Läget har förbättrats på den europeiska finansmarknaden, men tillväxtutsikterna för ekonomin är svaga. De främsta hoten mot den finansiella stabiliteten i Finland ligger i de svaga tillväxtutsikterna och i hushållens skuldsättning. Riskerna med skuldbördan ökar av att bolånen är bundna till historiskt låga marknadsräntor.
”Om skuldsättningen fortsätter, försvagas hushållens och därmed hela ekonomins förmåga att anpassa sig till negativa ekonomiska överraskningar”, sade vice ordföranden i Finlands Banks direktion Pentti Hakkarainen på presskonferensen om tidskriften Euro & talous, som behandlar den finansiella stabiliteten.
Det är viktigt att se till att det finns verktyg som motverkar en alltför stor skuldsättning. Internationella erfarenheter har visat att en alltför stor ökning i bolångivningen och en resulterande omotiverad uppgång i tillgångspriserna kan dämpas genom lånetak. ”Det är skäl att i tid skapa beredskap för användning av makrotillsynsverktyg, såsom lånetak och systemriskbuffert. Historien har visat att sådana negativa utvecklingsförlopp som dessa verktyg ska motverka ofta gradvis kan gå till överdrifter”, förklarade vice ordförande Hakkarainen.
I Finland har bankernas kapitaltäckningsgrader varit fortsatt goda: kapitalbaserna är tillfredsställande och kapitalet är till största delen av god kvalitet. Lönsamhetsförutsättningarna för bankerna försämras dock av den låga räntenivån, som får räntenettot att krympa. De största bankerna har kunnat dra fördel av sin diversiferade verksamhet och öka placeringsintäkterna och övriga intäkter.
Ett välkapitaliserat banksystem förmår upprätthålla sin utlåningsförmåga under konjunkturnedgångar. Företagens finansiella läge är relativt gott i Finland jämfört med andra euroländer, och räntorna på företagslån är historiskt låga. Tillgången till finansiering håller dock på att bli sämre, och marginalerna på framför allt små lån har vuxit. ”Det är nödvändigt att bidra till förutsättningarna för en diversifiering av företagens finansieringskällor. Därför är det viktigt att identifiera eventuella problem inom företagsfinansieringen”, framhöll vice ordförande Hakkarainen.
För kapital- och likviditetsstarka banker innebär de framtida regelreformerna mindre åtgärder och kostnader än för de svaga bankerna. Skärpta regler och en låg räntenivå i förening med en svag konjunkturutveckling ställer finanssektorns nuvarande affärsmodeller inför utmaningar. Också upplåningen för bankerna blev dyrare då investerarnas intresse för dem svalnade, men läget i Finland har blivit bättre under den senaste tiden.
En lärdom av finanskrisen är att finanssystemets förmåga att bära risker måste stärkas ytterligare. ”Finland är ett konjunkturkänsligt land med en stor och koncentrerad banksektor med kopplingar till den internationella ekonomin. Därför är det internationella finansiella regelverket till nytta för oss”, konstaterade Hakkarainen.