Utsikterna för den globala ekonomin och ekonomin i Finland har denna vår försämrats hastigt och påtagligt på grund av coronapandemin. ”Utsikterna för Finlands ekonomi förmörkas både av det svaga internationella ekonomiska läget och av de begränsningsåtgärder som införts i hemlandet. De finländska hushållens och företagens försvagade förtroende överskuggar likaså tillväxten”, sade prognoschef Meri Obstbaum i dag i samband med utgivningen av publikationen Euro & talous.
Finlands Bank har i dag publicerat sin prognos för åren 2020–2022. Ekonomin i Finland krymper kraftigt till följd av coronapandemin: år 2020 med cirka 7 procent. En snabb återhämtning förefaller inte särskilt sannolik och totalproduktionsvolymen stannar de kommande åren under nivån före pandemikrisen. Åren 2021–2022 växer ekonomin enligt prognosen med cirka 3 procent.
Prognosen är förenad med exceptionellt stor osäkerhet. Enligt alternativa scenarier kan nedgången i ekonomin år 2020 stanna på 5 procent eller fördjupas till 11 procent, beroende på hur coronaepidemin framskrider och hur man lyckas hålla den under kontroll på olika håll i världen. Alla företag klarar sig inte heller genom recessionen och en del av arbetsplatserna har permanent gått förlorade. ”Vi kommer sannolikt inte att kunna undgå bestående produktionsförluster i Finland. Med hjälp av den ekonomiska politiken är det emellertid möjligt att inverka på förlusternas omfattning”, framhöll prognoschef Meri Obstbaum. Sysselsättningen försämras klart mindre än under depressionen på 1990-talet, men något mer än under finanskrisen. Sysselsättningsgraden minskar med cirka 2 procentenheter åren 2020–2021 och återhämtar sig endast delvis under 2022.
Den inhemska efterfrågan och nettoexporten minskar brant år 2020. Samtidigt förändras den ekonomiska strukturen i en ofördelaktig riktning och blir allt mer beroende av den offentliga efterfrågan. Det akuta skedet i coronakrisen lättar så småningom och ekonomin börjar återhämta sig med draghjälp av den privata konsumtionen. Under prognosåren får den ekonomiska tillväxten i Finland inte stöd av utrikeshandeln, eftersom exportutsikterna kommer att vara fortsatt mycket svaga i och med att de globala investeringarna stagnerat och Finlands kostnadskonkurrenskraft försämrats genom coronakrisen. Dessutom bromsar osäkerheten om framtiden upp konsumtions- och investeringstillväxten även efter att begränsningsåtgärderna har upphört.
De offentliga finanserna försvagas och skulden ökar betydligt på kort tid. Till detta bidrar minskade skatteintäkter, ökade arbetslöshetskostnader och understöd samt statens åtgärder för att dämpa effekterna av nedstängningen av ekonomin. Det offentliga underskottet i förhållande till BNP ökar till 8 procent och den offentliga skulden i förhållande till BNP stiger till drygt 71 procent under 2020. År 2022 närmar sig skuldkvoten redan 75 procent och fortsätter att öka även efter det.
Närmare upplysningar lämnas av prognoschef Meri Obstbaum, telefon 09 183 2363.
- Presentation 9.6.2020, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)