Den internationella kraftpolitiken medför ökade risker för den finansiella stabiliteten
Det finländska finansiella systemets omvärld har försämrats betydligt i år. Rysslands anfallskrig utgör alltjämt ett hot mot säkerheten i Europa. Till det spända läget bidrar nu också händelser i väst, då den amerikanska administrationen under president Trump har fått förtroendet för det internationella samarbetet att vackla.
”Det finansiella systemet i Finland är fortsatt stabilt, men hoten mot systemet har ökat och har nu huvudsakligen sitt ursprung utanför våra gränser”, konstaterar vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen. Finlands Bank publicerade i dag sin årliga bedömning av den finansiella stabiliteten i Finland och riskerna för den. ”Bankerna och de finansiella stabilitetsmyndigheterna måste vara beredda på komplicerade kriser, av vilka vissa kan förstärkas och spridas sekundsnabbt”, framhåller Nykänen.
Finlands banksystem bör kunna erbjuda sina kunder lån och andra kritiska banktjänster också under väldigt oförutsedda kriser. ”Bankernas goda motståndskraft är särskilt viktig för den finansiella stabiliteten i Finland, då hushållens och företagens finansiering i stor utsträckning vilar på bankerna,” säger Nykänen. Bankerna behöver kapitalbuffertar som kan frigöras i händelse av oförutsedda kriser. Detta skulle kunna uppnås genom att tillåta en flexiblare användning av det kontracykliska buffertkravet.
Viktigt att hitta lösningar för hantering av hushållens risker
Hushållens höga skuldsättning och den vanliga förekomsten av lån med rörlig ränta utgör en betydande sårbarhet för det finansiella systemet i Finland. Riskerna i hushållens skuldsättning har delvis realiserats under de senaste åren, men har inte hotat den finansiella stabiliteten. Finlands regering beslutade i april att lätta på reglerna för bostadsutlåningen och utlåningen till bostadsbolag. Om riskerna ökar, måste det finansiella systemets motståndskraft mot kriser stärkas genom att buffertkraven för bankerna höjs.
Cyberkriminaliteten ökar och nätfiske och andra bankbedrägerier har blivit vanligare. ”Bankerna har reducerat sitt kontorsnät och uppmanat kunderna att sköta sina ärenden på nätet utan att ta hänsyn till kundens digitala kompetens. Den ekonomiska nyttan av denna omställning tillfaller bankerna, medan kunderna bär riskerna. Om inte bankerna själva vidtar åtgärder, är det skäl att se över lagens bestämmelser om ansvarsfördelningen vid bankbedrägerier”, säger Nykänen.
En större kapitalmarknad skulle gynna investeringarna
Det svåra geopolitiska och ekonomiska läget kräver snabba och djärva reformer i Europa. Europeiska kommissionen publicerade i mars en plan för en spar- och investeringsunion. Målet är att bättre kanalisera besparingarna till att finansiera produktiva investeringar som stöder den ekonomiska tillväxten. ”Europa måste bli ett attraktivt mål för investeringar och hemvist för tillväxtinriktade företag. Finland måste därför aktivt främja EU:s spar- och investeringsunion i enlighet med kommissionens plan”, konstaterar Nykänen.
Presentation 21 maj 2025, Direktionens vice ordförande Marja Nykänen (på finska)