Till Eurosystemets styrsystem för genomförande av penningpolitiken hör marknadsoperationerna, de stående faciliteterna och kassakravssystemet. Efter finanskrisen har Eurosystemet dessutom tillgripit extraordinära medel, såsom direkta köp av värdepapper.

Marknadsoperationer

Marknadsoperationerna har en viktig betydelse för styrningen av marknadsräntorna, likviditetshanteringen och vägledningen om den penningpolitiska hållningen. Eurosystemet har tillgång till fem olika instrument: reverserade transaktioner, direkta transaktioner, emission av ECB:s skuldförbindelser, penningpolitiska valutaswappar och inlåning med fast löptid. De vanligaste instrumenten är reverserade transaktioner som genomförs vid likvidiserande refinansieringstransaktioner mot säkerheter, inlåning med fast löptid som används vid likviditetsindragande transaktioner och direkta transaktioner som genomförs inom ramen för köpprogrammen för värdepapper.

Eurosystemets öppna marknadstransaktioner kan indelas i fyra kategorier:

  1. huvudsakliga refinansieringstransaktioner
  2. långfristiga refinansieringstransaktioner 
  3. finjusterande transaktioner
  4. strukturella transaktioner.

De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är regelbundna likvidiserande transaktioner med en löptid och frekvens på en vecka. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna som genomförs av de nationella centralbankerna utgör Eurosystemets viktigaste penningpolitiska instrument.

Genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna erbjuder Eurosystemet motparterna likviditet med längre löptider än vad som tillämpas i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader äger rum varje månad. Också oregelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner kan genomföras vid behov. Till exempel under 2011–2012 genomfördes långfristiga transaktioner med en löptid på 36 månader och under 2014–2017 genomfördes riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (targeted longer-term refinancing operations, TLTRO) med en löptid på hela 48 månader.

Ett särdrag i de riktade refinansieringstransaktionerna är de inbyggda incitamenten för banker att utöka sin utlåning (meddelande om serien av riktade refinansieringstransaktioner 2016, information om riktade refinansieringstransaktioner på ECB:s webbplats).

Finjusterande transaktioner genomförs vid behov för att kontrollera likviditetsläget på marknaden och styra räntorna, inte minst för att hantera effekterna av oväntade likviditetsfluktuationer på räntorna. De särskilda finjusterande transaktionerna anpassas till det aktuella handelssättet och de särskilda målen för transaktionen.

Strukturella transaktioner kan utföras när helst det är nödvändigt att påverka Eurosystemets strukturella position gentemot den finansiella sektorn. De strukturella transaktionerna kan ta sig uttryck i reverserade transaktioner eller uppsamling av inlåning med fast löptid vid anbudsförfaranden, eller bilaterala arrangemang för direkta köp eller försäljningar av värdepapper.

Tidsschemat för de planerade refinansieringstransaktionerna anges i förväg i Eurosystemets kalender för anbudsförfaranden.

Stående faciliteter

Eurosystemet erbjuder sina motparter tillträde till stående faciliteter, som används för att antingen öka eller minska likviditeten i banksystemet. Faciliteterna består av två instrument: utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten.

Motparterna kan använda utlåningsfaciliteten för att erhålla likviditet av Eurosystemet över natten mot säkerheter och inlåningsfaciliteten för att göra insättningar hos centralbanken över natten.

Utlånings- och inlåningsräntan bildar en räntekorridor inom vilken interbankräntan kan fluktuera. Räntekorridoren kan också användas till att signalera den penningpolitiska hållningen.

Kassakrav

Alla kreditinstitut i euroområdet är kassakravspliktiga. Kassakravet fastställer den del av institutens inlånade medel som de ska hålla i den nationella centralbanken i sitt hemland. Den strukturella efterfrågan på centralbanksfinansiering kan regleras genom justeringar av kassakravet: ju större kassakravet är, desto större är motparternas behov av centralbanksfinansiering för att uppfylla kassakravet.

Kreditinstituten uppfyller kassakravet genom att i genomsnitt hålla tillräckliga reservmedel på sitt centralbankskonto under uppfyllandeperioden för kassakravet. De kortaste penningmarknadsräntorna stabiliseras genom ett utjämningssystem. En ny uppfyllandeperiod (maintenance period) tar vid alltid på avvecklingsdagen (settlement date) för den första huvudsakliga refinansieringstransaktionen efter ECB-rådets penningpolitiska sammanträde. På kassakravsmedlen betalas en ränta i nivå med räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under uppfyllandeperioden.

Köpprogram för värdepapper

I den penningpolitiska verktygslådan ingår också direkta värdepappersköp, som tillgripits efter finanskrisen då prisstabilitetsmålet inte kunnat uppnås enbart genom styrning av de korta räntorna.

De pågående köpprogrammen är programmet för köp av offentliga värdepapper (public sector purchase programme, PSPP), tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (third covered bond purchase programme, CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (asset-backed securities purchase programme, ABSPP) och programmet för köp av företagsobligationer (corporate sector purchase programme, CSPP). Dessa bildar tillsammans det utökade programmet för köp av värdepapper (expanded asset purchase programme, EAPP).

Andra köpprogram för värdepapper är programmet för direkta monetära transaktioner (outright monetary transactions, OMT), som aviserats men inom vilket inga värdepappersköp genomförts, och de redan avslutade programmet för värdepappersmarknaden (securities markets programme, SMP) och första och andra köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP1 och CBPP2).

Uppgifter om Finlands Banks värdepappersköp inom ramen för dessa program publiceras i Finlands Banks balansräkning. På ECB:s webbplats finns mer information om de redan avslutade köpprogrammen och uppgifter om hela Eurosystemets värdepappersköp inom programmen.