Penningpolitiskt utlåtande

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 30 april 2026

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Medan inkommande information i stort sett har varit förenlig med vår tidigare bedömning av inflationsutsikterna har uppåtriskerna för inflationen och nedåtriskerna för tillväxten intensifierats. Vi är fast beslutna att bedriva en penningpolitik som säkerställer att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt.

Kriget i Mellanöstern har lett till kraftig ökade energipriser, vilket driver upp inflationen och tynger det ekonomiska stämningsläget. Hur kriget kommer att påverka inflationen på medellång sikt och effekterna för den ekonomiska aktiviteten kommer att bero på hur intensiv energiprischocken blir och hur länge den varar samt även på omfattningen av dess indirekta effekter och följdeffekter. Ju längre kriget fortsätter och ju längre priserna på energi förblir höga, desto större blir sannolikt effekten på den bredare inflationen och ekonomin.

Vi förblir väl positionerade att navigera den aktuella osäkerheten. Euroområdet gick in i perioden med brant stigande energipriser med inflation runt vårt tvåprocentsmål och en ekonomi som under de senaste kvartalen uppvisat motståndskraft. De långsiktiga inflationsförväntningarna är fortsatt väl förankrade även om inflationsförväntningarna över kortare löptider har gått upp kraftigt.

Vi kommer noga att övervaka situationen och följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av det monetära och finansiella läget.

Ekonomisk aktivitet

Euroområdets ekonomi visade tecken på uppåtgående utveckling när den aktuella turbulensen startade. Enligt Eurostats snabbstatistik växte real BNP med 0,1 procent under det första kvartalet 2026. Inhemsk efterfrågan är fortsatt den främsta drivkraften till tillväxt, underbyggd av en motståndskraftig arbetsmarknad. De ekonomiska utsikterna är dock mycket osäkra och kommer att vara avhängiga av hur länge kriget i Mellanöstern varar och hur starkt det påverkar energi- och andra råvarumarknader samt globala leveranskedjor.

Inkommande information tyder på att konflikten tynger den ekonomiska aktiviteten. Enkäter pekar mot långsammare tillväxt och sedan kriget bröt ut ser konsumenter och företag mindre positivt på framtiden. Längre leveranstider och stigande priser på insatsvaror tyder på att leveranskedjorna utsätts för påfrestningar.

Framöver väntas de höga energikostnaderna fortsätta att tynga realinkomsterna, vilket får hushåll och företag att bli mer ovilliga att konsumera och investera. Medan arbetslösheten låg kvar på nära historiskt låga nivåer i mars, på 6,2 procent, har efterfrågan på arbetskraft fortsatt att svalna. Samtidigt har hushållen fortsatt en solid finansiell ställning och investeringar lär fortsätta att stödjas av offentliga satsningar på infrastruktur och försvar och av att företag satsar mer på nya digitala teknologier. Denna gynnsamma utgångspunkt ger ett visst skydd mot konsekvenserna av kriget.

ECB-rådet framhäver att euroområdets ekonomi måste stärkas snabbt, samtidigt som sunda offentliga finanser upprätthålls. Alla finanspolitiska åtgärder mot energiprischocken bör vara tillfälliga, riktade och skräddarsydda. Det är viktigare än någonsin med reformer för att stärka euroområdets tillväxtpotential och påskynda energiomställningen och minska beroendet av fossila bränslen. Att spar- och investeringsunionen fullbordas är nyckeln för att vi ska kunna finansiera innovation, klara den gröna och digitala omställningen samt förbättra produktiviteten. Den digitala euron och tokeniserade centralbankspengar för interbanktransaktioner kommer att stärka Europas strategiska oberoende, konkurrenskraft och finansiella integration, samt ge innovationer på betalningsområdet en skjuts framåt. Det är därför viktigt att förordningen om inrättandet av den digitala euron snabbt antas. Med förenklade och harmoniserade regler på EU:s inre marknad kan de europeiska företagen växa snabbare.

Inflation

Inflationen steg till 3,0 procent i april, från 2,6 procent i mars och 1,9 procent i februari. Uppgången beror på kraftigt stigande energipriser till följd av kriget i Mellanöstern. Energiprisinflationen hoppade upp till 10,9 procent i april, från 5,1 procent i mars. Livmedelsinflationen ökade till 2,5 procent i april. Inflationen exklusive energi och livsmedel gick ned till 2,2 procent, från 2,3 procent i mars, vilket återspeglar en nedgång i tjänsteinflationen, som minskade till 3,0 procent från 3,2 procent i mars. Varuinflationen gick upp till 0,8 procent, från 0,5 procent i mars.

Indikatorer på underliggande inflation har endast förändrats lite under de senaste månaderna. För nu fortsätter ECB:s lönespårare och indikatorer på löneförväntningar att indikera sjunkande arbetskraftskostnader under loppet av 2026. Samtidigt tyder enkäter på en ökning i andra kostnadskomponenter och förväntade försäljningspriser. Inflationsförväntningarna har stigit avsevärt på kortare sikt. De flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger på runt 2 procent, vilket ger stöd åt en stabilisering av inflationen runt målet på medellång sikt.

Uppgången i energipriser kommer att hålla kvar inflationen en bra bit över 2 procent under den närmaste tiden. Allteftersom perioden med höga energipriser fortsätter är det sannolikt att effekten på den allmänna inflationen genom indirekta effekter och följdeffekter förstärks. Vi kommer därför noga att övervaka omfattningen och varaktigheten av energiprisökningen och hur den påverkar pris- och lönesättning, inflationsförväntningar och den ekonomiska utvecklingen generellt.

Riskbedömning

Riskerna för tillväxtutvecklingen ligger på nedåtsidan. Kriget i Mellanöstern förblir en nedåtrisk för euroområdets ekonomi och bidrar till det instabila globala politiska klimatet. En utdragen störning i energiförsörjning skulle kunna driva upp energipriserna ännu mer och under längre tid än vad som nu väntas. Dessa faktorer skulle urholka inkomsterna och göra företag och hushåll mer motvilliga att investera och konsumera. Tillväxtbromsningen kan förvärras om stängningen av viktiga sjövägar skulle leda till akuta brister på viktiga insatsvaror som tvingade företag i euroområdet att minska produktionen. Ett försämrat stämningsläge på de globala finansmarknaderna skulle kunna dämpa efterfrågan ytterligare. Ytterligare friktioner i den internationella handeln skulle kunna störa leveranskedjorna, minska exporten och försvaga konsumtion och investeringar. Andra geopolitiska spänningar, särskilt Rysslands oberättigade krig mot Ukraina, förblir en stor källa till osäkerhet. Däremot skulle tillväxten kunna bli högre om ekonomin visade sig mer anpassningsbar till de störningar som orsakats av kriget i Mellanöstern eller om konflikten löstes snabbare än vad som aktuellt väntas. Dessutom kan planerade försvars- och infrastrukturutgifter, reformer för att öka produktiviteten och företag i euroområdet som inför ny teknik driva upp tillväxten mer än väntat. Nya handelsavtal och en djupare integration av den inre marknaden skulle också kunna främja tillväxten utöver de nuvarande förväntningarna.

Riskerna för inflationsutvecklingen är uppåtriktade. Om energipriserna skulle stiga mer och under längre tid än vad som nu tros skulle inflationen i euroområdet stiga ännu mer. Detta skulle kunna förstärkas och bli mer ihållande om energiprisökningen spillde över till andra priser och löner i större utsträckning än vad som väntas, om långsiktiga inflationsförväntningar skulle öka som följd eller om globala leveranskedjor skulle störas mer generellt. Fortsatta handelsspänningar skulle också kunna ge upphov till mer fragmenterade globala leveranskedjor, begränsa tillgången på kritiska råvaror och förvärra kapacitetsbegränsningarna i euroområdets ekonomi. Däremot skulle inflationen kunna bli lägre om de ekonomiska återverkningarna av kriget i Mellanöstern visade sig bli mer kortvariga eller om indirekta effekter och följdeffekter skulle bli mindre uttalade än väntat. Mer volatila och riskovilliga finansmarknader skulle kunna tynga efterfrågan och därmed även sänka inflationen.

Finansiella och monetära förhållanden

Kriget i Mellanöstern har orsakat rejält med volatilitet på de globala finansmarknaderna. Sammantaget är de finansiella förhållandena stramare än före kriget.

Kostnaden för att emittera marknadsbaserad skuldfinansiering steg till 3,9 procent i mars från 3,5 procent i februari. Bankernas utlåningsräntor till företag – baserat på data från före kriget – sjönk till 3,5 procent i februari medan bolån låg kvar på 3,4 procent.

Den årliga tillväxttakten för bankernas utlåning till företag ökade till 3,2 procent i mars, från 3,0 procent i februari, medan tillväxttakten på utgivning av företagsobligationer sjönk till 3,9 procent från 4,5 procent i februari. Kreditstandarder för lån till företag stramades åt under det första kvartalet, vilket rapporterades i vår senaste enkätundersökning för euroområdet om bankernas utlåning. Denna åtstramning berodde på att bankerna blir alltmer oroliga för de ekonomiska risker som deras kunder står inför. Efterfrågan på företagslån sjönk något under det första kvartalet, särskilt för fasta investeringar.

Bolån ökade med 3,0 procent i mars, efter 3,1 procent i februari, i ett läge av något åtstramande kreditstandarder och oförändrad efterfrågan.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att föra en penningpolitik som säkerställer att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Våra räntebeslut kommer att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga mål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.