Ekologiska effekter av kontantanvändningen uppkommer huvudsakligen i samband med distribution, hantering och transport av kontanter.1 I Finland utgör bankomatnätverket den primära distributionskanalen för sedlar till allmänheten, vid sidan av det krympande nätverket av bankkontor som tillhandahåller kontanter. Penningtransporter och distribution av kontanter via uttagsautomater kräver energi och skapar utsläpp.
Kontantutgivningen i Finland har ökat stadigt framför allt till följd av den växande turismen. Användningen av kontanter som betalningsmedel har däremot tydligt minskat i Finland sedan övergången till euron.
Finland beställer eurosedlarna av auktoriserade sedeltryckerier i euroområdet, och Eurosystemet vidtar gemensamma åtgärder för att begränsa sedelproduktionens miljöpåverkan. Eurosedlarna tillverkas av bomullspapper som är härdigare än vanligt papper. Euroländerna har kommit överens om att höja andelen hållbart bomull i sedelproduktionen till 34 % före 2020. Finland hör till JET-gruppen (JET = Joint Euro Tender), dvs. en grupp om 8 euroländer som har satt som mål att sedelproduktionen till 100 % ska bygga på hållbart bomull. Sedlarna i den andra eurosedelserien har försetts med en lackerad yta för att öka deras hållbarhet. Tack vare det har livscykeln för de mindre sedelvalörerna rent av fördubblats.
Kontantförsörjningen omfattar också euromynt, som används som växelpengar men också i myntautomater och för mindre betalningar. Mynten tillverkas av metaller som i princip är återvinningsbara. Flera euroländer har med åren slopat 1- och 2-eurosmynten, som Finland valde att inte alls sätta i aktivt omlopp med stöd av en särskild avrundningslag.
Finlands Bank levererar avfallet från makuleringen av de indragna eurosedlarna för att förbrännas som energiavfall vid hög temperatur. Det garanterar att sedlarnas metallegeringar spjälks upp. Antalet eurosedlar som rivits och makulerats vid den maskinella online-sorteringen på Finlands Bank har uppvisat en sakta minskande trend. Under sedelbytet 2013–2017 var dock volymen av makulerade gamla eurosedlar större än vanligt.
I Finland har kontanternas klimatpåverkan inte analyserats, men enligt en undersökning i Nederländerna, som till betalningsbeteendet påminner om Finland, stod klimatpåverkan av kontantbetalningar för endast 0,01 % av landets hela koldioxidbelastning. Med tanke på vårt lands stora geografiska utbredning och de långa avstånden är transporternas andel av miljöpåverkan sannolikt större i Finland än i Nederländerna. För att minska transportbehovet har depåsystem för lagring av kontanter införts.
