Penningpolitiken stramas åt för att stabilisera inflationen kring sitt mål – hantering av energikrisen spelar en nyckelroll

Pressmeddelanden Pressmeddelande torsdag 29.9.2022, kl. 11.00

Hösten 2021 var ekonomin i euroområdet på väg att återhämta sig och också coronapandemin höll på att ge vika. Rysslands grymma anfall mot Ukraina i februari 2022 framtvingade omprioriteringar inom den internationella politiken. De ekonomiska utsikterna överskuggas av kriget och den energikris som har följt i dess spår. ”Energikrisen och fluktuationerna i ekonomin påverkar nu allas vår vardag. Ryssland använder gasvapnet som redskap för energikriget. Europeiska unionen måste på nytt få ordning på sina led för att lösa energikrisen”, säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.

Energikrisens negativa konsekvenser för den ekonomiska tillväxten ligger ännu huvudsakligen framför oss. Ekonomin i euroområdet får inte stöd av världshandeln. Den ekonomiska tillväxten har bromsat in i USA och Kina, vilket försvagar exportutsikterna för euroområdet. Möjligheterna för en recession i euroområdet har ökat.

Inflationstrycket har ökat under sommaren 2022 i takt med att energikrisen i Europa har förvärrats. Framför allt priset på naturgas och elektricitet har stigit samtidigt som det råder brist på energi. Inflationen var i augusti 9,1 % i euroområdet och 7,9 % i Finland. Den stigande inflationen återspeglar särskilt dyrare energi och livsmedel, men också priserna på många andra produkter och tjänster har stigit under årets lopp.

Fastän penningpolitiken har endast begränsade möjligheter att påverka energipriserna, måste den reagera på den ökade allmänna prisstegringstakten. ”ECB höjde styrräntorna med 0,5 procentenheter i juli och 0,75 procentenheter i september. Vi ville tidigarelägga övergången från väldigt låga räntor mot en räntenivå som säkerställer att inflationen stabiliserar sig i linje med vårt mål om 2 % på medellång sikt”, förklarar chefdirektör Rehn.

Den accelererande inflationen har tills vidare fått endast ett måttligt genomslag på euroområdets löneutveckling. För att inflationen ska sakta in under åren framöver är det nödvändigt att undvika en ogynnsam löne-/prisspiral och se till att inflationsförväntningarna håller sig stabila. ”Det är penningpolitikens uppgift att säkerställa att inflationsförväntningarna är fast förankrade och ligger i linje med inflationsmålet på medellång sikt”, framhåller chefdirektör Rehn.

Energikrisen ställer euroländernas offentliga finanser inför nya utmaningar. I mer än en tredjedel av ekonomierna i euroområdet är den långsiktiga skuldhållbarheten allvarligt hotad. ”EU-ländernas strävan att hitta verktyg för att begränsa hushållens energiräkningar är högst förståelig, men det skulle inte en summarisk ökning av utgifterna vara och detta skulle inte heller hjälpa i kampen mot inflationen. Det är däremot rätt och riktigt att jämna ut effekterna av prisökningarna genom skräddarsydda och tillfälliga åtgärder som inriktas på de allra svagaste”, understryker Olli Rehn.