Det ryska anfallskriget i Ukraina försvagar konjunkturutsikterna och stärker prisökningen ytterligare. ”Det brutala ryska anfallskrigets vågor sköljer över hela världen och påverkar människorna också i form av dyrare energi- och livsmedelspriser”, säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.
Priserna började stiga redan i fjol sedan coronapandemin hade lättat. Inflationen har drivits av energipriserna, som också tidigare visat på stora fluktuationer. Produktions- och logistikproblem i förening med en omläggning av konsumtionsefterfrågan från tjänster till varor har lett till en förskjutning av de proportionella priserna.
Under de senaste månaderna har inflationen åter varit högre än väntat. Stora förändringar i energi- och råvarupriserna får ett bredare genomslag också på andra produkt- och tjänstepriser.”På grund av den kraftigt stigande inflationen har det varit skäl att påskynda normaliseringen av penningpolitiken”, säger Olli Rehn. ECB-rådet avslutar nettotillgångsköpen inom ramen för det utökade programmet för tillgångsköp (APP) vid början av juli 2022. ”Höjningen av styrräntorna inleds i juli och fortsätter i september. Målet är att säkerställa att inflationen stabiliseras i linje med målet om 2 % på medellång sikt”, framhåller Olli Rehn.
Hushållens köpkraft stärktes flera år i rad före pandemin och löneökningstakten låg över inflationen, men nu är situationen en annan. Löneuppgörelserna i början av året väntas tills vidare inte påverka de finländska företagens konkurrenskraft. ”För konkurrenskraften har de följande avtalsomgångarna stor betydelse. Om vi har tålamod att se bortom inflationstoppen, kan konkurrenskraften bibehållas och löntagarnas köpkraft stärkas under åren framöver”, betonar Olli Rehn.
På arbetsmarknaden finns åter en efterfrågan på kunnig arbetskraft och många branscher kämpar med arbetskraftsbrist. Mot bakgrund av att arbetslösheten alltjämt är över 6 %, är det uppenbart att det finns stora regionala och yrkesmässiga matchningsproblem på den finländska arbetsmarknaden. ”Det är viktigt att se till att Finland har tillräckligt med kunnig arbetskraft och att incitamenten för arbete är tillräckliga. Finland behöver också kunnig utländsk arbetskraft”
Hanteringen av coronakrisen innebar en stor börda för de offentliga finanserna. Skuldkvoten fortsätter att stiga under åren framöver då finanspolitiken är fortsatt expansiv. Obalansen i de offentliga finanserna korrigeras inte av sig själv. ”I ett stigande ränteläge krävs en fokuserad och målinriktad finanspolitik samt strukturreformer för att bromsa upp den offentliga skuldsättningen. Beslutsfattarna skulle stödjas av en omfattande och regelbunden översyn av de offentliga utgifterna”,säger Olli Rehn.
- Presentation 21 juni 2022, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)