Utsikterna för världsekonomin har förbättrats något. På grund av efterverkningarna av finanskrisen har den globala återhämtningen emellertid varit exceptionellt långsam och Finlands Bank räknar därför med att den globala tillväxten stannar på 3,5 procent 2014. Tillväxttakten i USA och tillväxtekonomierna väntas stanna på nuvarande nivåer. Riskerna i prognosen är övervägande nedåtriktade och ökas på kort sikt av osäkerheten till följd av det skärpta läget i Ukraina.
Den nödvändiga skuldavvecklingen i euroområdet försvagar ökningen av efterfrågan och sysselsättningen. "Förtroendet på finansmarknaden har ökat och bankernas finansiella läge förbättrats. Den samlade bedömning av bankerna som genomförs för närvarande bidrar för sin del till det ökade förtroendet. Men problemen är inte över", sade chefdirektör Erkki Liikanen i dag på presskonferensen med anledning av utgivningen av tidskriften Euro & talous.
Den dämpade ekonomiska utvecklingen, den stora outnyttjade kapaciteten och den minskade utlåningen har bromsat upp den realiserade och den väntade inflationen i euroområdet. På grund av ett fortsatt måttligt inflationstryck har penningpolitiken i euroomådet kunnat och kan fortfarande användas för att stödja tillväxten och skingra osäkerheten kring den kommande ränteutvecklingen. ECB-rådet sänkte i november 2013 styrräntan till 0,25 procent. "Styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid även om återhämtningen har börjat, eftersom det finns mycket outnyttjad kapacitet i ekonomin. ECB-rådet är vid behov redo att vidta nya beslutsamma åtgärder", konstaterade chefdirektör Liikanen.
Stabiliseringen av ekonomierna i euroområdet har fortsatt. I flera länder har underskotten i de offentliga finanserna minskat, den privata sektorns sparkvot har ökat och konkurrensförmågan har förbättrats. Korrigeringen av de omfattande obalanserna tar dock tid. "Det är nödvändigt att på ett trovärdigt sätt återställa en hållbar grund för de offentliga finanserna i euroländerna för att trygga en hållbar tillväxt och sysselsättningen och säkerställa stabiliteten i valutaunionen", sade chefdirektör Liikanen. Arbetskraften och kapitalet måste allokeras till nya användningsområden. Strukturomvandlingen pejlar ekonomiernas förmåga att anpassa sig till den nya miljön och ställer krav på den förda ekonomiska politiken.
Den finländska ekonomin går igenom en egen djup strukturell kris. Den industriella grunden har krympt, befolkningen fortsättar att åldras och utsikterna för den internationella ekonomin är osäkra. Det är viktigt att trovärdigt återställa hållbara offentliga finanser och stärka grunden för ekonomisk tillväxt. Detta förutsätter betydande omstruktureringar. "Det finns en omfattande förståelse för situationens allvar när det gäller det ekonomiska läget i Finland. Det väsentliga är att det finns förmåga att vidta tillräckliga korrigerande åtgärder", betonade Erkki Liikanen. Den sköra ryska ekonomin efter skärpningen av läget i Ukraina och den minskade utrikeshandeln försvagar också den finländska ekonomin.
Finlands Bank publicerade idag även sin årsberättelse för 2013. Enligt bokslutet som fastställts av bankfullmäktige delar banken ut 180 miljoner euro till staten. År 2012 var utdelningen till staten 227 miljoner euro. "Finlands Bank upprätthåller tillräckliga buffertar i bankens verksamhet och syftar samtidigt till en jämn utdelning till staten", framhöll chefdirektör Liikanen. "Behovet av ökade riskbuffertar har avtagit i takt med det ökade förtroendet på finansmarknaden." Bankerna i euroområdet har betalat tillbaka en del av den upplåning som de gjort via Eurosystemets penningpolitiska refinansieringstransaktioner, vilket också resulterat i en minskning av Finlands Banks ränteintäkter under 2013. Dessutom var den allmänna räntenivån lägre än under föregående år.
- Euro & talous 1/2014 (på finska)
- Esityskalvot (PPT)
- Esityskalvot (PDF)