Den utdragna perioden med låga räntor tog slut i fjol. Fastän räntorna har stigit exceptionellt snabbt, är den nuvarande räntenivån inte särskilt hög om man ser till ett längre perspektiv. ”De snabbt och kraftigt stigande räntorna har ökat de finansiella stabilitetsriskerna i Finland, eftersom hushållens skuldsättning växte kraftigt när räntorna var låga”, bedömer vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen.
De högre låneräntorna belastar hushållen. Kraftigt skuldsatta hushåll kan vara särskilt utsatta under den närmaste tiden, då både lånebetalningskostnaderna och andra vardagsutgifter stiger samtidigt. ”Ett lån som tagits när räntorna var låga kan visa sig vara alltför stort fastän hushållets betalningsförmåga i sig är tillräcklig för att sköta lånebetalningarna. Pengarna måste också räcka till för annat i livet. Om hushållen skär ned på sin konsumtion betydligt, kan den finländska ekonomin försvagas mer än väntat”, konstaterar Marja Nykänen.
De stigande räntorna har fått bostadshandeln att minska och bostadspriserna att sjunka i Finland. Prisfallet på bostäder under en lågkonjunktur är i regel brantare när det föregås av en snabb och skulddriven prisökning. Så förefaller det att vara nu också: priserna har sjunkit mest i de största städerna där prisökningen har varit snabbast och bostadsköpen har finansierats med lån som är större än genomsnittet.
Ränteuppgången kan blotta risker som tagits när räntorna var låga och som nu utgör hot mot den finansiella stabiliteten. Detta konkretiserades under våren i USA och Europa, då alltför stort risktagande fick tre amerikanska banker på fall och den schweiziska banken Credit Suisse, som länge hade kämpat med problem, såldes till en konkurrent med myndigheternas stöd
”De finländska bankernas kapitaltäckning är fortsatt stark och de förefaller inte att ha likadana balans- och likviditetsrisker som de problemdrabbade bankerna. Det är dock skäl att också i Finland fästa uppmärksamhet vid bankernas upplåningsrisker och likviditetstäckning”, säger Marja Nykänen.
Bankernas kristålighet har förstärkts genom internationella regelreformer. De finländska bankerna har påförts buffertkrav som kan täcka risker i det finansiella systemet som helhet. De finländska bankerna har också en god beredskap för de ökade riskerna på den nordiska bostads- och fastighetsmarknaden.
Den rekommendation om en s.k. bindande maximal skuldbetalningskvot som meddelats av finansministeriets arbetsgrupp är viktig för den finansiella stabiliteten. Kravet skulle fastställa en övre gräns för den andel som skuldbetalningskostnaderna får utgöra av den lånesökandes inkomster. På europeisk nivå skulle fullbordandet av bankunionen vara ett viktigt steg för Europas enighet. En gemensam europeisk insättningsgaranti skulle ytterligare förstärka förtroendet för det europeiska banksystemet. Detta bör främjas genom målmedvetna insatser.
”Vårstormen i banksektorn var en påminnelse om hur snabbt situationen kan eskalera om förtroendet för bankerna rubbas. Finansiell stabilitet skapas genom långsiktigt arbete. Viktiga åtgärder skulle vara ett starkare tak för hushållens skuldtagning i Finland och en gemensam garanti för bankinsättningar i Europa”, konstaterar Nykänen.
- Presentation 27.4.2023, direktionens vice ordförande Marja Nykänen (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)