Finlands ekonomi återhämtar sig snabbt från pandemin. Tack vare kraftiga penning- och finanspolitiska åtgärder väntas inga betydande långvariga fall i totalproduktionen. Detta trots att produktionen krympte kraftigt i början av pandemin och en del företag och hushåll fortfarande känner av dess följder.
På längre sikt urholkas de ekonomiska utsikterna i Finland av en låg arbetsproduktivitetsökning jämfört med tidigare decennier, en låg sysselsättningsgrad med nordiska mått mätt och en åldrande befolkning. Dessa faktorer begränsar totalproduktionen och därmed den offentliga sektorns skuldhanteringsförmåga.
Den sjunkande produktiviteten återspeglar företagens låga produktiva investeringar. "Mot bakgrund av Finlands svaga produktivitetstillväxt skulle det vara motiverat att införa starkare incitament för innovationer. Breda och permanenta FoU-skattelättnader skulle vara ett bra alternativ. Oroväckande i kompetensavseende är den nedåtgående trenden i den genomsnittliga utbildningsnivån för unga vuxna. Den måste vändas", konstaterar chefdirektör Olli Rehn.
Finlands ekonomi har sackat efter de övriga nordiska länderna under de senaste 15 åren. "Vi kan komma i kapp de övriga nordiska länderna genom att vidta ekonomiska reformer, och det är nödvändigt att förbättra ekonomins omställningsförmåga vid förändrade förhållanden, sammanfattar chefdirektör Olli Rehn. ”Det behövs fortsatta effektiva åtgärder för att höja sysselsättningsgraden i Finland till en god nordisk nivå.”
Den offentliga skulden har vuxit mycket snabbt under coronapandemin och väntas växa ytterligare efter att den akuta krisfasen är över. "Då konjunkturläget enligt prognoserna fortsätter att stärkas nästa år, bör finanspolitiken inriktas på att främja hållbarheten i de offentliga finanserna. En återgång till utgiftsramarna utan onödigt dröjsmål är av största vikt med tanke på både hållbarheten i de offentliga finanserna och trovärdigheten för systemet med utgiftsramar", säger chefdirektör Rehn. ”
Ekonomin i euroområdet tar fart i takt med att pandemin ger vika. Företagens och hushållens förtroende har stärkts betydligt. Inflationen har ökat på grund av enskilda och tillfälliga faktorer och stigande energipriser, men det finns inga tecken på en bredare prisuppgång i euroområdet. Konjunkturutsikterna överskuggas alltjämt av coronapandemin och det finns gott om outnyttjad kapacitet.
ECB-rådet fattade på sitt sammanträde i juni 2021 beslut om att fortsätta värdepappersköpen med anledning av pandemin åtminstone fram till utgången av mars 2022 och till dess att rådet bedömer att krisfasen av pandemin är över. "Penningpolitiska köp genomförs flexibelt för att motverka pandemins nedåtriktade effekt på inflationen och stödja den ekonomiska tillväxten. Gynnsamma finansieringsförhållanden är en viktig förutsättning för återhämtning av ekonomin i euroområdet, förklarar chefdirektör Olli Rehn.
- Presentation 15.6.2021, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)