Europeiska centralbanken stramar åt penningpolitiken för att få inflationen att sjunka till målet

Pressmeddelanden Pressmeddelande tisdag 3.10.2023, kl. 11.00

Inflationen i euroområdet har varit hög redan under en längre tid. I år har inflationen saktat in tack vare de lägre energipriserna jämfört med i fjol och Europeiska centralbankens tydliga åtstramning av penningpolitiken. ECB-rådet har höjt sina styrräntor med sammanlagt 4,5 procentenheter sedan juli 2022. Den viktigaste styrräntan, dvs. bankernas inlåningsränta, är 4 %.

I takt med att inflationen skjuter fart stiger ofta också konsumenternas, företagens och marknadens förväntningar om den framtida inflationen. I euroområdet har inflationsförväntningarna dock legat nära ECB:s inflationsmål på 2 %. ”Inflationsförväntningarna har en viktig betydelse för prisutvecklingen och penningpolitiken, eftersom de påverkar både företagens prissättning och löntagarnas lönekrav”, säger Finlands Banks direktionsmedlem Tuomas Välimäki.

Penningpolitiken har stramats åt genom att styrräntorna har höjts och värdepapperen inom APP-köpprogrammet låtits förfalla i en förutsägbar takt. Räntehöjningarna får genomslag i låneräntorna, bromsar kraftigt upp utlåningsökningen och minskar den totala efterfrågan. Ekonomin i euroområdet tyngs också av den svagare globala utvecklingen. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet är således långsam för tillfället, men enligt prognoserna ser euroområdet ut att undvika en fullskalig recession.

Inflationen i euroområdet saktar in ytterligare, men väntas ligga för högt för länge. Enligt ECB:s makroekonomiska framtidsbedömningar kommer inflationen i euroområdet år 2025 att ha legat över inflationsmålet på 2 % på medellång sikt kontinuerligt i mer än fyra års tid.

”Enligt ECB-rådets bedömning har styrräntorna nu höjts till en nivå som, om de ligger kvar på denna nivå under en tillräckligt lång tid, kommer att kraftigt bidra till att inflationen återvänder till målet”, framhåller Tuomas Välimäki.  ”Med beaktande av riskerna för inflationsutvecklingen innebär detta inte nödvändigtvis att räntehöjningarna är förbi. Då inflationen ligger över målet så här länge, kan det inte godkännas att inflationens återgång till målet skjuts ännu längre på framtiden.” De framtida räntebesluten kommer att basera sig på tillgängliga uppgifter om ekonomin och finansmarknaden. ”Vi bedömer inflationsutsikterna också genom att följa utvecklingen av den underliggande inflationen överlag samt hur de penningpolitiska besluten får genomslag i ekonomin”, fortsätter Välimäki. 

ECB:s penningpolitik gäller hela euroområdet, och det ligger också i Finlands intresse att prisstabilitet enligt ECB:s mål råder i euroområdet. Prisstabiliteten i euroområdet garanterar en välbalanserad ekonomisk utveckling i Finland, eftersom euroområdet är vår inre marknad och en viktig handelspartner för Finland. Penningpolitiken får genomslag på olika sätt och olika snabbt inom euroområdet beroende bland annat på räntebindningen av lån i olika länder.

I Finland löper bostadslånen till största del med rörlig ränta, varför de stigande räntorna snabbt får genomslag inte bara i nya lån utan också i hela lånestocken och därmed i alla bolånetagares disponibla inkomster. Skillnaderna i genomsnittsräntorna för nya bostads- och företagslån mellan olika euroländer är för närvarande mindre än skillnaderna mellan räntorna på utestående lån.