Ekonomin i euroområdet håller ut, men en utdragen konflikt i Mellanöstern kan få långtgående konsekvenser
Krisen i Mellanöstern bromsar upp den globala ekonomiska tillväxten och skapar osäkerhet om den framtida inflationsutvecklingen. Europeiska centralbankens råd har i år höjt styrräntorna två gånger. Räntehöjningarna har föranletts av inflationsutsikterna och de relaterade riskerna.
”I det rådande läget med förhöjd osäkerhet är det särskilt motiverat att ECB inte på förhand förbinder sig till någon viss räntebana, utan fattar sina beslut sammanträde för sammanträde med utnyttjande av den senaste informationen”, konstaterar Finlands Banks chefdirektör och ECB-rådets medlem Olli Rehn. ”Vi har tills vidare inte noterat någon spridning av inflationen från energipriserna till andra priser eller till lönerna. Men vaksamhet krävs, då sådana effekter kan komma smygande och oförmärkt. Ju längre konflikten i Mellanöstern pågår, desto större blir risken för en spridning av uppgången i energipriserna.”
Det övriga konjunkturläget har också betydelse för inflationen: om efterfrågan är stark, kan företagen lättare överföra kostnadsökningen till priserna på slutprodukterna. Ekonomin i euroområdet har visat sig vara slagkraftig, men tillväxten i euroområdet är det oaktat synnerligen dämpad.
Två motsatta krafter verkar inom den globala ekonomin
Kriget i Iran och de kraftigt ökade investeringarna i artificiell intelligens (AI) driver ekonomin åt olika håll. Medan kriget bromsar upp ekonomin, stöder AI-utvecklingen den ekonomiska tillväxten globalt, och Europa måste utnyttja införandet av AI för att ge fart åt den eftersläpande produktivitetsutvecklingen. AI-bolagens höga värderingsnivåer och den ökade hävstången ökar risken för en marknadskorrigering.
Den ökade efterfrågan på kapital i spåren av AI-investeringsboomen har höjt priset på kapital, vilket återspeglas i stigande långa räntor på den globala finansmarknaden. Till uppgången i de långa räntorna under den senaste tiden har likaså inflationsförväntningarna och den stigande offentliga skuldnivån bidragit. Den globala omvärlden har blivit svårare att förutsäga, vilket också får investerarna att kräva högre avkastning på långfristigare investeringar.
”Ökningen i de långa räntorna bidrar till avmattningen i tillväxten och dämpar genomslaget av energipriserna på andra priser och löner”, säger Rehn.
Med tanke på framtiden är det av största vikt att det finns handlingsutrymme i ekonomin för nödvändiga investeringar i ny teknik och kritisk försvarsutrustning. Staternas skuldsättning måste fås in på en hållbar bana för att de offentliga finanserna ska tillåta dessa investeringar.
Oron kring den snabba offentliga skuldsättningen gäller de utvecklade ekonomierna överlag, inklusive Finland. Under åren framöver sätter skyldigheterna enligt EU:s förfarande vid alltför stora underskott upp ramarna för konsolideringen av Finlands offentliga finanser. Samtidigt är det också viktigt att blicka framåt i tiden och säkerställa att den offentliga skuldkvoten fås in på en hållbar nedåtgående bana. ”Det är inte lönt att genast överge fördelarna med den parlamentariska uppslutningen kring en minskning av skuldkvoten och riskera det internationella förtroendet för Finlands förmåga att hantera trycket på de offentliga finanserna”, konstaterar chefdirektör Rehn.
Presentation 6 oktober 2026, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
Presentation 6 oktober 2026, Markku Lehmus (på finska)
Artiklar (på finska)