Finansmarknaden i Europa har blivit stabilare och det är enklare att få finansiering. Detta har underlättat både staters hantering av skuldbördan och bankers upplåning. Den europeiska bankunionen spelar en central roll när det gäller att säkerställa den finansiella stabiliteten på lång sikt. ”Det internationella marknadsläget är nu bättre. Samtidigt har de försämrade utsikterna för Finlands ekonomi medfört risker för det finansiella systemet”, sade vice ordföranden för Finlands Banks direktion Pentti Hakkarainen på presskonferensen för publikationen Euro & talous i dag.
Med en långsam ekonomisk tillväxt över en längre tid ökar även känsligheten för externa chocker. ”Låga räntor och en hög likviditet kan, om situationen pågår länge, leda till snedvridning av finansmarknaden. Det är viktigt att noga följa upp om de eventuella riskerna ökar”, konstaterade Hakkarainen.
I Finland är företagens och hushållens skuldbetalningsförmåga fortfarande i genomsnitt god. ”Att hushållens skuldsättning och ökningen av bostadspriserna har planat av är en positiv sak, men de höga skuldsättnings- och prisnivåerna gör att hela konstellationen är sårbar”, sade Hakkarainen. Negativa överraskningar inom ekonomin i kombination med sjunkande bostadspriser skulle genom hushållens konsumtionsbeteende drabba den bräckliga utvecklingen inom ekonomin. Stigande räntor skulle få samma effekt. Detta utgör inte ett direkt hot mot bankernas stabilitet utan snarare en risk för realekonomin.
I och med de pågående strukturella och konjunkturrelaterade problemen i den finländska ekonomin är det viktigt att säkerställa att finanssystemet fungerar effektivt och skapar förutsättningar för återhämtning i ekonomin. Samtidigt ska finanssystemets riskhanteringsförmåga säkerställas även om det ekonomiska läget blir sämre än förväntat. ”Myndigheterna ska ha tillräckliga och internationellt jämförbara verktyg för att bekämpa systemrisker. Beredskapen och behörigheterna för detta bör inrättas i tid”, betonade Hakkarainen.
I Finland har bankerna överlag fortfarande en god risktolerans och jämn resultatutveckling. De låga räntorna och den avmattade ökningen av utlåningen ställer emellertid lönsamheten på prov. Regleringsreformerna har infallit under en period av spirande tillväxt och tack vare bankernas goda kapitaltäckning har reformerna i Finland medfört mindre extraåtgärder och eventuella kostnadseffekter jämfört med flera andra länder.
Enligt enkäter har företagen fortsatt förhållandevis god tillgång till finansiering i Finland. Dessutom har man skapat förutsättningar för diversifiering av finansieringskällorna. Ändå har det framförts kritik om att villkoren för företagskrediter har skärpts. Det är viktigt att säkerställa såväl tillräcklig konkurrens mellan bankerna i fråga om företagskrediter som fungerande tillgång till finansiering.
Genom bankunionen kan tillsynen och krishanteringen bringas till samma gränsöverskridande plan där finansinstituten de facto opererar. ”Att bankunionen inleder sin verksamhet innebär ett betydande framsteg i Europa”, betonade Hakkarainen. I bankernas krishantering är det viktigt med konsekvent tillämpning av investeraransvaret, för att man ska kunna undvika störningar på finansmarknaden och kostnader för skattebetalarna. ”Det har skapats förutsättningar för att tillsynen och krishanteringen ska kunna fungera i praktiken.”
Euro & talous 2/2014: Rahoitusjärjestelmän vakaus
Presentation (PDF, på finska)