Världsekonomin och ekonomin i euroområdet beräknas krympa kraftigt 2020 på grund av coronapandemin. Den globala återhämtningen väntas ta fart under andra halvåret, men återhämtningstakten är osäker. Pandemichocken har bromsat upp inflationen och arbetslösheten stiger.

Glädjande är att samverkan mellan de olika sektorerna av den ekonomiska politiken, såsom penning- och finanspolitiken, har varit god under coronakrisen och åtgärderna ömsesidigt stödjande. Många banktillsyns- och makrotillsynsåtgärder har också vidtagits för att motverka de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Vidare har de internationella finansinstituten svarat på tillväxtekonomiernas rekordstora behov av nödfinansiering.

Penningpolitiken i euroområdet har bidragit betydligt till den ekonomiska återhämtningen och till att säkerställa prisstabiliteten på medellång sikt. I det rådande mycket osäkra läget gjorde ECB-rådet en noggrann bedömning av den senaste ekonomiska informationen på sitt sammanträde i september 2020. "En kraftigt expansiv penningpolitik behövs fortfarande för att stödja ekonomin och sysselsättningen och uppnå prisstabilitetsmålet", framhåller Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn. Tillgångsköpen inom Eurosystemets köpprogram fortsätter. Likviditetstillförseln via Eurosystemets riktade långfristiga refinansieringstransaktioner är alltjämt riklig och stöder bankernas utlåning till hushåll och företag.

”Det är viktigt att det utrymme som den kraftigt expansiva penningpolitiken skapar för den övriga ekonomiska politiken utnyttjas effektivt i hela euroområdet, inklusive Finland”, säger chefdirektör Olli Rehn. Den betydande ökningen av den offentliga sektorns skuld i euroländerna understryker ytterligare behovet av tillväxtfrämjande investeringar och strukturella reformer på arbets- och produktmarknaden.

ECB har återupptagit sin översyn av den penningpolitiska strategin efter att i våras ha skjutit fram processen med 6 månader på grund av coronakrisen. De stora ekonomiska förändringarna under de senaste decennierna har minskat det penningpolitiska handlingsutrymmet och risken för snabb inflation. Hit hör bland annat den förskjutna dynamiken mellan outnyttjad kapacitet och inflation, den lägre långsiktiga jämviktsräntan och sänkningen av styrräntorna nära den s.k. effektiva nollräntenivån.

”En översyn av ECB:s penningpolitiska strategi är allt nödvändigare på grund av både den långvarigt svaga inflationen och de skador som coronapandemin gett upphov till”, säger chefdirektör Olli Rehn. Det är ECB:s uppgift att effektivare stödja EU:s andra ekonomisk-politiska mål utan att äventyra prisstabiliteten för att ekonomin ska återhämta sig och tillväxtutsikterna på lång sikt bli bättre.