Myndigheterna i Finland saknar verktyg för att stävja bostadsutlåningen och övrig utlåning och ingripa i hushållens skuldsättning, som ändrar karaktär. ”Den finländska verktygslådan för makrotillsyn bör kompletteras med verktyg som begränsar hushållsskulden i förhållande till inkomsterna i syfte att dämpa efterfrågan på lån”, konstaterar vice ordföranden för Finlands Banks direktion Marja Nykänen. ”Makrotillsynsverktygen ska kunna tillgripas för att bromsa låntagningen oberoende av lånekälla och ändamål med lånet. Mot bakgrund av den ökade utlåningen från aktörer utanför den traditionella banksektorn blir det allt viktigare med en heltäckande verktygslåda”, tillägger Nykänen.
Många större finanskriser har föregåtts av en alltför kraftig ökning av bostadsutlåningen och hushållens skuldsättning, vilket också har fördjupat krisen. Hårt skuldsatta hushåll drar kraftigt ner sin konsumtion vid störningar, vilket minskar efterfrågan på produkter och tjänster från företag på hemmamarknaden och höjer arbetslösheten. Företagens svårigheter ökar bankernas kreditförluster och försvagar deras utlåningsförmåga. En tillbakagång i den totala efterfrågan och i bankernas utlåning anstränger det ekonomiska läget ytterligare.
En allt större andel av hushållens bostadsskuld utgörs av lån till bostadsaktiebolag, där ansvaret för återbetalning av lånet ligger hos aktieägarna. Med dessa bostadsbolagslån finansieras såväl reparationer i gamla bostadsbolag som nya husbyggen. Framför allt i handeln med nya bostäder har bostadsbolagslån använts för att komplettera personliga bostadslån och lån för investeringsbostäder, då en betydande andel av bostadens skuldfria pris ofta finansieras med bostadsbolagslån. Hyrestomter, stora bolagslåneandelar och långa amorteringstider för bostadsbolagslån försvårar bedömningen av den sammanlagda bördan av bostadskostnader och lånebetalningar.
Längre återbetalningstider på lån och ökade bostadsbolagslån har drivit upp hushållens skulder och fördunklat helhetsbilden av riskerna. Den stigande skuldsättningen ökar bostadsmarknadens och hela ekonomins exponering för störningar.
Konsumentkrediterna har likaså ökat kraftigt. Snabblånens andel av hushållens alla konsumentkrediter är visserligen alltjämt liten, men de har snabbt ökat i antal. En stor del av de kunder som tar snabblån upplever svårigheter med att hantera sina finanser. Mer än 380 000 finländare har redan betalningsanmärkningar, där den första anmärkningen ofta har tilldelats för försummelse av en konsumentkredit. Ett s.k. positivt kreditregister med heltäckande information om hushållens lån skulle ge långivarna en aktuell bild av utestående kreditrisker. I registret skulle myndigheterna kunna hämta uppgifter om strukturen och fördelningen av hushållens skulder.
Närmare upplysningar lämnas av direktionens vice ordförande Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07, och byråchef Paavo Miettinen, telefon 09 183 23 30.
Länk till stabilitetsanalysen (på finska): https://www.eurojatalous.fi/fi/2018/5/taloyhtiolainat-kasvattaneet-velkaantumisen-riskeja/