Vad säger oss statistiken? Välj bakomliggande faktor.

Övningsuppgifterna innehåller statistikdiagram av flera olika typer. Studera diagrammen noga och tänk efter vilket eller vilka av påståendena som stämmer på diagrammet. Tänk också efter vad som påverkar fenomenet i diagrammet. Det kan finnas flera rätta alternativ.

 

Uppdrag 1/5:

Arbetslösheten har ökat på lång sikt

Arbetslösheten kan mätas på flera olika sätt. De viktigaste nyckeltalen om arbetslösheten i Finland är hämtade ur Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och det kundregister som förs av arbetsförmedlingen vid arbets- och näringsministeriet (ANM).

För att klassificeras som arbetslös enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning ska man vara aktivt arbetssökande och ha beredskap att ta emot arbete. För arbets- och näringsministeriets statistik räcker det med en giltig arbetsansökan hos arbetskraftsbyrån.

Dolt arbetslösa är de som inte aktivt har sökt arbete under de fyra senaste veckorna men i övrigt står till arbetsmarknadens förfogande. De dolt arbetslösa betraktas som passiva arbetssökande och räknas inte till arbetskraften.

tyottomyys_suomessa_sv.png

Det finns inga exakta uppgifter om arbetslöshetens omfattning i Finland i början av 1900-talet, eftersom arbetslöshet ännu inte förekom i statistiken. Statistiken från Statistikcentralen visar att de första förändringarna i ökningen av arbetslösheten inträffade först på 1930-talet under den stora depressionen. Finland hade en låg arbetslöshet fram till mitten av 1970-talet.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/6

Vad är rätt tolkning?

Arbetslösheten låg på 20 % år 1994. Arbetslösheten har sjunkit med mindre än 10 procentenheter mellan 1995 och 2004. Arbetslösheten har stigit med ca 2 procentenheter mellan 2008 och 2010.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/6

Vilket år har Finland haft en rekordhög arbetslöshet?

Arbetslösheten var hög och fortsatte att stiga ännu 1993. Arbetslösheten var som högst ca 20 % år 1994. Arbetslösheten började minska 1995. Arbetslösheten steg tydligt från året förut, men stannade under 10 %.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/6

Vilket av följande påståenden stämmer?

År 1989 var arbetslösheten bland arbetslösa arbetssökande och dolt arbetslösa ca 5 procentenheter högre än bland 15–74-åringar. På 1960-talet var arbetslösheten bland 15–74-åringar enligt statistiken högre än den genomsnittliga arbetslösheten. Arbetslösheten låg senast under 5 % år 1991.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/6

Vad orsakade arbetslöshet i nästan hela västvärlden på 1970-talet?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/6

Vad var orsak till att Finland hade så hög arbetslöshet i mitten av 1990-talet?

Orsaker till depressionen i Finland står att finna bland annat i den ekonomiska politiken på 1980-talet. Oljekrisen härjade framför allt på 1970-talet. Den nya teknologins bubbla sprack genast vid millennieskiftet.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 6/6

Vad av följande var orsak till depressionen i Finland på 1990-talet?

Andel rätta svar:

OBS! Du kan kontrollera de rätta svaren intill varje fråga

Uppdrag 2/5:

Ökning i utlåningen till företag och hushåll

yritysten_kotitalouksien_lainakannat_sv.png

Diagrammet visar en tydlig förändring i utlåningen till hushåll och företag i slutet av 2007.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/8

När kan den största förändringen i utlåningen till företag ses?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/8

Vilka år har ökningen i utlåningen till företag varit negativ?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/8

Vad avses med negativ utlåningsökning?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/8

Vilket år ökade utlåningen till hushållen mest?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/8

Vilket år ökade utlåningen till hushåll minst?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 6/8

Vilka faktorer har försvårat de finländska hushållen och företagens tillgång till finansiering?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 7/8

Varför skiljer sig utlåningsutvecklingen mellan företag och hushåll i slutet av 2007 i diagrammet (utlåningen till hushåll minskar, medan utlåningen till företag ökar)?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 8/8

Under 2011 förändrades skuldkrisen. Vilka fakta realiserades?

Förtroendekrisen mellan bankerna fortsatte och bankerna lånade inte pengar till varandra.

Andel rätta svar:

OBS! Du kan kontrollera de rätta svaren intill varje fråga

Uppdrag 3/5:

Finska staten har haft en utländsk skuld i över 100 års tid

valtion_velka_sv.png

Diagrammet visar den finska statsskuldens andel av BNP på 1900-talet.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/5

När har finska statens utländska skuld varit som störst?

År 1945 var den utländska skulden måttlig, men volymen av skuldförbindelser var hög. På 1900-talet var den utländska skulden som störst 1994. Den utländska skulden visade en sjunkande trend vid slutet av 1990-talet.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/5

När har finska statens övriga inhemska skuld varit som lägst sedan 1950-talet?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/5

När har finska statens övriga inhemska skuld varit som störst?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/5

När har volymen av skuldförbindelser varit som störst?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/5

Enligt Statistikcentralen uppgick den finska statsskulden till något över 41 % av BNP år 2000. Hur mycket uppskattar du att det är i euro?

Andel rätta svar:

OBS! Du kan kontrollera de rätta svaren intill varje fråga

Uppdrag 4/5:

Hushållens skuldsättningsgrad har stigit i mer än 10 års tid

kotitalouksien_velkaantuneisuus_sv.png

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/7

Diagrammet visar att hushållens skuldsättningsgrad har stigit genomgående under 2000-talet. Vad är riskerna med detta? Välj rätt eller rätta alternativ.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/7

Hur stor är förändringen i hushållens skuldsättningsgrad mellan 1979 och 2011?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/7

Skuldhanteringsutgifterna i procent av disponibla inkomster har ökat stadigt. Vad är riskerna med detta?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/7

Vilket år har sparkvoten varit högst?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/7

Vilka år har sparkvoten varit negativ?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 6/7

När har skuldhanteringsutgifterna varit som högst?

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 7/7

Vad kan den kraftiga ökningen i skuldhanteringsutgifterna efter 2004 bero på?

Andel rätta svar:

OBS! Du kan kontrollera de rätta svaren intill varje fråga

Uppdrag 5/5:

Erilaiset tulkinnat tilastoista

Kuvion valinnalla on mahdollista vaikuttaa siihen, minkälaisen tulkinnan haluat antaa tilastoista. Sillä, valitsetko tilaston esittämiseen pylväs- tai viivakuvion tai esimerkiksi piirakkakuvion, saattaa olla vaikutusta kuviosta tehtäviin johtopäätöksiin. Erilaisiin tulkintoihin voi myös pyrkiä vaikuttamaan esimerkiksi muokkaamalla aika-asteikkoa, esittämällä tilaston joko prosentteina tai lukumäärinä sekä vaihtelemalla mitta-asteikon alkamiskohtaa.

Kuvioita suunniteltaessa on tärkeää pohtia tarkasti, miten tilastotieto esitetään kuviossa siten, että tulkinta on mahdollisimman lähellä totuutta. Tässä seuraavassa tehtävässä näytetään esimerkkejä käyttäen, miten eri tavoin sama tilasto voidaan esittää kuvioiden avulla ja minkälaisia uutisotsikoita erilaisista esitystavoista voi nousta.

Tehtävässä on neljä kuvaparia, joissa täysin samasta tiedosta on tuotettu aina kaksi erilaista tilastokuviota. Esitystavan valinnalla on pyritty korostamaan tiettyjä asioita. Tarkastele kuvapareja ja pohdi, millä keinoin kunkin kuvion viestiä on haluttu manipuloida. Valitse otsikoista se, joka parhaiten kuvaa kunkin kuvion pääviestiä.

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/8

Question image

Kuvio 1a

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/8

Question image

Kuvio 1b

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/8

Question image

Kuvio 2a

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/8

Question image

Kuvio 2b

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/8

Question image

Kuvio 3a

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 6/8

Question image

Kuvio 3b

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 7/8

Question image

Kuvio 4a

[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 8/8

Question image

Kuvio 4b

Andel rätta svar:

OBS! Du kan kontrollera de rätta svaren intill varje fråga

Inledande

Uppdrag 1/5

Arbetslösheten har ökat på lång sikt

Uppdrag 2/5

Ökning i utlåningen till företag och hushåll

Uppdrag 3/5

Finska staten har haft en utländsk skuld i över 100 års tid

Uppdrag 4/5

Hushållens skuldsättningsgrad har stigit i mer än 10 års tid

Uppdrag 5/5

Erilaiset tulkinnat tilastoista