Ekonomiskt kunnande/ För läraren/ Uppgifter i penningpolitik

Uppgifter i penningpolitik

Uppgifter om Finlands Bank och Eurosystemet
Uppgifter i penningpolitik
Uppgifter om pengar
Uppgifter om betalning och avtal
Uppgifter i statistik

För läraren

Uppgifter om Finlands Bank och Eurosystemet
Uppgifter i penningpolitik
Uppgifter om pengar
Uppgifter om betalning och avtal
Uppgifter i statistik

Testa och se vad du vet om penningpolitik och prisstabilitet.

Uppdrag 1/4:

ECB-rådet fastställer räntorna

Finland är en del av euroområdet. Den gemensamma penningpolitiken i euroområdet utformas och genomförs av Eurosystemet. Till systemet hör euroländernas nationella centralbanker och Europeiska Centralbanken.

De viktigaste penningpolitiska instrumenten är styrräntorna, som inom euroområdet bestäms av ECB-rådet. ECB-rådet utgår i sitt beslut från en bedömning av riskerna mot prisstabiliteten i euroområdet. Rådet kan besluta att höja, sänka eller bibehålla styrräntorna.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/12

Det är första torsdagen i september. Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghi öppnar dörren till ECB:s huvudkontor i Frankfurt och hälsar på dörrvakten. Idag är det igen dags för ett viktigt sammanträde. Förutom Draghi deltar också de övriga ledamöterna i ECB:s direktion och chefdirektörerna för centralbankerna i alla de länder som har infört euron. Vilket möte är det frågan om?

G20-ländernas möte. ECB-rådets möte. Världsbankens årsmöte. Ekofinrådets möte.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/12

Denna grupp centralbankschefer sammanträder under dessa former i Frankfurt två gånger i månaden. Vad annat beslutar de om på mötena?

Räntorna i euroområdet. Den gemensamma budgeten för euroområdet. Europeiska unionens utvidgning.

ECB-rådet har ingen beslutanderätt i frågor som gäller t.ex. EU:s utvidgning eller euroområdets budget.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/12

Deltagarna har nu intagit sina platser runt bordet och mötet kan börja. ECB:s ordförande är ordförande för mötet. Vilka av de följande är också närvarande?

Chefdirektören för Finlands Bank. Chefen för Storbritanniens centralbank. Chefen för Tysklands centralbank. Chefen för Japans centralbank.

Endast centralbankscheferna i euroområdet beslutar i ECB-rådet om ärenden som gäller euroområdet.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/12

Denna gång är det fråga om ett s.k. räntemöte. Därför diskuterar rådet vad som ska göras åt ECB:s penningpolitiska styrränta. En del ledamöter anser att den ska bibehållas oförändrad, andra vill sänka den. Om mötet inte kan enas och blir tvunget att rösta om frågan, vem i rådet utövar i så fall sin rösträtt med starkaste mandaten?

ECB:s ordförande har två röster och alla andra ledamöter har en. Centralbankscheferna från de största euroländerna, som Tyskland och Spanien, har fler röster och därmed mer makt över besluten än centralbankscheferna från de mindre länderna, som Finland, Estland och Malta. Varje ledamot i ECB-rådet har en röst och därmed lika stor makt att påverka besluten.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/12

Vilket räntebeslut kan mötet fatta?

Att sänka styrräntan. Att sänka styrräntan. Att bibehålla styrräntan oförändrad.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 6/12

Kommer du ihåg vad som avses med penningpolitik?

Med penningpolitik avses beslut som regeringar fattar om t.ex. beskattningen. Genom penningpolitiken fattas beslut om transfereringar, såsom pensioner och barnbidrag. Centralbankerna beslutar om penningpolitiken. De viktigaste penningpolitiska instrumenten är styrräntorna.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 7/12

Betyder finanspolitik detsamma som penningpolitik?

Ja. Penningpolitik och finanspolitik är synonymer. Nej. Finanspolitiken ankommer regeringarna, medan centralbankerna hanterar penningpolitiken.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 8/12

Vilka analyser gör ECB-rådet som underlag för sina penningpolitiska beslut?

Det behövs inga noggranna analyser. Beslutsunderlaget utgörs av noggranna analyser av riskerna för prisstabiliteten. Inför beslutet har ECB:s ordförande deltagit i möten i Bryssel med europeiska länders presidenter och statsministrar och hört sig för om vilken penningpolitik de anser vara bäst för euroområdets ekonomi.

Ledamöterna i ECB-rådet får varken be eller ta emot råd från någon annan, som t.ex. politiska beslutsfattare.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 9/12

På vilka grunder fattar ECB-rådet sina penningpolitiska beslut på mötet?

Varje ledamot i rådet bevakar sitt eget lands intressen. ECB-rådet betraktar situationen i euroområdet som en helhet. Varje ledamot i rådet betraktar situationen främst ur sitt lands perspektiv, men om euroområdets bästa inte klart strider mot den kan ledamöterna också bevaka hela euroområdets intressen.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 10/12

Denna torsdag, precis som efter varje räntemöte i ECB-rådet, håller ordförande Draghi en presskonferens på Europeiska centralbanken. Han berättar att ECB:s styrränta har sänkts med 0,5 procentenheter. Kan du ange vilka effekter sänkningen kan ha för finländarna?

Räntorna på bostadslånen kan sjunka, och då får de med bostadslån mer pengar över för annat. Att centralbanken sänker räntorna spelar ingen roll i finländarnas vardag. Finländarna ska betala mera skatt.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 11/12

Vilken av följande meningar kan du absolut säkert inte höra ordförande Draghi uttala under presskonferensen?

Vi sänkte styrräntorna eftersom Frankrikes president yrkade på det. Vi bibehöll styrräntorna oförändrade eftersom inflationsförväntningarna fortfarande motsvarade målen. Vi beslutade att höja styrräntan eftersom inflationen verkar accelerera.

Huvudmålet för ECB:s penningpolitik är att bevara prisstabiliteten. Ledamöterna i ECB-rådet får varken be eller ta emot råd från någon annan, som t.ex. politiska beslutsfattare.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 12/12

På fredagen skriver morgontidningarna runtom i Europa om ECB-rådets beslut dagen innan. Med vilka ord informerar tidningarna om att styrräntan sänktes med 0,5 procentenheter?

Centralbanken skärpte penningpolitiken. Lindring av penningpolitiken vid ECB-mötet igår. Ny räntehöjning från ECB.

Med skärpning avses att styrräntan höjdes.

Andel rätta svar:

OBS! Du kan kontrollera de rätta svaren intill varje fråga

Uppdrag 2/4:

Priserna under kontroll

Huvudmålet för ECB:s penningpolitik är att bevara prisstabiliteten i euroområdet och på så sätt försvara eurons köpkraft. Med prisstabilitet avses en ekonomisk utveckling utan nämnvärd inflation eller deflation, dvs. när priserna varken stiger eller sjunker i någon betydande grad utan håller sig stabila. Prisstabilitet definieras som en årlig ökning under 2 procent i konsumentpriserna. Prisstabilitet ska upprätthållas på medellång sikt.

Inflation har många negativa följder. De ekonomiska besluten urholkas och den ekonomiska tillväxten avtar. Inflation är dessutom orättvist eftersom besparingarna minskar i värde och därmed drabbas i synnerhet småspararna. Deflation är ännu skadligare än inflation. Den allmänna pris- och lönenivån sjunker medan penningvärdet stiger. Vid deflation måste skulder betalas tillbaka med pengar som är mera värda än de pengar som har fåtts i lån, och därför har deflation ofta lett till skuldkriser och ökat antal konkurser.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/9

Minna är ekonom på Finlands Bank och följer med ekonomin och speciellt prisutvecklingen i euroområdet. På vilket sätt uppföljs prisutvecklingen?

Med konsumentprisindex som fastställs en gång i månaden utifrån priserna på varorna i en s.k. varukorg. En gång i månaden görs en gatugallup där folk får svara på hur priserna enligt deras åsikt har förändrats under det senaste året. Förändringarna i priset på en kopp kaffe beskriver det väsentliga om utvecklingen av den allmänna prisnivån.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/9

Minnas uppgift är att till Finlands Banks chefdirektör rapportera om den förväntade inflationsutvecklingen de närmaste åren. Enligt de senaste siffrorna från euroområdet ligger inflationen på 1,9 procent. Allt tyder på att även snittinflationen kommer att ligga strax under 2 procent de närmaste åren. Vad är Minnas budskap till chefdirektören?

”Dessvärre verkar inflationen galoppera iväg." ”Enligt de uppgifter vi har idag torde det vara möjligt att uppfylla inflationsmålet.” ”Deflationen står precis bakom knuten.”

En inflation på 1,9 procent är förenlig med ECB:s mål för prisstabiliteten. Deflation innebär att priserna sjunker. Utifrån frågan är det inte sannolikt.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/9

Minna skriver den populära bloggen ”Koll på inflationstroll” där hon tar upp intressanta aktualiteter inom ekonomin. I morse lade hon ut de senaste inflationssiffrorna på bloggen. Konsta, som nyligen har tagit körkort, hann redan skriva en kommentar om att han tycker det är lite svårt att tro på att inflationen är måttlig när bränsle blir hela tiden dyrare och dyrare. Vad svarar Minna?

Man ska hålla isär prisändringarna på enskilda produkter och på den allmänna prisnivån. Enskilda förändringar säger ingenting om förändringar i den allmänna prisnivån. När jag skrev att inflationen är 1,9 procent, betyder det att också bensinpriset har stigit med 1,9 från i fjol. Bensinpriset har ingenting med inflationen att göra. Inflationen beskriver endast förändringarna i matpriserna.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/9

Under dagen blir det också diskussion om deflation på Minnas blogg. Hon har skrivit att deflation kan vara farligare än inflation. Maarit förstår inte vad som menas med deflation. Vad svarar Minna?

Deflation betyder att priserna stiger. Deflation betyder att priserna stiger långsammare. Deflation betyder att priserna sjunker.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/9

Minna är glad över att så många som följer bloggen tycks vara intresserade av inflationsfrågor – huvudmålet för ECB:s penningpolitik är ju att bevara prisstabiliteten i euroområdet. Hon frågar ännu om alla vet vilket av följande inflationstal ligger närmast ECB:s mål för prisstabiliteten.

1,9 % 0 % –2,0 %

ECB-rådet strävar efter att inflationen ska ligga under men ändå nära 2 procent på medellång sikt, dvs. 2–5 år. Om målet är 0 procent föreligger en risk för deflation.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 6/9

Vet du vad som bland annat eftersträvas med detta inflationsmål?

Förebygga olägenheter till följd av deflation. Hålla priserna på konstant samma nivå. Åstadkomma sjunkande priser månad för månad.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 7/9

Vet du vad som är viktigare än prisstabilitetsmålet när ECB-rådet fattar beslut om räntor?

Hotet om ökad arbetslöshet. Hotet om kraftig minskning av den ekonomiska tillväxten. Hotet om att arbetslösheten ökar trots ett uppsving inom ekonomin. Inget av dessa.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 8/9

Veckans fråga på Minnas blogg är vad som händer med priserna när inflationen faller från 3 procent till 1 procent. Vad är svaret?

Prisstegringen mattas av. Priserna sjunker. Priserna börjar öka snabbare än tidigare.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 9/9

Alla de som svarat rätt deltar i utlottningen av en MP3-spelare. Minna råkar knappa in fel när hon uppdaterar bloggen och plötsligt är spelaren värd 10 000 euro och inte 100 euro. Hoppsan, här har vi visst ett fall av hyperinflation, kommenterar Konsta. Vad är en vanlig definition av hyperinflation?

Den månatliga inflationen är över 50 %. Priserna sjunker med över 20 % i månaden. Priserna stiger med cirka 2 % om året. Den årliga inflationen är 10 %.

Andel rätta svar:

OBS! Du kan kontrollera de rätta svaren intill varje fråga

Uppdrag 3/4:

Skulle du vara en bra centralbankschef? Ta testet!

Ta testet: Hur skulle du klara dig som centralbankschef? Begrunda räntebeslutet ur ECB:s perspektiv. Du ska fatta rätt beslut om ränta utifrån den information du har om förändringarna i inflationen samt den förväntade utvecklingen av inflationen, penningbeloppen, den ekonomiska tillväxten och arbetslösheten de närmaste åren. Din uppgift är att avgöra om räntan ska sänkas, höjas eller bibehållas oförändrad. Lycka till!

Genom räntesänkning kan man stimulera konsumtionen och möjligheterna att ta lån, vilket bidrar till att öka inflationen. Räntehöjning dämpar konsumtionen och möjligheterna att ta lån, vilket bromsar upp inflationen.

Fatta ditt beslut med tanke på att huvudmålet för ECB:s penningpolitik är att bevara prisstabiliteten i euroområdet och på så sätt försvara eurons köpkraft. Prisstabilitet definieras som en årlig ökning under 2 procent i konsumentpriserna. Prisstabilitet ska upprätthållas på medellång sikt.