Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn
Folktingets förtroendedagar
Åbo, 20.11.2021

Inspirationstal: Megatrender och Svenskfinland

Ärade åhörare, bästa vänner,

Jag vill först tacka för inbjudan att delta på Folktingets förtroendedagar och inleda en diskussion om teman megatrender och Svenskfinland. Som en gammal nordist är jag glad över att få hålla detta tal på svenska.

Även om engelska har blivit det dominerande språket i centralbanksvärlden, har det svenska språkets ställning förblivit viktig för oss på Finlands Bank. Samarbetet med de nordiska centralbankscheferna är viktigt. Därför förhåller jag mig speciellt varmt till det årliga mötet för cheferna för de nordiska centralbankerna, där diskussioner ofta går på de nordiska språken. En av mina kollegor är faktiskt finlandssvensk – det är Stefan Ingves, chefdirektör på Sveriges Riksbank, som är född i Finland, här i Åbo och uppvuxen i Närpes, Oravais och Vasa. Även om jag föredrar finlandssvenska och särskilt gillar Närpes vackra dialekt, har den sina fördelar för saklig klarhet att Stefan numera brukar mest tala rikssvenska när vi behandlar penningpolitiska saker och ting.

Tvåspråkighet är inte begränsad till möten, eftersom våra nordiska grannländer är viktiga handelspartner och riktmärken för oss, till exempel när vi överväger ekonomiska reformer. De nordiska länderna bildar en naturlig jämförelsegrupp för oss och den nordiska marknaden är viktig för många finländska företag.

Finland – och Svenskfinland – är en integrerad del av den globala ekonomin och politiken. De trender och förändringar som pågår globalt påverkar också oss alla. Låt mig därför börja med att diskutera de tre megatrender som jag tycker är de viktigaste trenderna för åren framöver. De här megatrenderna påverkar hur Svenskfinland och hela Finland kan klara sig och till och med blomstra på längre sikt.

Den första megatrenden jag vill lyfta fram är geopolitikens återkomst och globaliseringens bakslag. De här definierar det internationella systemet på ett sätt som inte är gynnsamt för en liten stat som Finland. Globaliseringen är ingalunda död och begraven, men de politiska spelreglerna har förändrats och lett till ökad turbulens.

Kinas framväxt som supermakt under de senaste decennierna kommer i det långa loppet att vara den största geopolitiska frågan globalt sett. Ryssland kan inte mäta sig med USA i global skala, men har med sin kraftpolitik och oberäknelighet lyckats stärka sin position som regional stormakt. Landet eftersträvar dessutom en allians med Kina.

Den pågående omställningen av det internationella systemet innebär både hot och möjligheter för Finland. Denna gång står Finland dock inte ensamt inför förändringarna. Europeiska unionen må vara en ofullständig politisk gemenskap, men i den osäkra värld som präglas av kraftpolitik ger den oss ett viktigt flankstöd, framför allt inom handels- och penningpolitik.

Den andra megatrenden jag vill framhäva är den digitala och gröna industriella revolutionen, särskilt övergången till hållbar utveckling, som kommer att prägla ekonomin och industrin under nästa decennium. Bägge går hela tiden snabbare: övergången till distansarbete har redan inneburit ett enormt digitalt språng. Den så kallade fjärde tekniska revolutionen får sin drivkraft av den exponentiella ökningen i artificiell intelligens eller AI, globala data och digital teknik.

De stimulansåtgärder och investeringar som gjorts för att bekämpa coronakrisen bidrar likaså till den gröna övergången. Bioekonomi och cirkulär ekonomi vinner terräng. Den långvariga urbaniseringstrenden kommer knappast att komma av sig, men det ökade distansarbetet kommer att omgestalta arbetslivet på ett märkbart sätt – tänk bara på de ökade kvalitets- och bandbreddskraven för digitala förbindelser eller trafik- och boendekoncept som bidrar till fler valmöjligheter för människorna och stöder multilokalitet. Ett välorganiserat distans- och hybridarbete kan också ha en stor, positiv ekologisk betydelse.

Den tredje megatrenden är relaterad till skiftet från den ideologiska politikens tidevarv till identitetspolitikens och populismens tid. Detta ”nya” motsatsförhållande kan sammanfattas i inställningen till klimatförändringen, invandrare och globaliseringen överlag.

Det verkar som om både den ökade ekonomiska osäkerheten och hoten mot den traditionella livsstilen – eller förändringar som upplevs som hot – har gett populismen vind i seglen. Därtill har sociala medier i grunden skakat om den politiska kommunikationen och den offentliga debatten. De bubblor som den skapat vidgar klyftorna i samhället och försvagar redan i sig förutsättningarna för nationell samhörighet och dialog.

Av de problem som följt av sociala medier är förväxlingen och relativismen av åsikter och fakta det allvarligaste. Sociala medier har splittrat verkligheten så djupt att det inte längre verkar råda något samförstånd ens om klarlagda vetenskapliga fakta. Skiljelinjerna i samhället skapas således inte längre enbart enligt olika åsikter utan enligt olika fakta. Det är ett gift för demokratin.

Vare sig vi vill eller inte så är populismen nu vardag i politiken överallt i Europa. Därför bör – eller egentligen måste – vi lära oss att leva med populismen. Viktigt är framför allt att skilja mellan dels ren folkuppvigling och autokrati, dels tecken på berättigat missnöje. De förstnämnda bör vi dämma upp och de sistnämnda bör vi vara lyhörda för och inte låta populisterna använda som slagträ.

Senare kommer jag tillbaka till hur dessa megatrender påverkar Finlands ekonomiska politik. Men först skall jag diskutera hur megatrenderna påverkar penningpolitiken.

Penningpolitisk strategi i en föränderlig värld

De globala megatrenderna och den förändrade ekonomiska verksamhetsmiljön påverkar också centralbankerna. Översynen av ECB:s penningpolitiska strategi, som blev färdig i somras, gjordes på grund av de stora strukturella förändringar som världsekonomin genomgått sedan den senaste uppdatering av strategin år 2003.

Avmattningen i produktivitetstillväxten och den åldrande befolkningen har lett till en trendmässigt sjunkande tillväxt, som tillsammans med följderna av finanskrisen har pressat ned räntorna. Det här har minskat ECB:s utrymme att reagera på avtagande konjunkturutveckling genom att lätta på penningpolitiken via konventionella räntesänkningar.

Klimatförändringen, digitaliseringen, globaliseringen och de finansiella strukturernas förändringar reflekteras också i den penningpolitiska omgivningen, inklusive inflationsutvecklingen. Strategireformen innehöll en ingående bedömning av effekterna av dessa förändringar i omvärlden på penningpolitiken. Översynen genomfördes på basen av en grundlig analys och i dialog med alla intressentgrupper.

Den viktigaste förändringen i ECB:s strategi är den nya definitionen av inflationsmålet och hur målet ska tillämpas i framtida beslutsfattande. Enligt den nya strategin kan prisstabilitet bäst upprätthållas genom att sikta på två procents inflation på medellång sikt. Det nya inflationsmålet är klart symmetriskt och entydigt. Det symmetriska inflationsmålet på två procent fungerar som en buffert mot risken för en nedåtgående prisspiral, det vill säga deflation, och tillåter penningpolitiken att reagera på en kraftig nedgång i inflationen. Inflationsmålet som definierats på medellång sikt möjliggör bättre än tidigare också en betoning i beslutsfattandet av andra viktiga mål, så som full sysselsättning.

Inflationen i euroområdet är hög 2021-2022 på grund av engångsfaktorer – men väntas avta. Centralbankernas lätta penningpolitik har också varit föremål för hård kritik. Många har uttryckt oro över konsekvenserna av en lätt penningpolitik. Det har funnits en rädsla för hyperinflation, dvs. att inflationen börjar galoppera.

Det kommer dock inte att hända, eftersom centralbankerna har verktyg för att förhindra det. Om inflationen hotar att stiga för mycket, vidtar Europeiska centralbanken penningpolitiska åtgärder genom att dra ner på köpprogrammen och refinansieringsåtgärderna och höja styrräntorna. Så handlar en självständig centralbank, vars primära mål är att upprätthålla prisstabilitet.

Den nya penningpolitiska strategin är viktig för hela ekonomin. ECB:s huvudsakliga mål är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. En stabil och förutsägbar prisutsikt och därmed allmänhetens förtroende för att pengarnas köpkraft bevaras, är en förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning.

Klimatförändringen och övergången till en koldioxidsnål ekonomi har djupgående konsekvenser för centralbankernas verksamhet via de effekter de har på konjunkturutvecklingen samt de ekonomiska och finansiella strukturerna. Att bekämpa klimatförändringen är en global utmaning. Inom ramen för sitt mandat, och i linje med EU:s klimatmålsättningar, har ECB-rådet bestämt om en klimatrelaterad handlingsplan, som innehåller, till exempel, att man tar i beaktande klimatfaktorer i de penningpolitiska bedömningarna.

Kommunikationen av penningpolitiska beslut och annan centralbanksverksamhet är viktigt inte minst för att säkerställa att befolkningen har tillgång till fakta angående ekonomin baserat på forskning. På Finlands Bank anser vi att det är viktigt att kommunicera om centralbankens beslut – som påverkar många av hushållens ekonomiska beslut – på ett begripligt sätt på de nationella språken samt delta i den ekonomiska debatten på de inhemska språken.

Att främja ekonomiskt kunnande på de nationella språken är också viktigt. Tillsammans med regeringen, särskilt med justitieminister Anna-Maja Henriksson, genomförde vi ett projekt för det här syftet förra året. Projektet innefattar verksamhet som strävar till att förbättra det ekonomiska kunnandet hos individer och hushåll. Fokus ligger i hanteringen av den egna ekonomin. Visionen är att finländarnas ekonomiska kunnande är bäst i världen år 2030.

Fast finländarnas ekonomiska kunnande är i genomsnitt på god nivå, finns det skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Genom målmedvetet arbete och med tillräckliga resurser är det möjligt att förbättra medborgarnas ekonomiska kunskaper och färdigheter och därmed förebygga överskuldsättning och andra ekonomiska problem.

Eleverna på andra stadiet har dessutom årligen möjligheten att mäta sina kunskaper i ekonomi och penningpolitik i den internationella Generation €uro-tävlingen. Tävlingens syfte är att hjälpa elever förstå penningpolitiken och hur den påverkar ekonomin. Den finländska finalen är naturligtvis ett tvåspråkigt evenemang där segern i år gick till Ålands Lyceum.

Digitaliseringen påverkar också centralbanksverksamheten. Coronapandemin har påverkat användningen av betalningsmedel och därmed våra betalningssystem. Övergången till digitala betalningsmetoder har tagit stora framsteg.

Eurosystemet följer noga utvecklingen inom digitalisering och förändrade betalningsvanor. I juli 2021 beslutade man att inleda en utredningsfas för att undersöka alternativ för att ge ut en digital centralbanksvaluta i euroområdet, en digital euro, och möjliga utformningar för detta. Denna utredningsfas för en digital euro kommer att pågå i två år. En digital euro skulle inte ersätta kontanter utan skulle komplettera dem och ge europeiska medborgare en säker form av pengar i en digital värld.

Finlands ekonomi och anpassning till megatrenderna

De tre megatrenderna påverkar också Finlands ekonomi och framtid. Globaliseringens och den regelbaserade frihandelns trångmål medför stora utmaningar för Finlands varu- och tjänsteexport, som vår välfärd vilar på. Digitaliseringen och bekämpningen av klimatförändringen leder till att man måste anpassa ekonomin till förändrade förhållanden.

Då vi står inför dessa megatrender är det viktigt att se till att den inhemska ekonomin är stark. Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsätter, men den snabbaste till växten är snart över. Finlands ekonomiska tillväxt beräknas återgå till sin långsiktiga, relativt långsamma, tillväxttrend år 2024. Den avmattande tillväxten återspeglar en åldrande befolkning och en svag produktivitetstillväxt.

När coronakrisen avtar, har Finlands ekonomi framför sig samma frågor gällande den ekonomiska tillväxtpotentialen och den offentliga sektorns hållbarhet som före pandemin. På grund av den betydligt högre offentliga skulden är problemen dock svårare att tackla än tidigare. Den höga offentliga skulden har en betydelse speciellt då befolkningen i arbetsför ålder minskar och försörjningskvoten försvagas.

Samtidigt är sysselsättningsgraden i Finland lägre än i de andra nordiska länderna. Att höja sysselsättningsgraden till den nordiska nivån är ett viktigt mål.

Vid det här skedet kan man nämna att den svenskspråkiga befolkningen i Finland har i genomsnitt en avsevärt lägre arbetslöshetsgrad än den finskspråkiga befolkningen i genomsnitt och en klart lägre andel svenskspråkiga är förtidspensionerade, vilket lär reflektera en bättre hälsa. Att identifiera orsakerna bakom de här fenomenen kan hjälpa öka sysselsättningsgraden i hela samhället – och genom det här leda still en starkare ekonomi som tål motgångar och kriser bättre.

Arbetsproduktivitetens utveckling har varit svag det senaste årtiondet. Den svaga produktivitetsutvecklingen har åtföljts av långvarigt svaga investeringar av företag. Arbetsproduktivitetens tillväxt drivs på lång sikt av olika innovationer och hur de tas i användning. Viktiga faktorer för det här är skolning, forskning, produktutveckling och en gynnsam omgivning för investeringar.

Coronakrisen lämnar långvariga spår i de offentliga finanserna. Pandemin har varit en utmaning för staten och kommunerna, vars utgifter ökat betydligt under krisen. Samtidigt har skatteintäkterna minskat. Det ökade underskottet i de offentliga finanserna har finansierats genom upplåning. Skuldsättningen i den offentliga sektorn fortsätter åren 2022–2023 ifall inte nya beslut för att förstärka den offentliga ekonomin görs.

Då konjunkturläget har förbättrats och ekonomin växer starkt, skulle det vara önskvärt att finanspolitiken vänder i en riktning som förbättrar de offentliga finansernas hållbarhet. För att förbättra utsikterna på lång sikt är det viktigt med fortsatta strukturella reformer. Reformer som verkligen hjälper att öka sysselsättningen och stärka de offentliga finanserna spelar en avgörande roll.

Hög produktivitet behövs både för hållbarheten av Finlands åldrande ekonomi och från klimatets perspektiv. Samtidigt påverkar globaliseringens bakslag produktiviteten negativt. Strukturella reformer som förbättrar produktiviteten är därför nödvändigare än tidigare ifall vi vill se en hållbar utveckling både från den offentliga ekonomins och miljöns perspektiv.

De strukturella reformer som behövs för en hållbar utveckling har både vinnare och – åtminstone tillfälliga – förlorare, när gamla strukturer, industrier och företag försvinner och ersätts med nya, mera hållbara alternativ. Den här så kallade kreativa förstörelsen gör reformer politiskt svåra, vilket accentueras under identitetspolitik och populism.

Å andra sidan har finländarnas bra digitala kunskaper skyddat oss under coronakrisen. En snabb ökning i näthandeln och kapaciteten för distansarbete på stor skala har bidragit till att Finlands ekonomi är bland de som klarat sig bäst genom coronakrisen i Europa. På lång sikt skapar den digitala revolutionen också förutsättningar för produktivitetstillväxt.

Arbetsbaserad immigration är ett sätt att säkerställa tillräcklig arbetskraft och tillväxt för att kunna göra strukturella reformer. Att locka kunnande arbetskraft till Finland borde dock underlättas av att Finland ofta kallats för världens lyckligaste land medan Finlands lyckligaste ställe hittas i många undersökningar i Svenskfinland.

Avslutande ord

Världen förändras, och vi måste förändras med den. I det här talet har jag beskrivit de tre megatrender – geopolitikens återkomst, den digitala och gröna industriella revolutionen, samt identitetspolitikens nya era – som jag anser vara de viktigaste trenderna för åren framöver. Jag har också diskuterat hur penningpolitiken och Finlands ekonomi påverkas av och kan adaptera till de här trenderna.

I dessa tider är det svårt att inte betona vikten av tvåspråkighet. I takt med att globaliseringen hamnar i baksätet betonas betydelsen av våra närmaste grannar och därmed det svenska språket.

Språklig rikedom för också med sig andlig rikedom och öppenhet. Detta fungerar i sin tur kanske som en motvikt till det ensidiga tänkandet som tyvärr ofta förekommer i samtida politik. Vi behöver en sådan motvikt.

Tack för er uppmärksamhet.

Presentation (PDF)

Chefdirektör Olli Rehn: Megatrender och Svenskfinland from Suomen Pankki
;