutakurs- och energiprisutvecklingen och genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder. Vi kommer särskilt att ge akt på den senaste oljeprisutvecklingens bredare effekter på inflationen i euroområdet på medellång sikt.
I den monetära analysen stöder uppgifterna för oktober 2014 bedömningen om en dämpad underliggande ökning av det breda penningmängdsmåttet (M3), med en årlig tillväxttakt på 2,5 procent i oktober, dvs. samma som i september. Den årliga ökningen av M3 fortsätter att drivas av de mest likvida komponenterna och den snäva penningmängden M1 visade en årlig tillväxttakt på 6,2 procent i oktober.
Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var −1,6 procent i oktober jämfört med −1,8 procent i september och uppvisade en gradvis återhämtning från bottennoteringen på −3,2 procent i februari. Under de senaste månaderna har de genomsnittliga nettoamorteringarna minskat från de historiskt höga nivåer som noterades för ett år sedan. Utlåningen till icke-finansiella företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker, kreditutbudsfaktorer och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,6 procent i oktober jämfört med 0,5 procent i september. Att de penningpolitiska åtgärderna nu vidtagits och ECB:s samlade bedömning slutförts borde stödja en ytterligare stabilisering av kreditflödena.
Sammantaget bekräftar en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen behovet att noggrant bevaka riskerna i utsikterna för prisutvecklingen på medellång sikt och vara beredd att vid behov stärka den ackommoderande penningpolitiska inriktningen ytterligare.
Penningpolitiken fokuserar på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och den ackommoderande penningpolitiska inriktningen bidrar till att stödja den ekonomiska aktiviteten. För att öka investeringarna, skapa fler nya arbetstillfällen och höja produktivitetstillväxten krävs emellertid beslutsamma insatser inom andra områden av den ekonomiska politiken. Framför allt måste det målmedvetna genomförandet av reformer på produkt- och arbetsmarknaden och insatserna för att skapa en bättre omvärld för företagen intensifieras i många länder. Ett trovärdigt och effektivt genomförande av strukturreformer är nödvändigt, eftersom det väcker förväntningar om högre inkomster och uppmuntrar företag att öka sina investeringar i dagsläget och föra den ekonomiska återhämtningen framåt. Finanspolitiken bör understöda den ekonomiska återhämtningen samtidigt som den säkerställer hållbara skuldnivåer i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten, som alltjämt tjänar som ankare för förtroendet. Alla länderna bör utnyttja det tillgängliga utrymmet för en mer tillväxtfrämjande utformning av finanspolitiken. Investeringsplanen för Europa, som den 26 november 2014 aviserades av Europeiska kommissionen, kommer också att stödja återhämtningen.