Siirry sisältöön

Direktionens vice ordförande Pentti Hakkarainen
Seminariet ”Finland och Sverige, nu och framåt”
Sveriges Ambassad i Helsingfors den 3 mars 2015

Finlands ekonomi – utmaningar och möjligheter

TALRAM

[Bild 2]

Den blygsamma utvecklingen i Finlands ekonomi har fortsatt. Globalt har tillväxten förblivit relativt låg. Finlands export har stagnerat och även släpat efter tillväxten på exportmarknaderna.

Konjunkturutsikterna för Finland för de närmaste åren är inte positiva. Enligt Finlands Banks senaste prognos väntas BNP i Finland minska en aning också i år. Efter att ha krympt under fyra år i följd kommer ekonomin 2016 sakta att vända uppåt, men tillväxten blir bara 1 procent.

Bruttonationalprodukten har minskat speciellt på grund av den minskade exporten. Sedan toppnivån år 2008 har Finlands export minskat med ungefär en femtedel.

Varför är exportsiffrorna så dåliga? En viktig faktor är de stora förändringarna inom elektronikindustrin, där mobiltelefonsektorn minskade mycket. Svårigheter har funnits också inom skogsindustrin och den traditionella metallindustrin. Vi har förlorat produktion med ett högt förädlingsvärde utan att ha skapat ny produktion med hög produktivitet i motsvarande grad.

[Bild 3]

Försvagad kostnadskonkurrenskraft har också varit ett problem. Löneökningstakten i Finland har varit högre jämfört med de flesta av våra handelspartners.

Hösten 2013 ingicks i varje fall ett viktigt tvåårigt och ganska heltäckande inkomstavtal, som har dämpat löneökningarna. Uppgörelsen innebär i ljuset av den information vi har i dag att kostnadskonkurrenskraften inte längre blir sämre. Situationen förbättras dock inte i avgörande grad. I Tyskland och Sverige ökar lönerna nu snabbare än i Finland, men i flera andra länder som är viktiga för vår utrikeshandel ökar löneutgifterna mycket långsamt.

[Bild 4]

Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt har sedan 2009 också försämrats som följd av att den arbetsföra befolkningen i åldern 15–64 år krymper. Den utvecklingen kommer att fortsätta i ytterligare nästan tio år. Den åldrande befolkningen kommer länge att bromsa ekonomins tillväxt. Samtidigt uppstår ett tryck på den offentliga sektorn, då utgifterna för pensioner och vården ökar.

Under det senaste året har den kraftiga försvagningen av Rysslands ekonomi och den fortsatta osäkerheten i öst påverkat den finska ekonomin negativt. I fjol minskade varuexporten till Ryssland med ca 1 miljard euro jämfört med året innan och värdet av varuexporten var uppskattningsvis 4,5 miljarder euro d.v.s. på samma nivå som år 2004. Därtill verkar de ryska turisternas konsumtion i Finland ha minskat betydligt, speciellt från och med hösten.

Enligt bedömningar av BOFIT (Bank of Finland Institute for Economies in Transition) krymper Rysslands ekonomi inte bara i år men förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Ryssland är begränsade också på längre sikt.  (Om ni är intresserade av utvecklingen av i Ryssland rekommenderar jag för övrigt att ni läser nyhetsbrev och rapporter från BOFIT, som alltså är en del av Finlands Bank och som har stor expertis på både Rysslands och Kinas ekonomi.)

Tyvärr är den finska ekonomins problem inte i första hand konjunkturrelaterade utan långsiktiga och strukturella.

[Bild 5]

Det finns ändå vissa positiva tecken. Det låga oljepriset kan påverka världsekonomin positivt och uppsvinget i Förenta staterna (och bland annat Storbritannien) drar vi nytta av också i Finland. Försvagningen av euron är positivt med tanke på vår export till marknader utanför euroområdet.

Det finns också andra ljuspunkter. Finland har inte upplevt en lika stark ökning av hushållens skuldbörda som många andra länder. Hushållens skuldsättningsgrad är lägre än i de andra nordiska länderna. Det finns inga tecken på någon allvarlig bubbla i fastighetspriserna. Den offentliga sektorns skuld är lägre än i de flesta EU-länderna. Den inhemska efterfrågan – speciellt hushållens efterfrågan – har utvecklats ganska väl. I bakgrunden har också funnits den stimulerande penning- och finanspolitiken.

Dessutom har situationen för de banker som verkar i Finland varit fortsatt god. De är lönsamma och har stark kapitaltäckning. Därmed kan de lätt öka sin utlåning, vilket också skulle vara gynnsamt för avkastningen på eget kapital.

[Bild 6]

På grund av den starka inhemska efterfrågan har sysselsättningen inte försämrats lika mycket i Finland som i euroområdet i genomsnitt. Nu måste vi dock minska det underskott som har uppkommit i de offentliga finanserna.

De ekonomiska utmaningarna fokuseras kraftigt på exporten och industrin.

Finland borde i princip ha goda förutsättningar för att vända kälken i rätt riktning. Generellt sett, på lång sikt beror den ekonomiska utvecklingen i hög grad på hur välfungerande institutioner ett land har: rättsväsendet, den offentliga förvaltningen, utbildningssystemet och så vidare. Ur detta perspektiv är Finlands situation lika stark som tidigare. Finland placerar sig högt i olika jämförelser av den ”reala konkurrenskraften” såsom World Economic Forums ”Global Competitiveness Index” (Finland är globalt på fjärde plats). Det är viktigt att värna om dessa styrkor, och det är på dem som framtidens tillväxt bygger.

[Bild 7]

Flera betydande industriella investeringar planeras eller är under förverkligande: det gäller bioenergi, kärnkraft, skogsindustri (cellulosa). Och det finns förvisso flera internationellt kända och framgångsrika storföretag i Finland; förutom i skogsindustrin också inom bland annat metall- och kemiindustrin. (Många av dessa företag har sedan länge ett djupt samarbete med svenska företag, som våra gäster så väl vet).

Bland olika branscher som drar nytta av ICT-utvecklingen har bland annat spelindustrin växt betydligt. Allt som allt verkar Finland erbjuda en lockande verksamhetsmiljö för företagsverksamhet. Helsingfors har ett av Europas mest levande start-up -centrum. Också detta håller uppe förhoppningen om en ljusare framtid.

Med de här goda fundamenten och några gröna skott – konsumenternas förtroendeindikator har stigit klart under de senaste månaderna – kan vi ännu inte garantera ekonomisk återhämtning utan vi måste vidta åtgärdar.

[Bild 8]

Först måste vi stärka vår internationella konkurrenskraft. Vi måste genomföra omfattande strukturella reformer som skapar förutsättningar för tillväxt. Vi måste konsolidera de offentliga finanserna och samtidigt värna om välfärdsstatens viktigaste funktioner – och detta utan att ingripa i ekonomins förmåga att skapa nya arbetsplatser.

[Bild 9]

Det är bra att finländarna har identifierat vad svårigheterna i ekonomin beror på. Problemen kan inte bara skyllas på den internationella finanskrisen och på Europas skuldproblem. Det handlar också om helt egna, inhemska problem. Numera finns det ett utbrett samförstånd om vad som borde göras. Och det har redan gjorts viktiga framsteg som en pensionsreform och löneavtalet. Mycket är dock ännu ogjort och lösningarna är inte enkla. Efter många goda år är det inte alltid lätt att fatta tuffa beslut ens om helt nödvändiga reformer.

En sak som vi inte heller ska glömma bort är att Finland befinner sig i kärnan då det gäller ekonomiska frågor och utvecklingsåtgärder i Europa.

Baserat på min egen erfarenhet från näringslivet som finansdirektör i ett storbolag och som direktör i två av våra tre storbanker kan jag intyga att medlemskapet i euroområdet och i EU:s bankunion ger Finland vissa fördelar. Stabilitet, trygghet och likvärdiga konkurrensförhållanden för business är viktigt. Vi behöver inte oroa oss för sådan valutaspekulation som kan drabba ett land med en liten valuta. I och med att bankerna blir allt mera internationella är det också av största betydelse att regleringen och tillsynen nu har lyfts upp till en europeisk nivå, som håller högsta internationella klass och som tryggar att banker behandlas lika i hela euroområdet.

Allt detta ger goda förutsättningar för en positiv ekonomisk utveckling i Finland.

[Bild 10]

Tack för er uppmärksamhet!