Finlands Bank
- företräder i Eurosystemet finländsk penningpolitisk expertis och kännedom om Finlands ekonomi
- redogör i hemlandet för den gemensamma penningpolitikens inverkan på Finlands ekonomi och dess betydelse för den inhemska beslutsprocessen i ekonomiska frågor.
Genom sin chefdirektör som är medlem av ECB-rådet deltar Finlands Bank i det högsta beslutsfattandet inom Eurosystemet. ECB-rådet består av centralbankscheferna i de länder som infört euron och de sex ledamöterna av ECB:s direktion. Rådets medlemmar får inte driva nationella frågor utan de ska tillvarata hela euroområdets intressen.
Vid början av 2015 införde ECB-rådet ett alternerande system med roterande rösträtt. Enligt systemet indelas euroländerna i två grupper efter storleken på BNP, och i bägge grupperna roterar rösträtten mellan centralbankscheferna.
Alla centralbankschefer deltar fortfarande i ECB-rådets sammanträden och har rätt att uttala sig på dem. ECB-rådet fattar alla penningpolitiska beslut. Från början av 2015 äger ECB-rådets penningpolitiska sammanträden rum med sex veckors mellanrum. ECB-rådet kan fatta penningpolitiska beslut när som helst, även utanför mötena.
På de penningpolitiska sammanträdena beslutar rådet om den penningpolitiska hållning som behövs för att upprätthålla prisstabilitet. De penningpolitiska besluten kan gälla både den ordinära penningpolitiken, såsom styrräntorna, och extraordinära penningpolitiska åtgärder, såsom värdepappersköp.
Räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är den viktigaste penningpolitiska styrräntan. ECB-rådet beslutar också om räntorna på sina stående faciliteter, dvs. räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på inlåningsfaciliteten. De korta marknadsräntorna speglar rörelserna i de penningpolitiska styrräntorna. De extraordinära penningpolitiska åtgärderna kan användas för att underlätta den penningpolitiska transmissionen och införa penningpolitiska lättnader i ett läge då styrräntorna nått sin lägsta gräns.
Efter de penningpolitiska sammanträdena håller ECB en presskonferens där ECB-ordföranden redogör för motiveringarna till det penningpolitiska beslutet. Ett beslut om penningpolitiken innebär inte nödvändigtvis en ändring av penningpolitiken.
ECB-ordförandens inledningsanförande (introductory statement) beskriver alla de centrala faktorer som bidragit till ECB-rådets beslut. Ordföranden redogör först för den ekonomiska analysen och sedan för den monetära analysen. I anförandet tar ECB-ordföranden också kort upp de ekonomiska prognoserna och lämnar information om de penningpolitiska transaktionerna och bankernas likviditet. Inledningsanförandet innehåller också en utvärdering av euroländernas finanspolitik och strukturreformer.
Efter inledningsanförandet svarar ordföranden på journalisternas frågor. Utgående från svaren gör marknaden sina bedömningar om de framtida penningpolitiska beslutens riktning. En linje som tyder på åtstramning av penningpolitiken kallas "höklik", medan en mjukare linje som pekar på penningpolitiska lättnader anses vara "duvlik". ECB-rådet kan också redogöra för den framtida penningpolitiken. En sådan vägledning om penningpolitiken syftar till att hantera förväntningarna på penningpolitiken och därigenom bidra till ett större genomslag av den extraordinära peninngpolitiken.
För att öka öppenheten i det penningpolitiska beslutsfattandet började ECB vid början av 2015 offentliggöra redogörelser för de diskussioner som förts under ECB-rådets penningpolitiska sammanträden. Redogörelsen offentliggörs alltid fyra veckor efter det penningpolitiska sammanträdet, före det följande penningpolitiska sammanträdet. Över sammanträdena upprättas separata protokoll som blir offentliga först om 30 år.
Som aktiv penningpolitisk aktör har Finlands Bank två viktiga roller. Dels företräder Finlands Bank finländsk penningpolitisk expertis och kännedom om Finlands ekonomi i Eurosystemet, dels är dess uppgift att i Finland förklara hur den gemensamma penningpolitiken påverkar Finlands ekonomi och vilken betydelse den har för den inhemska beslutsprocessen i ekonomiska frågor.
Finlands Banks experter analyserar den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska politiken i euroområdet och Finland samt tar fram bakgrundsmaterial och prognoser. Finlands Bank utvecklar och upprätthåller också verktyg för prognosarbetet och andra ekonomiska analyser, t.ex. makroekonomiska modeller.