Pengar är skuld

Varenda euro, krona, rubel, dollar och yen och vartenda pund är givetvis någons tillgångar men samtidigt också någons skuld. En konsument som bär på sedlar i sin plånbok tänker knappast på sig själv som en fordringsägare, men sedlarna är faktiskt centralbankens skuld till innehavaren. På samma sätt är en insättning på ett bankkonto bankens skuld till kunden.

Pengar uppkommer när man tar lån

Pengar uppkommer framför allt när någon upptar ett lån. Pengar är till största delen bankernas skuld till allmänheten. När en bank beviljar ett lån, ökar både dess skulder och dess fordringar. Den långivande banken ber kunden skriva under ett skuldebrev och tar upp fordran bland sina tillgångar. Men lånet har lyfts först när kundens konto har krediterats med motsvarande insättning, vilket innebär att också bankens skulder ökar.

När skulderna ökar, ökar också penningmängden. Kunden märker att saldot på kontot är större och att han har mer pengar än för en stund sedan. När kunden betalar tillbaka lånet, måste han se till att han har den summa som behövs på sitt konto. Vid återbetalningstidpunkten stryks både skulderna och fordringarna i bankens bokföring. I praktiken debiteras kundens inlåningskonto med ett belopp som är något större än det ursprungliga lånet, då banken tar ut ränta och ofta vissa provisioner på lånet.

När lånet beviljades skapades alltså mera pengar, som upphörde att existera när lånet hade betalats tillbaka. På grund av räntorna var det belopp som upphörde att existera något större än det belopp som uppkom när lånet beviljades. Varför krymper inte penningmängden i ekonomin sakta mot noll. En av de viktigaste orsakerna är att pengar inte endast uppkommer när bankerna beviljar lån utan också när de betalar sina kostnader och delar ut vinst.  Saldot på banktjänstemännens och bankens aktieägares konton växer regelbundet, men banken erhåller inga fordringsrättigheter i gengäld för sina personalkostnader och utdelade vinster.

Centralbankspengar uppkommer när banker upptar lån i centralbanken

Även om pengar till största delen uppkommer i vanliga inlåningsbanker, kräver ett modernt penningväsende att det finns en centralbank. Bankerna kan i praktiken betala sina skulder till inlåningskunderna enbart med kontanter, som numera endast ges ut av centralbankerna.

Centralbankspengarna består av sedelstocken och bankernas inlåning i bankernas bank, dvs. centralbanken. Vanliga hushåll behöver inte befatta sig med centralbanksinlåningen, men den är viktig för bankerna.

Centralbankspengarnas skuldkaraktär är inte lika lätt att förstå som bankinlåningens. När centralbanken har en skuld till allmänheten som innehar sedlar är det ganska svårt att säga vad allmänhetens fordringsrätt gäller. I motsats till egentliga skuldebrev har sedlar inte ens någon förfallodag.

Centralbankerna är ingalunda endast passiva gäldenärer, utan de utövar också penningpolitik. Genom att göra ändringar i den styrränta till vilken de ger affärsbankerna lån eller genom att handla med värdepapper kan centralbankerna reglera penningmängden i banksystemet.

Sedlar

Finlands Bank ger ut sedlarna för Finland med tillstånd av Europeiska centralbanken. Eurosedlarna finns i sju valörer: 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro. Sedlarna är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. Motiven på sedlarna föreställer arkitektoniska stilar under olika perioder av Europas historia.

Utgivningen av 500-eurosedlar upphörde den 27 januari 2019. Tidigare utgivna 500-sedlar är fortfarande lagliga betalningsmedel och kan också i fortsättningen användas för betalning och bevarar sitt värde.

Minns du vilken färg 200-eurosedeln har? Eller vilken kod som anger vilken centralbank i euroområdet som har gett ut sedeln? Kolla in sedlarna.

Säkerhetsdetaljerna visar om sedeln är äkta

Eurosedlarna är försedda med flera olika säkerhetsdetaljer som skiljer äkta sedlar från förfalskningar. Det krävs ingen särskild teknik för att kontrollera äktheten, och när vi väl hunnit vänja oss vid eurosedlarna går äkthetskontrollen på ett par sekunder.

Det går lätt att kontrollera säkerhetsdetaljerna med tre enkla test: känn på sedeln, luta på sedeln och titta på sedeln mot ljuset. Studera sedlarnas säkerhetsdetaljer.

Kom ihåg

Varenda euro, krona, rubel, dollar och yen och vartenda pund är givetvis någons tillgångar men samtidigt också någons skuld. En konsument som bär på sedlar i sin plånbok tänker knappast på sig själv som en fordringsägare, men sedlarna är faktiskt centralbankens skuld till innehavaren. På samma sätt är en insättning på ett bankkonto bankens skuld till kunden.

Ordlista

Euro (€, e)

Gemensam valuta i euroområdet sedan den 1 januari 1999; användes till en början enbart som kontovaluta (räkneenhet). Sedlar och mynt i euro ersatte finska mark och övriga nationella valutor i euroområdet den 1 januari 2002. Sedan den 1 januari 2019 omfattar euroområdet 19 länder.

Debit- och credit-kort

Debit-kortet är ett chipförsett betalkort som bankerna beviljar sina kunder för internationellt bruk och som är kopplat till ett bankkonto. Credit-kortet är ett kreditkort som kan användas till betalning inom ramen för den kredit som beviljats kortinnehavaren. Kreditkorten kan vara universalkreditkort eller specialkreditkort (t.ex. bensinkort).

Centralbank (central bank)

En myndighet som bedriver penningpolitik, d.v.s. bland annat reglerar mängden pengar i omlopp, marknadsräntorna eller växelkurserna. Centralbankens ställning och uppgifter är olika i olika länder. Finlands Bank är Finlands centralbank.

Uppgifter om pengar

Hur uppkommer pengar?


1/3

Varför ökar kontanterna?


2/3

Känner du eurosedlarna och euromynten?


3/3