Vad säger oss statistiken? Välj bakomliggande faktor.
Övningsuppgifterna innehåller statistikdiagram av flera olika typer. Studera diagrammen noga och tänk efter vilket eller vilka av påståendena som stämmer på diagrammet. Tänk också efter vad som påverkar fenomenet i diagrammet. Det kan finnas flera rätta alternativ.
Uppdrag 1/5:
Arbetslösheten har ökat på lång sikt
Arbetslösheten kan mätas på flera olika sätt. De viktigaste nyckeltalen om arbetslösheten i Finland är hämtade ur Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och det kundregister som förs av arbetsförmedlingen vid arbets- och näringsministeriet (ANM).
För att klassificeras som arbetslös enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning ska man vara aktivt arbetssökande och ha beredskap att ta emot arbete. För arbets- och näringsministeriets statistik räcker det med en giltig arbetsansökan hos arbetskraftsbyrån.
Dolt arbetslösa är de som inte aktivt har sökt arbete under de fyra senaste veckorna men i övrigt står till arbetsmarknadens förfogande. De dolt arbetslösa betraktas som passiva arbetssökande och räknas inte till arbetskraften.
Det finns inga exakta uppgifter om arbetslöshetens omfattning i Finland i början av 1900-talet, eftersom arbetslöshet ännu inte förekom i statistiken. Statistiken från Statistikcentralen visar att de första förändringarna i ökningen av arbetslösheten inträffade först på 1930-talet under den stora depressionen. Finland hade en låg arbetslöshet fram till mitten av 1970-talet.
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/6
Vad är rätt tolkning?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/6
Vilket år har Finland haft en rekordhög arbetslöshet?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/6
Vilket av följande påståenden stämmer?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/6
Vad orsakade arbetslöshet i nästan hela västvärlden på 1970-talet?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/6
Vad var orsak till att Finland hade så hög arbetslöshet i mitten av 1990-talet?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 6/6
Vad av följande var orsak till depressionen i Finland på 1990-talet?
Andel rätta svar:
Uppdrag 2/5:
Ökning i utlåningen till företag och hushåll
Diagrammet visar en tydlig förändring i utlåningen till hushåll och företag i slutet av 2007.
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/8
När kan den största förändringen i utlåningen till företag ses?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/8
Vilka år har ökningen i utlåningen till företag varit negativ?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/8
Vad avses med negativ utlåningsökning?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/8
Vilket år ökade utlåningen till hushållen mest?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/8
Vilket år ökade utlåningen till hushåll minst?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 6/8
Vilka faktorer har försvårat de finländska hushållen och företagens tillgång till finansiering?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 7/8
Varför skiljer sig utlåningsutvecklingen mellan företag och hushåll i slutet av 2007 i diagrammet (utlåningen till hushåll minskar, medan utlåningen till företag ökar)?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 8/8
Under 2011 förändrades skuldkrisen. Vilka fakta realiserades?
Andel rätta svar:
Uppdrag 3/5:
Finska staten har haft en utländsk skuld i över 100 års tid
Diagrammet visar den finska statsskuldens andel av BNP på 1900-talet.
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/5
När har finska statens utländska skuld varit som störst?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/5
När har finska statens övriga inhemska skuld varit som lägst sedan 1950-talet?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/5
När har finska statens övriga inhemska skuld varit som störst?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/5
När har volymen av skuldförbindelser varit som störst?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/5
Enligt Statistikcentralen uppgick den finska statsskulden till något över 41 % av BNP år 2000. Hur mycket uppskattar du att det är i euro?
Andel rätta svar:
Uppdrag 4/5:
Hushållens skuldsättningsgrad har stigit i mer än 10 års tid
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/7
Diagrammet visar att hushållens skuldsättningsgrad har stigit genomgående under 2000-talet. Vad är riskerna med detta? Välj rätt eller rätta alternativ.
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/7
Hur stor är förändringen i hushållens skuldsättningsgrad mellan 1979 och 2011?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/7
Skuldhanteringsutgifterna i procent av disponibla inkomster har ökat stadigt. Vad är riskerna med detta?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/7
Vilket år har sparkvoten varit högst?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/7
Vilka år har sparkvoten varit negativ?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 6/7
När har skuldhanteringsutgifterna varit som högst?
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 7/7
Vad kan den kraftiga ökningen i skuldhanteringsutgifterna efter 2004 bero på?
Andel rätta svar:
Uppdrag 5/5:
Erilaiset tulkinnat tilastoista
Kuvion valinnalla on mahdollista vaikuttaa siihen, minkälaisen tulkinnan haluat antaa tilastoista. Sillä, valitsetko tilaston esittämiseen pylväs- tai viivakuvion tai esimerkiksi piirakkakuvion, saattaa olla vaikutusta kuviosta tehtäviin johtopäätöksiin. Erilaisiin tulkintoihin voi myös pyrkiä vaikuttamaan esimerkiksi muokkaamalla aika-asteikkoa, esittämällä tilaston joko prosentteina tai lukumäärinä sekä vaihtelemalla mitta-asteikon alkamiskohtaa.
Kuvioita suunniteltaessa on tärkeää pohtia tarkasti, miten tilastotieto esitetään kuviossa siten, että tulkinta on mahdollisimman lähellä totuutta. Tässä seuraavassa tehtävässä näytetään esimerkkejä käyttäen, miten eri tavoin sama tilasto voidaan esittää kuvioiden avulla ja minkälaisia uutisotsikoita erilaisista esitystavoista voi nousta.
Tehtävässä on neljä kuvaparia, joissa täysin samasta tiedosta on tuotettu aina kaksi erilaista tilastokuviota. Esitystavan valinnalla on pyritty korostamaan tiettyjä asioita. Tarkastele kuvapareja ja pohdi, millä keinoin kunkin kuvion viestiä on haluttu manipuloida. Valitse otsikoista se, joka parhaiten kuvaa kunkin kuvion pääviestiä.
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 1/8

Kuvio 1a
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 2/8

Kuvio 1b
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 3/8

Kuvio 2a
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 4/8

Kuvio 2b
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 5/8

Kuvio 3a
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 6/8

Kuvio 3b
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 7/8

Kuvio 4a
[Missing text '/economyassignmentblock/question' for 'Swedish']: 8/8

Kuvio 4b
Andel rätta svar: