Penningpolitiskt utlåtande

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den
19 mars 2026

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Kriget i Mellanöstern har gjort att utsikterna är mycket mer osäkra och detta skapar uppåtrisker för inflationen och nedåtrisker för den ekonomiska tillväxten. Det kommer att få en betydande inverkan på inflationen under den närmaste tiden genom högre energipriser. Konsekvenserna på medellång sikt kommer att bero både på konfliktens intensitet och varaktighet och på hur energipriser påverkar konsumentpriser och ekonomin.

Vi är väl positionerade för att navigera denna osäkerhet. Inflationen har legat runt vårt tvåprocentsmål, de långfristiga inflationsförväntningarna är väl förankrade och ekonomin har visat motståndskraft under de senaste kvartalen. Den nya information som inkommer framöver kommer att hjälpa oss att bedöma hur kriget påverkar inflationsutvecklingen och riskerna i samband därmed. Vi följer noga situationen och vårt databeroende tillvägagångssätt kommer att hjälpa oss att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen.

De nya prognoserna av ECB:s experter innehåller exceptionellt information fram till och med den 11 mars, ett senare stoppdatum än vanligt. I grundscenariot förutspås nu att den totala inflationen i genomsnitt kommer att hamna på 2,6 procent 2026, 2,0 procent 2027 och 2,1 procent 2028. Inflationen har justerats upp jämfört med prognoserna från i december, särskilt för 2026. Detta beror på att energipriserna blir högre till följd av kriget i Mellanöstern. För inflationen, exklusive energi och livsmedel, räknar experterna med ett genomsnitt på 2,3 procent 2026, 2,2 procent 2027 och 2,1 procent 2028. Den är även högre än den bana som förutspåddes i decemberprognoserna, framför allt beroende på att högre energipriser slår igenom i inflationen exklusive energi och livsmedel. I prognoserna förutspås att den ekonomiska tillväxten i genomsnitt blir 0,9 procent 2026, 1,3 procent 2027 och 1,4 procent 2028. Detta innebär en nedjustering, särskilt för 2026, vilket återspeglar krigets globala effekter på råvarumarknader, realinkomster och förtroende. Samtidigt torde låg arbetslöshet, stabila balansräkningar i den privata sektorn och offentliga utgifter för försvar och infrastruktur fortsätta att ge stöd åt tillväxten.

I linje med vårt penningpolitiska strategiåtagande att inkorporera risker och osäkerhet i beslutsfattandet har våra experter också bedömt hur kriget i Mellanöstern påverkar ekonomisk tillväxt och inflation under några alternativa scenarier. Dessa scenarier kommer att publiceras tillsammans med prognoserna på vår webbplats. Scenarioanalysen tyder på att en långvarig störning i utbudet av olja och gas skulle resultera i att inflationen blir högre, och tillväxten lägre, än i grundscenariot. Konsekvenserna för inflationen på medellång sikt beror i hög grad på storleken på de indirekta effekterna och följdeffekterna av en starkare och mer ihållande energichock.

Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Ekonomin växte med 0,2 procent under det fjärde kvartalet 2025, driven av starkare inhemsk efterfrågan. Hushållen ökade sin konsumtion när realinkomsterna steg och arbetslösheten låg kvar nära sin historiskt lägsta nivå. Byggande och renovering av bostäder ökade och företagen investerade mer, framför allt inom områden som forskning och utveckling, mjukvara och databaser. Tillväxten hämmades inte längre av nettoexport, vilket varit fallet under de föregående två kvartalen. Den fick framför allt stöd av tjänstesektorn.

Våra experter ser fortfarande privat konsumtion som den främsta drivkraften för tillväxt på medellång sikt. Investeringarna lär fortsätta att öka med mer statliga satsningar på infrastruktur och försvar och företagens ökande investeringar i nya teknologier. Utvecklingen utanför euroområdet är fortsatt utmanande, bland annat mot bakgrund av den volatila globala handelspolitiken.

Kriget i Mellanöstern skakar om råvarumarknaderna och påverkar realinkomster och förtroendet. Detta ha lett till en nedrevidering av konsumtion och investeringar i grundscenariot, särskilt för 2026. Effekten skulle bli ännu mer uttalad i alternativa scenarier med en allvarligare och mer långvarig energichock.

ECB-rådet understryker det akuta behovet av att stärka euroområdets ekonomi i det rådande geopolitiska läget och samtidigt upprätthålla sunda offentliga finanser. Eventuella finanspolitiska reaktioner med anledning av energiprischocken bör vara tillfälliga, riktade och skräddarsydda. Den pågående energikrisen understryker hur viktigt det är att ytterligare minska beroendet av fossila bränslen. Det är avgörande att fullborda spar- och investeringsunionen för att finansiera innovation och stödja den gröna och digitala omställningen. Den digitala euron och tokeniserade centralbankspengar kommer att stärka Europas strategiska oberoende, konkurrenskraft och finansiella integration samt främja innovation av betaltjänster. Följaktligen är det mycket viktigt att snabbt anta förordningen om inrättandet av den digitala euron. Förenkling och harmonisering av reglerna på EU:s inre marknad kommer att hjälpa europeiska företag att växa snabbare.

Inflation

Inflationen steg till 1,9 procent i februari, från 1,7 procent i januari. Energipriserna var 3,1 procent lägre än för ett år sedan, efter att ha varit 4,0 procent lägre i januari. Livmedelsinflationen sjönk till 2,5 procent. Inflationen exklusive energi och livsmedel ökade till 2,4 procent i februari, från 2,2 procent i januari. Ökningen berodde på att varuinflationen steg till 0,7 procent från 0,4 procent och att tjänsteinflationen gick upp till 3,4 procent från 3,2 procent.

Indikatorerna på den underliggande inflationen har inte förändrats nämnvärt de senaste månaderna och ligger kvar i linje med vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Företagsvinsterna stärktes ytterligare under det fjärde kvartalet 2025 medan enhetsarbetskostnaderna ökade i ungefär samma takt som under föregående kvartal. Löneökningen per anställd på årsbasis sjönk till 3,7 procent, från 4,0 procent under det tredje kvartalet. Förhandlade löneökningar och framtidsinriktade indikatorer, såsom ECB:s lönespårare, och resultat från enkäter om löneförväntningar tyder på att löneökningarna kommer att lätta mer under 2026, vilket kan skapa stöd för att inflationen återgår till målet.

Den höjning av energipriserna som kriget förorsakat kommer att driva upp inflationen över tvåprocentsmålet inom en snar framtid. Om ihållande kan högre energipriser leda till en bredare inflationsuppgång genom indirekta effekter och följdeffekter, vilket ger en situation som kräver noggrann övervakning. Inflationsförväntningarna på finansmarknaderna har stigit markant på kort tidshorisont. De flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger runt 2 procent, vilket ger stöd åt en stabilisering av inflationen runt vårt mål.

Riskbedömning

Riskerna för tillväxtutsikterna ligger på nedåtsidan, särskilt på kort sikt. Kriget i Mellanöstern är en nedåtrisk för ekonomin i euroområdet, och bidrar till det volatila globala politiska läget. Om kriget skulle bli långvarigt kan energipriserna stiga ytterligare och under längre tid än vad som nu väntas och även dämpa framtidstron. Dessa faktorer skulle urholka inkomster och göra företag och hushåll mer ovilliga att investera och konsumera. Ett försämrat stämningsläge på finansmarknaden skulle dämpa efterfrågan ännu mer. Ytterligare hinder för internationell handel kan leda till störningar i leveranskedjorna, minskad export och lägre konsumtion och investeringar. Andra geopolitiska spänningar, särskilt Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina, är fortfarande en stor källa till osäkerhet. Däremot skulle tillväxten kunna bli högre om de ekonomiska effekterna av kriget i Mellanöstern blev mer kortlivade än vad som aktuellt förväntas. Vidare kan planerade satsningar på försvar och infrastruktur, produktivitetshöjande reformer och företag i euroområdet som inför ny teknik kunna stärka tillväxten mer än väntat. Nya handelsavtal och en djupare integration på den inre marknaden kan också stimulera tillväxten utöver nuvarande förväntningar.

Riskerna för inflationsutvecklingen ligger på uppsidan, särskilt på kort sikt. Ett långvarigt krig i Mellanöstern skulle kunna leda till en större och mer långvarig uppgång i energipriserna än vad som för närvarande väntas, och ytterligare driva upp inflationen i euroområdet. Detta skulle kunna förstärkas och bli mer bestående om inflationsförväntningarna och lönetillväxten ökade som följd därav, om energiprisökningen skulle sprida sig till inflationen utanför energisektorn i större utsträckning än vad som antas i grundscenariot, eller om kriget skulle störa de globala leveranskedjorna i större utsträckning. De pågående handelsspänningarna kan också leda till mer fragmenterade globala leveranskedjor, begränsa tillgången på kritiska råvaror och skärpa kapacitetsbegränsningarna i euroområdets ekonomi. Inflationen skulle däremot kunna bli lägre om de ekonomiska effekterna av kriget i Mellanöstern blev mer kortlivade eller om de indirekta effekterna och följdeffekterna skulle visa sig bli mindre uttalade än vad som aktuellt väntas. Inflationen skulle också kunna bli lägre om tullavgifter minskade efterfrågan på export från euroområdet med mer än väntat och om länder med överkapacitet ytterligare ökade sin export till euroområdet. Ökad volatilitet och riskaversion på finansmarknaderna skulle kunna dämpa efterfrågan och därmed också leda till lägre inflation.

Finansiella och monetära förhållanden

Kriget i Mellanöstern har haft en betydande inverkan på de globala finansmarknaderna. De finansiella förhållandena har överlag stramats åt sedan vårt senaste sammanträde. Aktiemarknaderna har fallit och marknadsräntorna i euroområdet, särskilt de korta, har stigit märkbart.

I januari låg både bankernas utlåningsräntor och kostnaderna för marknadsfinansiering kvar på 3,6 procent medan den genomsnittliga utlåningsräntan på nya bostadslån tickade upp till 3,4 procent. Bankutlåning till företag ökade i januari till 2,8 procent på årsbasis, ned från 3,0 procent i december. Detta uppvägdes dock av ökad utgivning av företagsobligationer, där den årliga tillväxttakten steg till 4,0 procent, från 3,5 procent i december. Utlåningen till bostadslån ökade med 3,0 procent, oförändrat från december.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Våra räntebeslut kommer att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga mål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.